Skillnad mellan versioner av "Den mystiska stjärnan"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
m
 
(12 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori: Seriealbum|Mystiska stjärnan]]
[[Kategori: Seriealbum|Mystiska stjärnan]]
[[Kategori:Seriealbum på svenska|Mystiska stjärnan]]
[[Kategori:Seriealbum på svenska|Mystiska stjärnan]]
[[Bild:Den_mystiska_stj%C3%A4rnan.png|frame|"'''Den mystiska stjärnan'''" av [[Hergé]]. © Casterman/Bonnier Carlsen]]
[[Bild:9789175151830.jpg|frame|"Den mystiska stjärnan" med svenskt omslag.<br>&copy; Hergé/Kartago]]
[[Hergé]]s tionde äventyr med [[Tintin]] från 1942.
'''"Den mystiska stjärnan"''' är [[Hergé]]s tionde äventyr med [[Tintin]], först publicerat som [[dagsstripp]] i ''[[Le Soir]]'' åren 1941&ndash;42. Omredigerat och samlat i albumform 1942. "Den mystiska stjärnan" var det första Tintin-äventyret som samlades i ett färgalbum på 62 sidor utan att föregås av en svart/vit albumutgåva.
{{stub}}
 
== Handling ==
Tintin och Milou märker att vädret är varmare än vanligt, och inte bara lite varmare. När de går ut, märker de att asfalten smälter under fötterna på dem, trots att det är natt. Tintin ser att stjärnbilden Karlavagnen tycks ha fått en extra stjärna, vilken dessutom växer i storlek. För att få veta vad den här mystiska stjärnan är för något, kontaktar Tintin stadens observatorium, där astronomen [[professor Calystén]] visar honom teleskopet och berättar att jorden kommer att träffas av en stor meteor. Det är den som ser ut som en stjärna på himlen.
 
Calysténs upptäckt leder till undergångsstämning och till och med Calystén själv sällar sig till dem som börjar prata om jordens undergång. Tintin lyckas behålla lugnet och det visar sig snart att Calysténs assistent hade räknat fel. Bara en liten del av den främmande himlakroppen slår ner på jorden, medan större delen passerar förbi. Den del som träffar jorden, slår ner i Norra ishavet.
 
För att undersöka meteoriten som har slagit ner, och som tycks innehålla okända mineraler, ordnas en expedition till nedslagsplatsen. Expeditionen färdas på fartyget Aurora under [[kapten Haddock]]s befäl och Tinitin följer med i sin egenskap av journalist. Expeditionen är huvudsakligen vetenskaplig, så Calystén och flera andra vetenskapsmän deltar. Under utresan upptäcker man att det finns någon som tycks vilja sabotera expeditionens verksamhet. Det visar sig att det finns en konkurrerande expedition som utgår från det latinamerikanska landet [[São Rico]]. Det blir bråttom att komma först till meteoriten.
 
== Kuriosa ==
* Astronomen professor Calystén har i äldre översättningar till svenska kallats Merkurius Månberg eller Ferdinand Flintén.
* Äventyrets inledning präglas av en domedagsstämning, som av serievetare har förknippats med andra världskriget, som pågick när äventyret skapades.
* Samma motiv, hotet från en himlakropp som kan komma att slå ner på jorden och utplåna civilisationen som en liknelse för andra världskriget, användes också av [[Tove Jansson]] i hennes första Muminserie, "[[Mumintrollet och jordens undergång]]".
* [[Dupondtarna]] förekommer bara i en ruta i berättelsen, på sidan 20, där de är på väg för att ta farväl av expeditionen som Tintin ger sig av med. I samma ruta ser man också [[Smecken och Sulan]].
* I den första versionen av äventyret var den konkurrerande expeditionen amerikansk, men USA ändrades sedan till det fiktiva [[São Rico]] när äventyret ritades om inför albumutgivningen efter kriget. Det sågs som mer neutralt inte minst när albumet skulle ges ut i USA.
* Den konkurrerande expeditionen finansieras i den första versionen av äventyret av en affärsman som heter Blumenstein. Blumenstein är ett efternamn som ofta bärs av judar och affärsmannens anletsdrag har karaktären av en judekarikatyr. Hergé ångrade senare detta och beslöt ersätta namnet med det som han trodde harmlösa [[Bohlwinkel]], en förvrängning av den flamländska Brysseldialektens "bollewinkel", som betyder godisbutik. Han upptäckte emellertid senare att även Bohlwinkel förekommer som judiskt efternamn.
 
{| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center" style="background:#efefef;"
|align=center|föregående<br><small>[[Krabban med guldklorna]]</small>
|align=center|Album nr 10 i serien "[[Tintin]]"<br>'''Den mystiska stjärnan'''<br><small>Text & bild: Hergé<br>Originalpublicering 1941&ndash;1942</small>
|align=center|nästa<br><small>[[Enhörningens hemlighet]]</small>
|}
{{tintin}}
{{tintin}}

Nuvarande version från 5 mars 2024 kl. 17.00

"Den mystiska stjärnan" med svenskt omslag.
© Hergé/Kartago

"Den mystiska stjärnan" är Hergés tionde äventyr med Tintin, först publicerat som dagsstripp i Le Soir åren 1941–42. Omredigerat och samlat i albumform 1942. "Den mystiska stjärnan" var det första Tintin-äventyret som samlades i ett färgalbum på 62 sidor utan att föregås av en svart/vit albumutgåva.

Handling

Tintin och Milou märker att vädret är varmare än vanligt, och inte bara lite varmare. När de går ut, märker de att asfalten smälter under fötterna på dem, trots att det är natt. Tintin ser att stjärnbilden Karlavagnen tycks ha fått en extra stjärna, vilken dessutom växer i storlek. För att få veta vad den här mystiska stjärnan är för något, kontaktar Tintin stadens observatorium, där astronomen professor Calystén visar honom teleskopet och berättar att jorden kommer att träffas av en stor meteor. Det är den som ser ut som en stjärna på himlen.

Calysténs upptäckt leder till undergångsstämning och till och med Calystén själv sällar sig till dem som börjar prata om jordens undergång. Tintin lyckas behålla lugnet och det visar sig snart att Calysténs assistent hade räknat fel. Bara en liten del av den främmande himlakroppen slår ner på jorden, medan större delen passerar förbi. Den del som träffar jorden, slår ner i Norra ishavet.

För att undersöka meteoriten som har slagit ner, och som tycks innehålla okända mineraler, ordnas en expedition till nedslagsplatsen. Expeditionen färdas på fartyget Aurora under kapten Haddocks befäl och Tinitin följer med i sin egenskap av journalist. Expeditionen är huvudsakligen vetenskaplig, så Calystén och flera andra vetenskapsmän deltar. Under utresan upptäcker man att det finns någon som tycks vilja sabotera expeditionens verksamhet. Det visar sig att det finns en konkurrerande expedition som utgår från det latinamerikanska landet São Rico. Det blir bråttom att komma först till meteoriten.

Kuriosa

  • Astronomen professor Calystén har i äldre översättningar till svenska kallats Merkurius Månberg eller Ferdinand Flintén.
  • Äventyrets inledning präglas av en domedagsstämning, som av serievetare har förknippats med andra världskriget, som pågick när äventyret skapades.
  • Samma motiv, hotet från en himlakropp som kan komma att slå ner på jorden och utplåna civilisationen som en liknelse för andra världskriget, användes också av Tove Jansson i hennes första Muminserie, "Mumintrollet och jordens undergång".
  • Dupondtarna förekommer bara i en ruta i berättelsen, på sidan 20, där de är på väg för att ta farväl av expeditionen som Tintin ger sig av med. I samma ruta ser man också Smecken och Sulan.
  • I den första versionen av äventyret var den konkurrerande expeditionen amerikansk, men USA ändrades sedan till det fiktiva São Rico när äventyret ritades om inför albumutgivningen efter kriget. Det sågs som mer neutralt inte minst när albumet skulle ges ut i USA.
  • Den konkurrerande expeditionen finansieras i den första versionen av äventyret av en affärsman som heter Blumenstein. Blumenstein är ett efternamn som ofta bärs av judar och affärsmannens anletsdrag har karaktären av en judekarikatyr. Hergé ångrade senare detta och beslöt ersätta namnet med det som han trodde harmlösa Bohlwinkel, en förvrängning av den flamländska Brysseldialektens "bollewinkel", som betyder godisbutik. Han upptäckte emellertid senare att även Bohlwinkel förekommer som judiskt efternamn.
föregående
Krabban med guldklorna
Album nr 10 i serien "Tintin"
Den mystiska stjärnan
Text & bild: Hergé
Originalpublicering 1941–1942
nästa
Enhörningens hemlighet