Castafiores juveler: Skillnad mellan sidversioner
E.G. (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
E.G. (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
[[Kategori:Seriealbum på svenska]] | [[Kategori:Seriealbum på svenska]] | ||
[[Kategori:Fiktiva föremål i serier]] | [[Kategori:Fiktiva föremål i serier]] | ||
[[Bild:Bianca_Castafiore_mfl.png|frame|[[Irma]], [[Herr Wagner|Igor Wagner]], [[Bianca Castafiore]], [[ | [[Bild:Bianca_Castafiore_mfl.png|frame|[[Irma (Tintin)|Irma]], [[Herr Wagner|Igor Wagner]], [[Bianca Castafiore]], [[kapten Haddock]] och [[Tintin]] ur "[[Castafiores juveler]]". © Hergé]] | ||
'''"Castafiores juveler"''' är [[Hergé]]s tjugoförsta äventyr med "[[Tintin]]", ursprungligen publicerat som följetong i serietidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]'' 1961–62. Samlat i albumform 1963. | '''"Castafiores juveler"''', fransk originaltitel ''"Les Bijoux de la Castafiore"'', är [[Hergé]]s tjugoförsta äventyr med "[[Tintin]]", ursprungligen publicerat som följetong i serietidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]'' 1961–62. Samlat i albumform 1963. | ||
Äventyret utmärks av att hela handlingen utspelas på slottet [[Moulinsart]], och att det egentligen inte händer särskilt mycket. Hergé ville prova och se om han kunde hålla kvar läsarna även om Tintin för en gångs skull inte råkade ut för ett storslaget äventyr. | |||
==Handling== | |||
Tintin är på besök hos [[kapten Haddock]] på Moulinsart och när berättelsen inleds är de ute på en promenad. De går förbi en soptipp och förvånas över att det bor människor där, trots stanken från soporna. Det är en grupp romer som har fått tillstånd att slå läger i kommunen, men bara just på soptippen. Haddock blir upprörd och bjuder i stället in dem att flytta till en äng som ligger på slottets mark. En gammal romsk kvinna vill spå Haddock, men det vill han däremot inte vara med om. | |||
När de är på slottet igen, ramlar Haddock i trappan inomhus, för ett av trappstegen har en lös bit marmor. Han skadar foten så illa att han inte kan gå. [[Nestor]] blir överraskad när romerna dyker upp utanför slottet, men Tintin visar dem till ängen som Haddock hade lovat dem. Sedan dyker operadivan [[Bianca Castafiore]] upp tillsammans med sin repetitör [[herr Wagner]] och sin påkläderska [[Irma (Tintin)|Irma]], Castafiore har bestämt sig för att Haddock gärna skall hysa henne som gäst en tid. I hennes släptåg kommer skvallerjournalister från flera olika tidningar, några som hon gärna pratar med och andra som hon helst undviker. De senare smyger sig ändå in i slottsparken och lyckas intervjua [[professor Kalkyl]], men medan journalisterna frågar Kalkyl om Castafiore och Haddock, tror han på grund av sin lomhördhet att de diskuterar rosorna som han avlar fram och berättar om sin nya, vita variant som han har valt att kalla Bianca Castafiore. Journalisterna tror att han berättar att Castafiore och Haddock har förlovat sig, vilket de sedan skriver om i sin tidning. | |||
Castafiore blir av med en av sina mest dyrbara juveler, vilket gör henne upprörd och hon blir ännu mer upprörd när hon ser vilka journalister som har ljugit ihop ett reportage om henne. [[Dupondtarna]] kommer till slottet för att hjälpa den lokala polisen att utreda den misstänkta juvelstölden och misstankar faller på romerna, för en flicka bland dem har hittat en sax som Irma hade förlorat. Tintin gör sin egen undersökning och upptäcker att Wagner smiter från sina övningspass vid flygeln, men hjälper honom att undvika att få skäll av Castafiore. När Tintin får veta att Castafiore skall sjunga i en uppsättning av Gioacchino Rossinis opera "Den tjuvaktiga skatan"[https://iicstoccolma.esteri.it/sv/gli_eventi/calendario/rossini-opera-festival-la-gazza-2/], får han idén att juveltjuven kan vara någon helt annan. Han klättar upp i ett träd och hittar den försvunna juvelen i ett skatbo. | |||
<center> | <center> | ||
{| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center" style="background:#efefef;" | {| border="1" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center" style="background:#efefef;" | ||
Nuvarande version från 30 januari 2025 kl. 21.04
"Castafiores juveler", fransk originaltitel "Les Bijoux de la Castafiore", är Hergés tjugoförsta äventyr med "Tintin", ursprungligen publicerat som följetong i serietidningen Tintin 1961–62. Samlat i albumform 1963.
Äventyret utmärks av att hela handlingen utspelas på slottet Moulinsart, och att det egentligen inte händer särskilt mycket. Hergé ville prova och se om han kunde hålla kvar läsarna även om Tintin för en gångs skull inte råkade ut för ett storslaget äventyr.
Handling
Tintin är på besök hos kapten Haddock på Moulinsart och när berättelsen inleds är de ute på en promenad. De går förbi en soptipp och förvånas över att det bor människor där, trots stanken från soporna. Det är en grupp romer som har fått tillstånd att slå läger i kommunen, men bara just på soptippen. Haddock blir upprörd och bjuder i stället in dem att flytta till en äng som ligger på slottets mark. En gammal romsk kvinna vill spå Haddock, men det vill han däremot inte vara med om.
När de är på slottet igen, ramlar Haddock i trappan inomhus, för ett av trappstegen har en lös bit marmor. Han skadar foten så illa att han inte kan gå. Nestor blir överraskad när romerna dyker upp utanför slottet, men Tintin visar dem till ängen som Haddock hade lovat dem. Sedan dyker operadivan Bianca Castafiore upp tillsammans med sin repetitör herr Wagner och sin påkläderska Irma, Castafiore har bestämt sig för att Haddock gärna skall hysa henne som gäst en tid. I hennes släptåg kommer skvallerjournalister från flera olika tidningar, några som hon gärna pratar med och andra som hon helst undviker. De senare smyger sig ändå in i slottsparken och lyckas intervjua professor Kalkyl, men medan journalisterna frågar Kalkyl om Castafiore och Haddock, tror han på grund av sin lomhördhet att de diskuterar rosorna som han avlar fram och berättar om sin nya, vita variant som han har valt att kalla Bianca Castafiore. Journalisterna tror att han berättar att Castafiore och Haddock har förlovat sig, vilket de sedan skriver om i sin tidning.
Castafiore blir av med en av sina mest dyrbara juveler, vilket gör henne upprörd och hon blir ännu mer upprörd när hon ser vilka journalister som har ljugit ihop ett reportage om henne. Dupondtarna kommer till slottet för att hjälpa den lokala polisen att utreda den misstänkta juvelstölden och misstankar faller på romerna, för en flicka bland dem har hittat en sax som Irma hade förlorat. Tintin gör sin egen undersökning och upptäcker att Wagner smiter från sina övningspass vid flygeln, men hjälper honom att undvika att få skäll av Castafiore. När Tintin får veta att Castafiore skall sjunga i en uppsättning av Gioacchino Rossinis opera "Den tjuvaktiga skatan"[1], får han idén att juveltjuven kan vara någon helt annan. Han klättar upp i ett träd och hittar den försvunna juvelen i ett skatbo.
| föregående Tintin i Tibet |
Album nr 21 i serien "Tintin" Castafiores juveler Text & bild: Hergé Originalpublicering 1961–1962 |
nästa Plan 714 till Sydney |
