Skillnad mellan versioner av "Blå Lotus"
Georges (diskussion | bidrag) m |
Georges (diskussion | bidrag) (Zhang Chongrens betydelse för albumet) |
||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
Detta är äventyret där Tintins vän [[Tchang]] dyker upp för första gången. Det är också i det här äventyret som Hergés välkända noggrannhet med detaljer börjar komma fram på allvar, då t.ex. i princip varenda kinesiskt tecken i serien ingår i en riktig kinesisk mening. | Detta är äventyret där Tintins vän [[Tchang]] dyker upp för första gången. Det är också i det här äventyret som Hergés välkända noggrannhet med detaljer börjar komma fram på allvar, då t.ex. i princip varenda kinesiskt tecken i serien ingår i en riktig kinesisk mening. | ||
På 1930-talet blev Hergé presenterad för en ung kinesisk konstnär; ''[[Zhang Chongren]]''. Det var prästen Gosset som förde samman de två bildskaparna. Gosset var skolpräst för de kinesiska studenterna vid universitetet i Leuven och han hade fått höra att Hergé arbetade med en serie där Tintin skulle resa till Kina . Fader Gossets tanke med att sammanföra Hergé med Zhang var att Hergé skulle skildra kineser och Kina på ett så sansat och korrekt sätt som möjligt. | |||
Zhang var skulpturstudent vid Académie des Beaux-Arts i Bryssel och de båda unga konstnärerna blev snabbt goda vänner. Zhang lärde Hergé om Kinas historia, kultur och konstnärliga tradition. Han deltog även praktiskt genom att kalligrafera alla banderoller i "Blå Lotus". | |||
Zhang Chongren stod som förebild för pojken Tchang. Denna figur dök senare upp i Tintin-äventyret "Tintin i Tibet". | |||
==Kuriosa== | ==Kuriosa== | ||
Versionen från 24 oktober 2012 kl. 16.20
Hergés femte äventyr med Tintin, först publicerat som följetong i Le Petit Vingtième 1934–35, samlat i album (i svart/vitt) 1936. Tecknades delvis om och färglades för den moderna albumutgåvan 1946.
Detta är äventyret där Tintins vän Tchang dyker upp för första gången. Det är också i det här äventyret som Hergés välkända noggrannhet med detaljer börjar komma fram på allvar, då t.ex. i princip varenda kinesiskt tecken i serien ingår i en riktig kinesisk mening.
På 1930-talet blev Hergé presenterad för en ung kinesisk konstnär; Zhang Chongren. Det var prästen Gosset som förde samman de två bildskaparna. Gosset var skolpräst för de kinesiska studenterna vid universitetet i Leuven och han hade fått höra att Hergé arbetade med en serie där Tintin skulle resa till Kina . Fader Gossets tanke med att sammanföra Hergé med Zhang var att Hergé skulle skildra kineser och Kina på ett så sansat och korrekt sätt som möjligt.
Zhang var skulpturstudent vid Académie des Beaux-Arts i Bryssel och de båda unga konstnärerna blev snabbt goda vänner. Zhang lärde Hergé om Kinas historia, kultur och konstnärliga tradition. Han deltog även praktiskt genom att kalligrafera alla banderoller i "Blå Lotus".
Zhang Chongren stod som förebild för pojken Tchang. Denna figur dök senare upp i Tintin-äventyret "Tintin i Tibet".
Kuriosa
Tricket som Tintin och hans kinesiske vän använder för att fly ur den japanska ockupationszonen på sid. 40-41 är samma som beskrivs i det första kapitlet av den kända äventyrsromanen "Röda Nejlikan". Hergé vill säkert låta det framgå att Tintin är en beläst ung man som gärna tar litteraturen till hjälp...
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
| föregående Faraos cigarrer |
Album nr 5 i serien "Tintin" Blå Lotus Text & bild: Hergé Originalpublicering 1934–1935 |
nästa Det sönderslagna örat |
