Skillnad mellan versioner av "Michel Vaillant"
Hoff (diskussion | bidrag) |
Keffy (diskussion | bidrag) |
||
| (5 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
[[Kategori:Belgiska seriefigurer]] | [[Kategori:Belgiska seriefigurer]] | ||
[[Kategori:Serier som blivit film]] | [[Kategori:Serier som blivit film]] | ||
'''"Michel Vaillant"''', belgisk bil[[sportserie]], många gånger med tydliga [[deckarserie|deckarinslag]], skapad av [[Jean Graton]] 1957 och på svenska även känd som '''"Mark Breton"'''. Serien delar namn med sin huvudperson, en framgångsrik | '''"Michel Vaillant"''', belgisk bil[[sportserie]], många gånger med tydliga [[deckarserie|deckarinslag]], skapad av [[Jean Graton]] 1957 och på svenska även känd som '''"Mark Breton"'''. Serien delar namn med sin huvudperson, en framgångsrik formel 1-förare, som tävlar för sitt familjeföretag. Efter hand får Michel Vaillant och hans vänner pröva på att tävla även i andra motorsportgrenar, kanske för att Graton ville skapa lite variation i serien? | ||
Serien har rönt uppmärksamhet för sina realistiska avbildningar av bilar och miljö. Verkliga personer, tävlingar, och företag dyker ofta upp. Under sin långa livstid och omfattande utgivning har serien också förändrats. Persongalleriet utvecklas och åldras, relationerna dem emellan förändras, Michels karriär tar fart, och både familjen Vaillant och dess äregirighet växer. | Serien har rönt uppmärksamhet för sina realistiska avbildningar av bilar och miljö. Verkliga personer, tävlingar, och företag dyker ofta upp. Under sin långa livstid och omfattande utgivning har serien också förändrats. Persongalleriet utvecklas och åldras, relationerna dem emellan förändras, Michels karriär tar fart, och både familjen Vaillant och dess äregirighet växer. | ||
| Rad 12: | Rad 12: | ||
Serien började som kortare avsnitt publicerade i ''[[Le Journal de Tintin]]'' 1957. Totalt producerades fem sådana avsnitt innan serien det påföljande året expanderade till längre historier, avsedda för albumpublicering. Allt som allt utkom serien med 70 album innan den avslutades 2007, och därutöver publicerades ytterligare ett trettiotal korta avsnitt mellan 1966 och 1980. | Serien började som kortare avsnitt publicerade i ''[[Le Journal de Tintin]]'' 1957. Totalt producerades fem sådana avsnitt innan serien det påföljande året expanderade till längre historier, avsedda för albumpublicering. Allt som allt utkom serien med 70 album innan den avslutades 2007, och därutöver publicerades ytterligare ett trettiotal korta avsnitt mellan 1966 och 1980. | ||
2012 återupptogs serien, nu kallad '''"Michel Vaillant - Saison 2"''', tecknad av Gratons son [[Philippe Graton]] (som även assisterade på ursprungsserien under de sista decennierna) och [[Denis Lapière]], till manus av [[Marc Bourgne]] och [[Benjamin Benéteau]]. | 2012 återupptogs serien, nu kallad '''"Michel Vaillant - Saison 2"''', tecknad av Gratons son [[Philippe Graton]] (som även assisterade på ursprungsserien under de sista decennierna) och [[Denis Lapière]], till manus av [[Marc Bourgne]] och [[Benjamin Benéteau]]. 2021 utkom det tionde albumet. | ||
==Persongalleri== | ==Persongalleri== | ||
Utöver titelfiguren, mästerföraren '''Michel Vaillant''', bestod seriens ursprungliga persongalleri av hans far, '''Henri Vaillant''', grundaren av biltillverkaren och formel 1-stallet '''Vaillante''', vars bilar Michel tävlar med; storebrodern '''Jean-Pierre Vaillant''', ursprungligen också bilförare, men med tiden Henris efterträdare som VD för familjeföretaget | Utöver titelfiguren, mästerföraren '''Michel Vaillant''', bestod seriens ursprungliga persongalleri av hans far, '''Henri Vaillant''', grundaren av biltillverkaren och formel 1-stallet '''Vaillante''', vars bilar Michel tävlar med; storebrodern '''Jean-Pierre Vaillant''', ursprungligen också bilförare, men med tiden Henris efterträdare som VD för familjeföretaget. Andra återkommande figurer är modern '''Elisabeth Vaillant''' och Henris bror, '''Benjamin Vaillant''', som driver en transportfirma i Marseilles, som gör sporadiska framträdanden. | ||
I | I och med att serien började publiceras som album utökades persongalleriet: amerikanen och föraren '''Steve Warson''' blir tidigt Michels bäste vän; journalisten '''Françoise Latour''', dotter till förläggaren '''Louis Latour''', etablerar sig sig som Michels flickvän - de gifter sig 1974; den karismatiska föraren '''Ruth Randson''' utvecklas från att vara Warsons kärleksintresse, till att bli familjen Vaillants nemesis, i samband med att det uppdagas att hon är dotter till frontmannen för Vaillantes största konkurrent, det ljusskygga stallet '''Leader'''. Leaders huvudförare '''Bob Cramer''' slits ständigt mellan sin egen ambition och lojaliteten med sin hänsynslösa arbetsgivare å ena sidan, och respekt för det betydligt noblare Vailantestallet å andra sidan. Motorcyklisten '''[[Julie Wood (Graton)|Julie Wood]]''' var ursprungligen titelfigur i en egen serie, men blir på 1980-talet Warsons flickvän och hustru; Michel och Françoise får sonen '''Patrick Vaillant'''; och Jean-Pierre gifter sig med '''Agnes de Chanzy''', dotter till Henris argentinske vän '''Conte de Chanzy''', och får sonen '''Jean-Michel Vaillant'''. | ||
I och med att Vaillants framgångar växer tillkommer också fler förare, bland andra kärleksparet '''Yves Douléac''' och '''Gabrielle Spangenberg''', far och dotter '''Jacky Ickx''' och '''Vanina Ickx''', Julies bror '''Franck Wood''', och det unga stjärnskottet '''Dylan Montusset'''. Även stallets mekaniker, '''Joseph Renier''', blir en återkommande figur. | I och med att Vaillants framgångar växer tillkommer också fler förare, bland andra kärleksparet '''Yves Douléac''' och '''Gabrielle Spangenberg''', far och dotter '''Jacky Ickx''' och '''Vanina Ickx''', Julies bror '''Franck Wood''', och det unga stjärnskottet '''Dylan Montusset'''. Även stallets mekaniker, '''Joseph Renier''', blir en återkommande figur. | ||
==[[Bild:Mini_sverige.gif]] Svensk publicering== | ==[[Bild:Mini_sverige.gif]] Svensk publicering== | ||
Två av de fem ursprungsserierna publicerades i slutet av 1950-talet i ''[[Fantomen (serietidning)|Fantomen]]'': den fjärde ("La Clé de douze") i | Två av de fem ursprungsserierna publicerades i slutet av 1950-talet i ''[[Fantomen (serietidning)|Fantomen]]'': den fjärde ("La Clé de douze") i nr 17/1959 som "Skiftnyckeln", och den femte ("Bagarre sur la Nationale 7") i nr 21/1958 som "Vägens marodörer". Därefter har serien också publicerats i serietidningarna ''[[Banggg]]'' under 1960-talet, ''[[Champion]]'' under 1970-talet, ''[[SM Special]]'' och ''[[Pilot]]'' under 1980-talet, och ''[[Buster]]'' under 1990-talet. | ||
Tre av albumäventyren har dessutom publicerats som svenska album: den andra volymen ("Le Pilote sans visage") publicerades 1967 som [[Ett Banggg-album]] med titeln "Föraren utan ansikte"; nummer 22 ("Rush") gavs 1974 ut som [[Ett Champion-album]] betitlat "En verklig fartfantom!"; och nummer 39 ("Rallye sur un volcan") publicerades i serien ''[[Supertempo]]'' 1983, som "Rally på vulkaner!". | Tre av albumäventyren har dessutom publicerats som svenska album: den andra volymen ("Le Pilote sans visage") publicerades 1967 som [[Ett Banggg-album]] med titeln "Föraren utan ansikte"; nummer 22 ("Rush") gavs 1974 ut som [[Ett Champion-album]] betitlat "En verklig fartfantom!"; och nummer 39 ("Rallye sur un volcan") publicerades i serien ''[[Supertempo]]'' 1983, som "Rally på vulkaner!". | ||
Nuvarande version från 15 februari 2022 kl. 06.10
"Michel Vaillant", belgisk bilsportserie, många gånger med tydliga deckarinslag, skapad av Jean Graton 1957 och på svenska även känd som "Mark Breton". Serien delar namn med sin huvudperson, en framgångsrik formel 1-förare, som tävlar för sitt familjeföretag. Efter hand får Michel Vaillant och hans vänner pröva på att tävla även i andra motorsportgrenar, kanske för att Graton ville skapa lite variation i serien?
Serien har rönt uppmärksamhet för sina realistiska avbildningar av bilar och miljö. Verkliga personer, tävlingar, och företag dyker ofta upp. Under sin långa livstid och omfattande utgivning har serien också förändrats. Persongalleriet utvecklas och åldras, relationerna dem emellan förändras, Michels karriär tar fart, och både familjen Vaillant och dess äregirighet växer.
Utgivning
Serien började som kortare avsnitt publicerade i Le Journal de Tintin 1957. Totalt producerades fem sådana avsnitt innan serien det påföljande året expanderade till längre historier, avsedda för albumpublicering. Allt som allt utkom serien med 70 album innan den avslutades 2007, och därutöver publicerades ytterligare ett trettiotal korta avsnitt mellan 1966 och 1980.
2012 återupptogs serien, nu kallad "Michel Vaillant - Saison 2", tecknad av Gratons son Philippe Graton (som även assisterade på ursprungsserien under de sista decennierna) och Denis Lapière, till manus av Marc Bourgne och Benjamin Benéteau. 2021 utkom det tionde albumet.
Persongalleri
Utöver titelfiguren, mästerföraren Michel Vaillant, bestod seriens ursprungliga persongalleri av hans far, Henri Vaillant, grundaren av biltillverkaren och formel 1-stallet Vaillante, vars bilar Michel tävlar med; storebrodern Jean-Pierre Vaillant, ursprungligen också bilförare, men med tiden Henris efterträdare som VD för familjeföretaget. Andra återkommande figurer är modern Elisabeth Vaillant och Henris bror, Benjamin Vaillant, som driver en transportfirma i Marseilles, som gör sporadiska framträdanden.
I och med att serien började publiceras som album utökades persongalleriet: amerikanen och föraren Steve Warson blir tidigt Michels bäste vän; journalisten Françoise Latour, dotter till förläggaren Louis Latour, etablerar sig sig som Michels flickvän - de gifter sig 1974; den karismatiska föraren Ruth Randson utvecklas från att vara Warsons kärleksintresse, till att bli familjen Vaillants nemesis, i samband med att det uppdagas att hon är dotter till frontmannen för Vaillantes största konkurrent, det ljusskygga stallet Leader. Leaders huvudförare Bob Cramer slits ständigt mellan sin egen ambition och lojaliteten med sin hänsynslösa arbetsgivare å ena sidan, och respekt för det betydligt noblare Vailantestallet å andra sidan. Motorcyklisten Julie Wood var ursprungligen titelfigur i en egen serie, men blir på 1980-talet Warsons flickvän och hustru; Michel och Françoise får sonen Patrick Vaillant; och Jean-Pierre gifter sig med Agnes de Chanzy, dotter till Henris argentinske vän Conte de Chanzy, och får sonen Jean-Michel Vaillant.
I och med att Vaillants framgångar växer tillkommer också fler förare, bland andra kärleksparet Yves Douléac och Gabrielle Spangenberg, far och dotter Jacky Ickx och Vanina Ickx, Julies bror Franck Wood, och det unga stjärnskottet Dylan Montusset. Även stallets mekaniker, Joseph Renier, blir en återkommande figur.
Svensk publicering
Två av de fem ursprungsserierna publicerades i slutet av 1950-talet i Fantomen: den fjärde ("La Clé de douze") i nr 17/1959 som "Skiftnyckeln", och den femte ("Bagarre sur la Nationale 7") i nr 21/1958 som "Vägens marodörer". Därefter har serien också publicerats i serietidningarna Banggg under 1960-talet, Champion under 1970-talet, SM Special och Pilot under 1980-talet, och Buster under 1990-talet.
Tre av albumäventyren har dessutom publicerats som svenska album: den andra volymen ("Le Pilote sans visage") publicerades 1967 som Ett Banggg-album med titeln "Föraren utan ansikte"; nummer 22 ("Rush") gavs 1974 ut som Ett Champion-album betitlat "En verklig fartfantom!"; och nummer 39 ("Rallye sur un volcan") publicerades i serien Supertempo 1983, som "Rally på vulkaner!".
I andra medier
TV
- "Les Aventures de Michel Vaillant" (1967)
- "Michel Vaillant" (1986-1989). Visades på svenska på TV1000 2006.
Film
- "Michel Vaillant" (2003) (regisserad av Louis Pascal Couvelaire, producerad av Luc Besson)
Externa länkar
|
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
