Skillnad mellan versioner av "Musse Piggs universum"
OlaHe (diskussion | bidrag) |
OlaHe (diskussion | bidrag) m |
||
Rad 4: | Rad 4: | ||
Liksom [[Kalle Ankas universum]] kretsar det kring [[Ankeborg]], och ursprungligen så var [[Kalle Anka|Kalles]] och Musses serievärld en och den samma. Med tiden har dock de två drivit ifrån varandra, och numera är det endast i undantagsfall en figur från Kalles värld dyker upp i en Musse-serie, och vice versa. | Liksom [[Kalle Ankas universum]] kretsar det kring [[Ankeborg]], och ursprungligen så var [[Kalle Anka|Kalles]] och Musses serievärld en och den samma. Med tiden har dock de två drivit ifrån varandra, och numera är det endast i undantagsfall en figur från Kalles värld dyker upp i en Musse-serie, och vice versa. | ||
Enligt amerikansk och italiensk serietradition så bor Musse och Kalle i olika städer; Kalle i "Duckburg" (Ankeborg), och Musse i "[[Mouseton]]" (Musköping). I den danska traditionen - som är den i Sverige rådande - bor | Enligt amerikansk och italiensk serietradition så bor Musse och Kalle i olika städer; Kalle i "Duckburg" (Ankeborg), och Musse i "[[Mouseton]]" (Musköping). I den danska traditionen - som är den i Sverige rådande - bor även Musse i Ankeborg, dock i en annan stadsdel än Kalle. | ||
Versionen från 27 april 2006 kl. 08.32
Musse Piggs universum är ett fiktivt universum befolkat av seriefigurer skapade av Walt Disney med flera.
Liksom Kalle Ankas universum kretsar det kring Ankeborg, och ursprungligen så var Kalles och Musses serievärld en och den samma. Med tiden har dock de två drivit ifrån varandra, och numera är det endast i undantagsfall en figur från Kalles värld dyker upp i en Musse-serie, och vice versa.
Enligt amerikansk och italiensk serietradition så bor Musse och Kalle i olika städer; Kalle i "Duckburg" (Ankeborg), och Musse i "Mouseton" (Musköping). I den danska traditionen - som är den i Sverige rådande - bor även Musse i Ankeborg, dock i en annan stadsdel än Kalle.
Figurer
Figurer från tidiga kortfilmer
Precis som Kalle Ankas universum, grundlades värden kring Musses i Walt Disneys första kortfilmer. Men i motsatts till Kalle som har haft en ganska konstant utveckling av världen kring sig, har Musse, liksom hans omvärld, under de 80 år han funnits på film, i TV och i serier gått igenom en mängd olika inkarnationer. Kärnan figurer kring honom har dock varit den samma som den som skapades under hans det första årtionde, även om somliga figurer från denna epok inte längre är så vanligt förekommande.
Till skillnad från vad man lätt kan tro, är Musse Pigg själv faktiskt inte den äldsta figuren i vad det som idag kallas Musse Piggs universum. Hans ärekfiende slår honom med tre år - till en början var han skurk i kortfilmer med andra hjältar än Musse.
- Svarte-Petter (Pete, skapad 1925)
- Musse Pigg (Mickey Mouse, 1928)
- Mimmi Pigg (Minnie Mouse, 1928)
- Klarabella Ko (Clarabelle Cow, 1928)
- Klasse Häst (Horace Horsecollar, 1929)
- Pluto (Pluto, 1930)
- Jan Långben (Dippy Dawg/Goofy, 1932)
- Fifi (Fifi, 1933)
- Klara Kluck (Clara Cluck, 1934)
- Bister (Butch, 1940)
- taxen Dinah (Dinah, 1942)
- Figaro (Figaro, skapad för långfilmen "Pinocchio", 1940, införlivad i Musses värld 1946)
Floyd Gottfredsons stjärnor
De flesta Mussefans torde vara överens om att den som är ansvarig för flest klassiska Mussehistorier är tecknaren och författaren Floyd Gottfredson, som jobbade med Musses dagspresserie från 1930 till 1975. Speciellt perioden fram till 1955 skattas mycket högt - under dessa guldår bestod Musse-strippen av en mängd längre komiska äventyrsserier som tog Musse på äventyr över hela världen - precis som Carl Barks Kalle Anka gjorde i serietidningarna under samma tid. Efter 1955 bestod dock Musse-serien enbart av korta skämtserier, av samma snitt som t.ex. Al Taliaferros Kalle Anka-strippar och andra serier som "Snobben" och "Knasen".
Under Gottfredsons guldår skapades en mängd färgstarka personligheter. En handfull av dom (se ovan) fick fortsatt förtroende under Paul Murrys och andra amerikanska och nordeuropeiska serieskapares penna. Dom flesta fick det inte. Dock har man sedan 1990-talets slut börjat återupptäcka flera av dem, och nu är många av dem sakta påväg att återta sin givna plats i Musses universum.
- Farbror Mortimer (Uncle Mortimer Mouse, 1930)
- Fusky Mutkolv (Sylvester Shyster, 1930)
- Markus Pigg (Marcus Mouse, 1930)
- Berra (Butch, 1930)
- Singoalla So (Patricia Pigg, 1930)
- Teddi och Freddi (Morty and Ferdie Fieldmouse, 1932)
- Kapten Kyrkråtta och Ville (Captain Nathanael Churchmouse och Spooks, 1932)
- Ecks, Dublex & Triplex (Ecks, Doublex & Triplex, 1932)
- Kapten Doberman (Captain Dobberman, 1933)
- Tristan (Gloomy, 1933)
- Snorre Snabel (Eli Squinch, 1934)
- Orango Pirat (Dr. Vulter, 1935)
- Ture Trigger (Trigger Hawkes, 1936)
- Gotthold Edelrott (Montmorency Rodent, 1936)
- Professor Müstic (Professor Einmug, 1936)
- Klovén (Mr. Casey, 1938)
- Rulle Rörtång (Joe Piper, 1938)
- Kommissarie Karlsson (Chief O'Hara, 1939)
- Spökplumpen (The Phantom Blot, 1939)
- Professor Benmjöl (Professor Dustibones, 1940)
- Eta Beta (Eega Beeva, 1947)
- Pflip (Pflipp, 1947)
- Korpus (Ellsworth, 1949)
Figurer i Paul Murrys serier
Paul Murry har kallats "Musses Carl Barks", men det är en liknelse som har sina klara svagheter. Först och främst skrev Murry väldigt få av sina serier på egen hand, utan tecknade efter andras manus. De flesta ankister skulle nog dessutom säga att den verklige mus-mästaren är Floyd Gottfredson. Men det finns också flera gemensamma nämnare mellan Barks och Murrys inverkan på sina respektive serieuniversum. Båda kom att bilda skola för många såväl samtida som senare serieskapare när det gäller såväl figurernas utseende som upplägget på historierna, och det persongalleri dom använde sig av kom att bli det mest använda även bland andra tecknare. Här listas därför de karaktärer som figurerade i Murrys serier, även om en handfull av dem skapades innan Murrys tid som tecknare. Det ska dock sägas att det var under Murrys tid som dessa karaktärer växte (eller, kanske somliga skulle säga, trubbades av), från att ha varit marginella, men inte desto mindre färgstarka, bifigurer, till att få den form som vi är vana vid att se dom idag.
- Teddi och Freddi (Morty and Ferdie Fieldmouse, skapade av Floyd Gottfredson 1932)
- Kapten Kyrkråtta och Ville (Captain Nathanael Churchmouse och Spooks, skapade av Floyd Gottfredson 1932)
- Kommissarie Karlsson (Chief O'Hara, skapad av Floyd Gottfredson 1939)
- Spökplumpen (The Phantom Blot, skapad av Floyd Gottfredson 1939)
- Skärlock Holmes (Shamrock Bones, 1952)
- Gilbert (Gilbert, 1954)
- Borstis och Dum-Dum (Scuttle och Dum-Dum, 1957)
- Dr. Dunkelfink och Fumbel (Doc Finkelstein och Shrimp, 1958)
- Tuttan och Nuttan (Millie and Melody, 1962)
- Stål-Långben (Super Goof, 1965)
- Putte och Knölen (Idgit the Midgit och Dangerous Dan McBoo, 1966)
- Stål-Gilbert (Super Gilly, 1966)
Figurer från "de mörka decennierna"
Under 1970 och 80-talen föll kvallitén på de Musse-serier som publicerades i Nordamerika och norra Europa avsevärt. Tecknare som Tello gjorde sitt bästa för att lyfta serierna till den nivå de haft under Murrys glansdagar, men slet med allt tunnare detektivhistorier. Försök av serieskaparstabarna i USA och Danmark att gjuta liv i Musse-serierna resulterade i allt från utflykter i historien och Sherlock Holmes-parodier till äventyr med transportfirman Zoom. Bland de mer lyckade försöken kan nämnas de James Bond-parafraser som bl.a. den skicklige Cèsar Ferioli tecknade för den franska Disneyseriefabriken.
Av någon anledning började även karaktärsgalleriet i Musse-serierna att minska i storlek under den här perioden. De äldre figurerna fortsatte att leva en allt mer tynande tillvaro, och de nya karaktärer som skapades blev sällan långlivade. Delvis som en följd av detta är figurerna i Musses universum än idag betydligt färre och, framför allt, mer okända än de i Kalles.
Bland de Musse-figurer som skapades för 1970- och 80-talens ostadiga Musse-serier är det enbart några få som har satt något större avtryck i historien, och än färre som förtjänar att lyftas fram.
- Spårlock (The Sleuth, 1975, amerikanska serier)
- Faster Mittbena (Aunt Tessie, 1976, huvudsakligen amerikanska och brasilianska serier)
- Sport Goofy (Sports-Goofy, 1979, huvudsakligen franska och danska serier)
- James Blund (James Ding, 1987, huvudsakligen franska serier)
Figurer från Musse-seriens renässans
I mitten av 1990-talet verkade så luften helt ha gått ur Musse och hans värld, när plötsligt historien I fantasins klor (på svenska i Kalle Anka & C:o nummer 34-36/1994) slog de få kvarvarande Musse-fansen med häpnad. Tecknade gjorde ovan nämde Ferioli och för manuset stod ankisten och serieförläggaren Byron Erickson. Borta var de småborgeliga och snusförnuftiga översittardrag som Musse hade lagt till sig med under de gångna decennierna och Ericksons Musse porträtterades nu istället som den pojkaktigt nyfikne äventyrare som en gång i tiden hade fått fritt spelrum i Gottfredsons gamla äventyrserier. Influenserna från Gottfredson märktes inte minst i det att Musse nu hade återfått sina gamla, klassiska röda kortbyxor som hade lagts på hyllan i början av 1950-talet.
Sedan dess har Musse och hans vänner lyckats repat sig avsevärt, mycket tack vare manusförfattare som framför allt Erickson, Pat & Carol McGreal, David Gerstein och Michael T. Gilbert. Förutom att flera av Gottfredsons ovan nämnda figurer har återuppväckts, har en grupp nya personligheter av Gottfredsonska snitt sett dagens ljus.
- Professor Terbius (Doc Static, 1995)
- Bosse Brutal (Muscles McGurk, 1995)
- Pontus Pinal (Dexter Dingus, 1998)
- BK Blåbären (Riverside Rovers, 1999)
- Pär Primat (Sam Simian, 2000)
Italienska figurer
Om kvaliten på Musse-serierna i USA och Nordeuropa kunde sägas dala konstant från mitten av 1950 talet fram mitten av 1990-talet, var utvecklingen inte fullt så dyster i Italien. Precis som Romano Scarpa och de andra italienska Disneykreatörerna förvaltade och vidareutvecklade stämningen från Carl Barks ankserier, lyckades man också behålla mycket från Gottfredsons Musse-serier (inklusive flera av hans figurer). Man har också genom årens lopp skapat ett flertal nya figurer, varav några lyckats slå igenom även i Sverige - främst då i Kalle Ankas Pocket. Som alltid med de italienska serierna har dock figurernas namn varit störande inkonsekventa i de svenska översättningarna.
Förrutom Scarpa har även Massimo De Vita och Bruno Sarda bidragit mycket till det italienska Musses universum.
- Atominus (Atomino Bip-Bip, 1959)
- Trudy (Trudy, 1960)
- Faster Mussefina (Topolinda, 1960)
- Klark (Bruto, 1975)
- Alkattone (Plottigat, 1977)
- Professor Zapotec (Zapotec, 1979)
- Zenobia (Zenobia, 1983)
- Marlin (Marlin, 1985)
- Indiana Jöns (Indiana Pipps, 1988)
- Dr. Pumpernickel (Kranz, 1988)
Övrigt
Precis som Kalle Ankas universum har även Musses tolkats av de brasilianska Disneyserieskaparna. Dock har man när det gäller Musse-serierna i relativt stor utsträckning hållt sig till de amerikansa och europeiska persongalleriet och inte skapat så många nya figurer. Då de brasilianska Musseserier som nått Sverige om möjligt är än mer lätträknade än de Kalleserier som kommit hit, är dessa serier så gott som helt okända i Sverige.
Nära besläktat med Musses universum är också persongalleriet i TV-serien "Långbens galna gäng", som även förekommit som tecknade serier. Musse själv förekommer dock inte i denna serie, som istället kretsar kring Långben och Svarte-Petter och deras (för serien skapade) familjer.
Andra TV-serier som utspelar sig i Musses universum är "Hos Musse" och "Musses verkstad". Ingen av dessa serier gav dock upphov till några nya karaktärer. Värt att notera är dock att i dessa TV-serier har Kalles och Musses universum flutit samman igen - således en återgång till 1930-talets värld.
Externa länkar
- "Disney's Hoo Zoo" - Utförliga presentationer av det stora flertalet Disneyfigurer.
- "I.N.D.U.C.K's lista över figurer i Musse Piggs universum, även med index över de serier i vilka de medverkat.
- Oficiella personporträtt på Kalle Anka & C:o's websida.
Artikeln, i den version den hade den 26 april 2006, innehåller till stor del information hämtad från Wikipedia:Musse Piggs universum.