Skillnad mellan versioner av "Disneyserier från Frankrike"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
m (→‎Sedan 2016: Serieromaner: Serieroman är väl litet av en definitionsfråga, men åtminstone i albumformat...)
m
Rad 2: Rad 2:
[[Kategori:Franska serier]]
[[Kategori:Franska serier]]
[[Kategori:Disneyserier|*Frankrike]]
[[Kategori:Disneyserier|*Frankrike]]
'''Franska [[disneyserier]]''' har producerats sedan bokförlaget [[Hachette]] publicerade det första numret av ''[[Le Journal de Mickey]]'' 1952, men det var först 1980 som produktionen blev mer omfattande. Sedan 1991 drivs verksamheten gemensamt av Hachette och [[Walt Disney Company France]] genom förlaget [[Disney Hachette Presse]].
'''Franska [[Disneyserier]]''' har producerats sedan bokförlaget [[Hachette]] publicerade det första numret av ''[[Le Journal de Mickey]]'' 1952, men det var först 1980 som produktionen blev mer omfattande. Sedan 1991 drivs verksamheten gemensamt av Hachette och [[Walt Disney Company France]] genom förlaget [[Disney Hachette Presse]].


I jämförelse med de [[disneyserier från Danmark|danska]] och [[disneyserier från Italien|italienska]] verksamheterna är Hachetteproduktionen liten, och omfattande en betydligt större andel ensidesserier, men likväl gav den under sin storhetstid på 1980-talen upphov till ett par nya återkommande figurer varav  [[Långben]]s agent-alias [[James Blund]] hör till de mest framgångsrika. Dessutom har en relativt stor mängd avsnitt av "[[Lilla Vargen]]", "[[Nalle Puh]]", "[[Piff och Puff]]" och "[[Lille Hiawatha]]" sprungit ur den franska produktionen.
I jämförelse med de [[Disneyserier från Danmark|danska]] och [[Disneyserier från Italien|italienska]] verksamheterna är Hachetteproduktionen liten, och omfattande en betydligt större andel ensidesserier, men likväl gav den under sin storhetstid på 1980-talen upphov till ett par nya återkommande figurer varav  [[Långben]]s agent-alias [[James Blund]] hör till de mest framgångsrika. Dessutom har en relativt stor mängd avsnitt av "[[Lilla Vargen]]", "[[Nalle Puh]]", "[[Piff och Puff]]" och "[[Lille Hiawatha]]" sprungit ur den franska produktionen.


Förgrundsgestalterna bland franskbaserade disneykreatörer är manusförfattaren [[Pierre Fallot]] och tecknaren [[Pierre Nicolas]], och sedan 1980-talet har framför allt [[François Corteggiani]] bidragit på manussidan, medan den spanska [[Comicup Studio]] har anlitats mest på tecknarsidan.
Förgrundsgestalterna bland franskbaserade Disneykreatörer är manusförfattaren [[Pierre Fallot]] och tecknaren [[Pierre Nicolas]], och sedan 1980-talet har framför allt [[François Corteggiani]] bidragit på manussidan, medan den spanska [[Comicup Studio]] har anlitats mest på tecknarsidan.


Franskproducerade serier känns igen genom att deras [[Disneyserier#Att identifiera en serie|seriekod]] börjar med ett F. Dessutom har ett mindre antal albumlånga serier med inledningsbokstav E producerats.
Franskproducerade serier känns igen genom att deras [[Disneyserier#Att identifiera en serie|seriekod]] börjar med ett F. Dessutom har ett mindre antal albumlånga serier med inledningsbokstav E producerats.
Rad 12: Rad 12:
==Historik==
==Historik==
===1952-1979: Begynnelsen===
===1952-1979: Begynnelsen===
Den första disneyserie att produceras i Frankrike var "[[Le tour de France de Mickey]]", tecknad av belgaren [[Ténas]] till Pierre Fallots manus och publicerad med en sida/nummer i de fjorton första utgåvorna av veckotidningen ''Le Journal de Mickey''. Därefter följde samma upphovsmän upp med "[[Mickey à travers les siècles]]", en följentong som kom att fortgå i närmare 30 år, innan den avslutades i ''Le Journal de Mickey'' #1362 från 1978. Ténas ersattes av Pierre Nicolas redan efter några månader, men Fallot fortsatte som manusförfattare ända till 1974, då [[Jean-Michel le Corfec]] tog vid.
Den första Disneyserie att produceras i Frankrike var "[[Le tour de France de Mickey]]", tecknad av belgaren [[Ténas]] till Pierre Fallots manus och publicerad med en sida/nummer i de fjorton första utgåvorna av veckotidningen ''Le Journal de Mickey''. Därefter följde samma upphovsmän upp med "[[Mickey à travers les siècles]]", en följentong som kom att fortgå i närmare 30 år, innan den avslutades i ''Le Journal de Mickey'' #1362 från 1978. Ténas ersattes av Pierre Nicolas redan efter några månader, men Fallot fortsatte som manusförfattare ända till 1974, då [[Jean-Michel le Corfec]] tog vid.


Grundkonceptet för "Mickey à travers les siècles" är att varje gång Musse får ett får ett slag i huvudet förflyttas han genom tid och rum, och får på så vis uppleva en mängd äventyr. Utöver denna serie bestod den franska disneyproduktionen huvudsakligen av en handfull kortare serier av samma upphovsmän, ett tiotal serieversioner av Disneys långfilmer (varav flera var bearbetningar av [[Disneyserier från Western|Westernproducerade serier]]), samt en liten mängd "[[Zorro]]" avsnitt av [[Jean-Marie Nadaud]] och [[Robert Rigot]] under 1970-talet. 1979 publicerades den 8-sidiga [[seriebiografi]]n "Allt började med en mus" ("Et tout a commencé par une souris...") om [[Walt Disney]] av [[Michel Mandry]] och [[Carlo Marcello]].
Grundkonceptet för "Mickey à travers les siècles" är att varje gång Musse får ett får ett slag i huvudet förflyttas han genom tid och rum, och får på så vis uppleva en mängd äventyr. Utöver denna serie bestod den franska Disneyproduktionen huvudsakligen av en handfull kortare serier av samma upphovsmän, ett tiotal serieversioner av Disneys långfilmer (varav flera var bearbetningar av [[Disneyserier från Western|Westernproducerade serier]]), samt en liten mängd "[[Zorro]]" avsnitt av [[Jean-Marie Nadaud]] och [[Robert Rigot]] under 1970-talet. 1979 publicerades den 8-sidiga [[seriebiografi]]n "Allt började med en mus" ("Et tout a commencé par une souris...") om [[Walt Disney]] av [[Michel Mandry]] och [[Carlo Marcello]].


===1980-1999: Storhetstid===
===1980-1999: Storhetstid===
1980 publicerades den första moderna franska disneyserien: "[[Långben och den olympiska elden]]", av författarna [[Daniel Pecqueur]] och [[Patrice Valli]] och tecknaren [[Claude Marin]], en historia på 68 sidor, som i Sverige publicerades i nedkortad form i ett engångsalbum.
1980 publicerades den första moderna franska disneyserien: "[[Långben och den olympiska elden]]", av författarna [[Daniel Pecqueur]] och [[Patrice Valli]] och tecknaren [[Claude Marin]], en historia på 68 sidor, som i Sverige publicerades i nedkortad form i ett engångsalbum.


Marin kom att bli en av de mest produktiva franska disneytecknarna. Han var aktiv till och med 1997, och fick inledningsvis främst sällskap av [[Claude Chebille]] (1980-2009), och senare även [[Rachid Nawa]] (1992-2012). Under åttiotalet bidrog dessutom italienarna [[Gino Esposito]] och [[Giorgio Cavazzano]] med flera serier. Från och med 1985 tecknas dock de flesta Hachette-serierna av den spanska tecknarstudion Comicup, och av dess kreatörer har framför allt [[Maximino Tortajada Aguilar]], [[Isabel Penalva]], [[José Antonio González]], [[José Ramón Bernado]], och [[Santiago Barreira]] bidragit.
Marin kom att bli en av de mest produktiva franska Disneytecknarna. Han var aktiv till och med 1997, och fick inledningsvis främst sällskap av [[Claude Chebille]] (1980-2009), och senare även [[Rachid Nawa]] (1992-2012). Under åttiotalet bidrog dessutom italienarna [[Gino Esposito]] och [[Giorgio Cavazzano]] med flera serier. Från och med 1985 tecknas dock de flesta Hachette-serierna av den spanska tecknarstudion Comicup, och av dess kreatörer har framför allt [[Maximino Tortajada Aguilar]], [[Isabel Penalva]], [[José Antonio González]], [[José Ramón Bernado]], och [[Santiago Barreira]] bidragit.


Patrice Valli fortsatte att skriva disneyserier till 1987, och har även återkommit på 2000-talet, men den mest produktiva författaren av franska disneyserier är [[François Corteggiani]] (1984-2009). Bland hans kollegor märks framför allt [[Michel Motti]] (1980-2005), [[Alain Clément]] (1985-2005), [[Didier le Bornec]] (1986-2010), samt [[Gilles Corre]] (1992-2009) som även var verksam som tecknare.
Patrice Valli fortsatte att skriva Disneyserier till 1987, och har även återkommit på 2000-talet, men den mest produktiva författaren av franska Disneyserier är [[François Corteggiani]] (1984-2009). Bland hans kollegor märks framför allt [[Michel Motti]] (1980-2005), [[Alain Clément]] (1985-2005), [[Didier le Bornec]] (1986-2010), samt [[Gilles Corre]] (1992-2009) som även var verksam som tecknare.


De franska serieskaparna har framför allt fokuserat på [[Musse Pigg (seriefigur)|Musse Pigg]] och Långben, och välkända figurer runt dem: [[Mimmi Pigg|Mimmi]], [[Svarte Petter]], [[kommissarie Karlsson]], [[Klarabella]], [[Stål-Långben]], [[Teddi och Freddi]], [[Klasse]], och [[Pluto]]. Utmärkande för de franska serierna är dock att de i betygligt högre grad än andra produktioner använder sig av Petters kompanjon [[Borstis]], Långbens kompis/husdjur [[Korpus]], samt den excentriske [[professor Müstic]]. Näst efter Petter och Borstis är [[Spökplumpen]] den oftast förekommande skurken.
De franska serieskaparna har framför allt fokuserat på [[Musse Pigg (seriefigur)|Musse Pigg]] och Långben, och välkända figurer runt dem: [[Mimmi Pigg|Mimmi]], [[Svarte Petter]], [[kommissarie Karlsson]], [[Klarabella]], [[Stål-Långben]], [[Teddi och Freddi]], [[Klasse]], och [[Pluto]]. Utmärkande för de franska serierna är dock att de i betygligt högre grad än andra produktioner använder sig av Petters kompanjon [[Borstis]], Långbens kompis/husdjur [[Korpus]], samt den excentriske [[professor Müstic]]. Näst efter Petter och Borstis är [[Spökplumpen]] den oftast förekommande skurken.
Rad 31: Rad 31:
1989 började Hachette publicera serietidningen ''[[P'tit Loup]]'', vilken fylldes med nya serier med "[[Lilla Vargen]]" (samt, inledningsvis, biserien "[[Räddningspatrullen]]"). Dessa serier skrevs huvudsakligen av Didier le Bornec och uppdaterade "Lilla Vargen"-serien genom att ge honom en flickvän, Meana, och två kompisar, [[Bror Björn]]s son Junior och [[Bror Räv]]s son Alfred. 1992 tillkom [[Stora Stygga Vargen]]s flickvän Marie-Loup. Ytterligare en tidning, barntidningen ''[[Winnie]]'', började i början av nittiotalet att innehålla nyproducerade serier –  i detta fall rörde det sig om "[[Nalle Puh]]", "[[Piff och Puff]]", och "[[Lille Hiawatha]]", samtliga med huvudförfattaren Michel Motti – men utan att göra påtagliga förändringar i figurgalleriet. Varken serierna i ''P'tit Loup'' eller ''Winnie'' har (2016) nått en svensk publik.
1989 började Hachette publicera serietidningen ''[[P'tit Loup]]'', vilken fylldes med nya serier med "[[Lilla Vargen]]" (samt, inledningsvis, biserien "[[Räddningspatrullen]]"). Dessa serier skrevs huvudsakligen av Didier le Bornec och uppdaterade "Lilla Vargen"-serien genom att ge honom en flickvän, Meana, och två kompisar, [[Bror Björn]]s son Junior och [[Bror Räv]]s son Alfred. 1992 tillkom [[Stora Stygga Vargen]]s flickvän Marie-Loup. Ytterligare en tidning, barntidningen ''[[Winnie]]'', började i början av nittiotalet att innehålla nyproducerade serier –  i detta fall rörde det sig om "[[Nalle Puh]]", "[[Piff och Puff]]", och "[[Lille Hiawatha]]", samtliga med huvudförfattaren Michel Motti – men utan att göra påtagliga förändringar i figurgalleriet. Varken serierna i ''P'tit Loup'' eller ''Winnie'' har (2016) nått en svensk publik.


Slutligen innefattade Hachettes nittiotalsproduktion även en handfull serier baserade på [[animerade disneyserier]] (främst "[[DuckTales]]", "[[Långbens galna gäng]]", "[[Luftens hjältar]]", och "[[Bonkers]]"), och utöver de längre serierna producerades dessutom en stor mängd ensidesserier – särskillt utmärker sig så kallade "deckargåtor" samt serien "[[Disney Babies]]".
Slutligen innefattade Hachettes nittiotalsproduktion även en handfull serier baserade på [[animerade Disneyserier]] (främst "[[DuckTales]]", "[[Långbens galna gäng]]", "[[Luftens hjältar]]", och "[[Bonkers]]"), och utöver de längre serierna producerades dessutom en stor mängd ensidesserier – särskillt utmärker sig så kallade "deckargåtor" samt serien "[[Disney Babies]]".


===2000-talet: Nedgång===
===2000-talet: Nedgång===
1999-2001 producerade Disney Hachette tre serier av [[Don Rosa]], men sedan millennieskiftet har den franska produktionen minskat kraftigt, och sedan 2010 innefattar den enbart ensidesserier. Årtusendet inleddes dock med en ny bekantskap, den galne [[Michel Souris]] (skapad år 2000 av le Bornec och Bernado – ej publicerad på svenska) som är så besatt av Musse att han vill döda honom och ta hans plats.  
1999-2001 producerade Disney Hachette tre serier av [[Don Rosa]], men sedan millennieskiftet har den franska produktionen minskat kraftigt, och sedan 2010 innefattar den enbart ensidesserier. Årtusendet inleddes dock med en ny bekantskap, den galne [[Michel Souris]] (skapad år 2000 av le Bornec och Bernado – ej publicerad på svenska) som är så besatt av Musse att han vill döda honom och ta hans plats.  


2005 inleddes ett för denna gång sista större projekt, följetongen "Mickey à travers les mondes", skriven av [[Jérôme Wicky]] och [[Jean-Marc Lainé]], och tecknad av González. Serien, vars titel anspelar på "Mickey à travers les siècles", följer Musse och [[Eta Beta]] på resa genom rymden, och avslutades 2008. Ett drygt år senare, i ''Le Journal de Mickey'' #3000 från december 2009, publicerades den hittills (2017) sista längre franskproducerade disneyserien i tidningen.
2005 inleddes ett för denna gång sista större projekt, följetongen "Mickey à travers les mondes", skriven av [[Jérôme Wicky]] och [[Jean-Marc Lainé]], och tecknad av González. Serien, vars titel anspelar på "Mickey à travers les siècles", följer Musse och [[Eta Beta]] på resa genom rymden, och avslutades 2008. Ett drygt år senare, i ''Le Journal de Mickey'' #3000 från december 2009, publicerades den hittills (2017) sista längre franskproducerade Disneyserien i tidningen.


===Sedan 2016: Serieromaner===
===Sedan 2016: Serieromaner===
Sedan 2016 publicerar [[Glénat]], under rubriken "[[Disney by Glénat]]", inbundna [[serieroman]]er (oftast i [[album]]format) med disneyserier av aktade franskspråkiga serieskapare som [[Cosey]], [[Lewis Trondheim]], [[Tébo]], och [[Régis Loisel]].
Sedan 2016 publicerar [[Glénat]], under rubriken "[[Disney by Glénat]]", inbundna [[serieroman]]er (oftast i [[album]]format) med Disneyserier av aktade franskspråkiga serieskapare som [[Cosey]], [[Lewis Trondheim]], [[Tébo]], och [[Régis Loisel]].


==E-kodade serier==
==E-kodade serier==
Hachette producerade under 1980-talet en liten mängd albumlånga serier, bland annat serieadaptionerna av [[animerade disneyfilmer|Disneystudions långfilmer]] "[[Taran och den magiska kitteln]]" och "[[Mästerdetektiven Basil Mus]]". I början av 1990-talet inledde dock Disneykoncernens franska avdelning, [[Walt Disney Company France]], en egen serieproduktion, huvudsakligen bestående av serieversioner av dess animerade långfilmer. Ursprungligen fokuserades på äldre filmer och filmer producerade direkt för videoutgivning, men från och med 1996 års "Ringaren i Notre Dame" innefattade utgivningen också de nya biofilmerna.
Hachette producerade under 1980-talet en liten mängd albumlånga serier, bland annat serieadaptionerna av [[animerade Disneyfilmer|Disneystudions långfilmer]] "[[Taran och den magiska kitteln]]" och "[[Mästerdetektiven Basil Mus]]". I början av 1990-talet inledde dock Disneykoncernens franska avdelning, [[Walt Disney Company France]], en egen serieproduktion, huvudsakligen bestående av serieversioner av dess animerade långfilmer. Ursprungligen fokuserades på äldre filmer och filmer producerade direkt för videoutgivning, men från och med 1996 års "Ringaren i Notre Dame" innefattade utgivningen också de nya biofilmerna.


Utöver adaptionerna producerades en handfull serier under 1990-talet i syfte att med originalmanus uppmärksamma studions nya tecknade tv-serier, och i samband med att [[EuroDisney]] öppnade portarna 1992 producerades dessutom ett äventyr där Kalle, Joakim och Knattarna besöker nöjesparken.  
Utöver adaptionerna producerades en handfull serier under 1990-talet i syfte att med originalmanus uppmärksamma studions nya tecknade tv-serier, och i samband med att [[EuroDisney]] öppnade portarna 1992 producerades dessutom ett äventyr där Kalle, Joakim och Knattarna besöker nöjesparken.  


Nedan följer ett index över samtliga Disney Frances serier, vilka identifieras av att deras seriekod inleds med ett E. Samtliga dessa serier producerades i traditionell europeiskt albumformat på 44-48 sidor. Som upphovsmän anlitades inledningsvis franska manusförfattare och tecknare från Comicup Studios, men med tiden kom även flera internationella kreatörer att bidra. Produktionen avslutades 2003, och de [[animerade disneyfilmer|officiella filmadaptionerna]] fortsatte därefter att produceras av [[Walt Disney Company Italy]].
Nedan följer ett index över samtliga Disney Frances serier, vilka identifieras av att deras seriekod inleds med ett E. Samtliga dessa serier producerades i traditionell europeiskt albumformat på 44-48 sidor. Som upphovsmän anlitades inledningsvis franska manusförfattare och tecknare från Comicup Studios, men med tiden kom även flera internationella kreatörer att bidra. Produktionen avslutades 2003, och de [[animerade Disneyfilmer|officiella filmadaptionerna]] fortsatte därefter att produceras av [[Walt Disney Company Italy]].


I Frankrike publicerades dessa serier av [[Dargaud]], och i USA utgavs vissa av dem av [[Disney Comics]], [[Marvel Comics]], [[Acclaim Comics]] och [[Dark Horse Comics]].
I Frankrike publicerades dessa serier av [[Dargaud]], och i USA utgavs vissa av dem av [[Disney Comics]], [[Marvel Comics]], [[Acclaim Comics]] och [[Dark Horse Comics]].

Versionen från 26 mars 2019 kl. 11.16

Franska Disneyserier har producerats sedan bokförlaget Hachette publicerade det första numret av Le Journal de Mickey 1952, men det var först 1980 som produktionen blev mer omfattande. Sedan 1991 drivs verksamheten gemensamt av Hachette och Walt Disney Company France genom förlaget Disney Hachette Presse.

I jämförelse med de danska och italienska verksamheterna är Hachetteproduktionen liten, och omfattande en betydligt större andel ensidesserier, men likväl gav den under sin storhetstid på 1980-talen upphov till ett par nya återkommande figurer varav Långbens agent-alias James Blund hör till de mest framgångsrika. Dessutom har en relativt stor mängd avsnitt av "Lilla Vargen", "Nalle Puh", "Piff och Puff" och "Lille Hiawatha" sprungit ur den franska produktionen.

Förgrundsgestalterna bland franskbaserade Disneykreatörer är manusförfattaren Pierre Fallot och tecknaren Pierre Nicolas, och sedan 1980-talet har framför allt François Corteggiani bidragit på manussidan, medan den spanska Comicup Studio har anlitats mest på tecknarsidan.

Franskproducerade serier känns igen genom att deras seriekod börjar med ett F. Dessutom har ett mindre antal albumlånga serier med inledningsbokstav E producerats.

Historik

1952-1979: Begynnelsen

Den första Disneyserie att produceras i Frankrike var "Le tour de France de Mickey", tecknad av belgaren Ténas till Pierre Fallots manus och publicerad med en sida/nummer i de fjorton första utgåvorna av veckotidningen Le Journal de Mickey. Därefter följde samma upphovsmän upp med "Mickey à travers les siècles", en följentong som kom att fortgå i närmare 30 år, innan den avslutades i Le Journal de Mickey #1362 från 1978. Ténas ersattes av Pierre Nicolas redan efter några månader, men Fallot fortsatte som manusförfattare ända till 1974, då Jean-Michel le Corfec tog vid.

Grundkonceptet för "Mickey à travers les siècles" är att varje gång Musse får ett får ett slag i huvudet förflyttas han genom tid och rum, och får på så vis uppleva en mängd äventyr. Utöver denna serie bestod den franska Disneyproduktionen huvudsakligen av en handfull kortare serier av samma upphovsmän, ett tiotal serieversioner av Disneys långfilmer (varav flera var bearbetningar av Westernproducerade serier), samt en liten mängd "Zorro" avsnitt av Jean-Marie Nadaud och Robert Rigot under 1970-talet. 1979 publicerades den 8-sidiga seriebiografin "Allt började med en mus" ("Et tout a commencé par une souris...") om Walt Disney av Michel Mandry och Carlo Marcello.

1980-1999: Storhetstid

1980 publicerades den första moderna franska disneyserien: "Långben och den olympiska elden", av författarna Daniel Pecqueur och Patrice Valli och tecknaren Claude Marin, en historia på 68 sidor, som i Sverige publicerades i nedkortad form i ett engångsalbum.

Marin kom att bli en av de mest produktiva franska Disneytecknarna. Han var aktiv till och med 1997, och fick inledningsvis främst sällskap av Claude Chebille (1980-2009), och senare även Rachid Nawa (1992-2012). Under åttiotalet bidrog dessutom italienarna Gino Esposito och Giorgio Cavazzano med flera serier. Från och med 1985 tecknas dock de flesta Hachette-serierna av den spanska tecknarstudion Comicup, och av dess kreatörer har framför allt Maximino Tortajada Aguilar, Isabel Penalva, José Antonio González, José Ramón Bernado, och Santiago Barreira bidragit.

Patrice Valli fortsatte att skriva Disneyserier till 1987, och har även återkommit på 2000-talet, men den mest produktiva författaren av franska Disneyserier är François Corteggiani (1984-2009). Bland hans kollegor märks framför allt Michel Motti (1980-2005), Alain Clément (1985-2005), Didier le Bornec (1986-2010), samt Gilles Corre (1992-2009) som även var verksam som tecknare.

De franska serieskaparna har framför allt fokuserat på Musse Pigg och Långben, och välkända figurer runt dem: Mimmi, Svarte Petter, kommissarie Karlsson, Klarabella, Stål-Långben, Teddi och Freddi, Klasse, och Pluto. Utmärkande för de franska serierna är dock att de i betygligt högre grad än andra produktioner använder sig av Petters kompanjon Borstis, Långbens kompis/husdjur Korpus, samt den excentriske professor Müstic. Näst efter Petter och Borstis är Spökplumpen den oftast förekommande skurken.

Långbens kusin Sport Goofy skapades av duon Motti och Chebille 1980, ursprungligen som en variant på Långben, men utvecklades 1984 till en separat karaktär. Utöver honom bidrog den franska produktionen framför allt med Långbens "hemliga" alias James Blund (James Ding i original), skapad av Philippe Gasc och Miquel Pujol 1986. Gasc skapade också serien "Le années folles de Clarabelle" (ej i svensk översättning) om Klarabellas ungdomsår, vilken senare även upptagits av den italienska produktionen. Under nittiotalet förekom Korpus superhjältealias Super Genius (ej i svensk översättning), skapad av Corteggiani och Penalva 1993, i en handfull ensidesserier.

Även en stor mängd franska serier med Kalle Anka har producerats, och då i allt väsentligt med samma rollbesättning som figurerade i Carl Barks serier, även om också von Pluring och (sedan 1990-talet) kusin Knase har förekommit rätt frekvent. I mitten av 1980-talet skrev dessutom Patrick Galliano sex äventyr med Stål-Kalle, varav fem publicerades på svenska i albumet "Stål-Kalle på nya uppdrag".

1989 började Hachette publicera serietidningen P'tit Loup, vilken fylldes med nya serier med "Lilla Vargen" (samt, inledningsvis, biserien "Räddningspatrullen"). Dessa serier skrevs huvudsakligen av Didier le Bornec och uppdaterade "Lilla Vargen"-serien genom att ge honom en flickvän, Meana, och två kompisar, Bror Björns son Junior och Bror Rävs son Alfred. 1992 tillkom Stora Stygga Vargens flickvän Marie-Loup. Ytterligare en tidning, barntidningen Winnie, började i början av nittiotalet att innehålla nyproducerade serier – i detta fall rörde det sig om "Nalle Puh", "Piff och Puff", och "Lille Hiawatha", samtliga med huvudförfattaren Michel Motti – men utan att göra påtagliga förändringar i figurgalleriet. Varken serierna i P'tit Loup eller Winnie har (2016) nått en svensk publik.

Slutligen innefattade Hachettes nittiotalsproduktion även en handfull serier baserade på animerade Disneyserier (främst "DuckTales", "Långbens galna gäng", "Luftens hjältar", och "Bonkers"), och utöver de längre serierna producerades dessutom en stor mängd ensidesserier – särskillt utmärker sig så kallade "deckargåtor" samt serien "Disney Babies".

2000-talet: Nedgång

1999-2001 producerade Disney Hachette tre serier av Don Rosa, men sedan millennieskiftet har den franska produktionen minskat kraftigt, och sedan 2010 innefattar den enbart ensidesserier. Årtusendet inleddes dock med en ny bekantskap, den galne Michel Souris (skapad år 2000 av le Bornec och Bernado – ej publicerad på svenska) som är så besatt av Musse att han vill döda honom och ta hans plats.

2005 inleddes ett för denna gång sista större projekt, följetongen "Mickey à travers les mondes", skriven av Jérôme Wicky och Jean-Marc Lainé, och tecknad av González. Serien, vars titel anspelar på "Mickey à travers les siècles", följer Musse och Eta Beta på resa genom rymden, och avslutades 2008. Ett drygt år senare, i Le Journal de Mickey #3000 från december 2009, publicerades den hittills (2017) sista längre franskproducerade Disneyserien i tidningen.

Sedan 2016: Serieromaner

Sedan 2016 publicerar Glénat, under rubriken "Disney by Glénat", inbundna serieromaner (oftast i albumformat) med Disneyserier av aktade franskspråkiga serieskapare som Cosey, Lewis Trondheim, Tébo, och Régis Loisel.

E-kodade serier

Hachette producerade under 1980-talet en liten mängd albumlånga serier, bland annat serieadaptionerna av Disneystudions långfilmer "Taran och den magiska kitteln" och "Mästerdetektiven Basil Mus". I början av 1990-talet inledde dock Disneykoncernens franska avdelning, Walt Disney Company France, en egen serieproduktion, huvudsakligen bestående av serieversioner av dess animerade långfilmer. Ursprungligen fokuserades på äldre filmer och filmer producerade direkt för videoutgivning, men från och med 1996 års "Ringaren i Notre Dame" innefattade utgivningen också de nya biofilmerna.

Utöver adaptionerna producerades en handfull serier under 1990-talet i syfte att med originalmanus uppmärksamma studions nya tecknade tv-serier, och i samband med att EuroDisney öppnade portarna 1992 producerades dessutom ett äventyr där Kalle, Joakim och Knattarna besöker nöjesparken.

Nedan följer ett index över samtliga Disney Frances serier, vilka identifieras av att deras seriekod inleds med ett E. Samtliga dessa serier producerades i traditionell europeiskt albumformat på 44-48 sidor. Som upphovsmän anlitades inledningsvis franska manusförfattare och tecknare från Comicup Studios, men med tiden kom även flera internationella kreatörer att bidra. Produktionen avslutades 2003, och de officiella filmadaptionerna fortsatte därefter att produceras av Walt Disney Company Italy.

I Frankrike publicerades dessa serier av Dargaud, och i USA utgavs vissa av dem av Disney Comics, Marvel Comics, Acclaim Comics och Dark Horse Comics.

Filmadaptioner

Film Publ. Manus Tecknare
Snövit och de sju dvärgarna 1992 Régis Maine Santiago Barreira
Bambi 1993 Régis Maine Mario Cortes
Aristocats 1994 Didier le Bornec Mario Cortes
Jafars återkomst 1995 Régis Maine Carmen Pérez
Pongo och de 101 dalmatinerna 1995 Didier le Bornec José Ramón Bernado
Törnrosa 1995 Régis Maine Mario Cortes
Micke och Molle 1995 Régis Maine Oscar Martin
Peter Pan 1996 Didier le Bornec Mario Cortes
Ringaren i Notre Dame 1996 Jeannette Steiner Brian Mon, Dan Spiegle, Denise Shimabukuro, Orlando de La Paz, Scott Tilley
Gargoyles: Hjältarna får liv 1996 Régis Maine Jesús Redondo
Janne Långben the Movie 1996 Régis Maine Oscar Martin
Lady och Lufsen 1997 François Corteggiani Mario Cortes
Aladdin och rövarnas konung 1997 Didier le Bornec Carmen Pérez
Herkules 1997 Bob Foster Mario Cortes
Askungen 1998 Régis Maine Mario Cortes
Alice i Underlandet 1998 François Corteggiani Andrea Nicolucci, Francesco Legramandi, Sara Storino
Filmen om Nalle Puh 1998 Didier le Bornec Daniel Pérez
Mulan 1998 Bob Foster, Greg Ehrbar Mario Cortes
Lejonkungen II: Simbas skatt 1999 Daan Jippes Andrea Nicolucci, Sara Storino, Tony Fernández
Dougs första film 1999 Dennis Garvey, Ken Scarborough Bill Presing, Chandra Odom, Kimberley Kaya, Nick Pietropaolo, Tony Pietropaolo
Ett småkryps liv 1999 Barbara Bazaldua Three Thirty Studios
Tarzan 1999 Greg Ehrbar Andrea Nicolucci, Mario Cortes, Sara Storino, Tony Fernández
Toy Story 2 2000 Barbara Bazaldua Three Thirty Studios
Robin Hood 2000 François Corteggiani Andrea Nicolucci, Francesco Legramandi, Sara Storino, Tony Fernández
Tigers film 2000 Barbara Bazaldua José Antonio González, Tony Fernández
Dinosaurier 2000 Greg Ehrbar Three Thirty Studios
Kejsarens nya stil 2001 Charles Bazaldua Valentin Doménech, Tony Fernández
Svärdet i stenen 2001 Didier le Bornec Andrea Nicolucci, Sara Storino, Tony Fernández
Atlantis 2001 Greg Ehrbar Claudio Sciarrone, Sonia Matrone
Monsters Inc 2001 Charles Bazaldua Anna Merli, Claudio Sciarrone, Elisabetta Melaranci, Davide Zannetti, Sonia Matrone
Lilo & Stitch 2002 Greg Ehrbar Anna Merli, Massimiliano Narciso, Sonia Matrone
Tillbaka till landet Ingenstans 2002 Greg Crosby Mario Cortes, Tony Fernández
Skattkammarplaneten 2002 Carson Van Osten Dario Calabria, Marco Ghiglione, Mario Cortes, Stefano Attardi
Djungelboken 2 2003 Greg Ehrbar Marino Gentile

TV-serier

"La légende du Silverhorn" publicerades med titeln "Den flygande holländaren" i Disney's TV-serier #2 1993. Övriga serier har inte (2016) publicerats på svenska.

Titel Publ. Manus Tecknare
Räddningspatrullen: "L'ombre du croisé" 1991 Philippe Gasc Maximino Tortajada Aguilar
Luftens hjältar: "Le volcan d'or" 1991 Régis Maine Mario Cortes
DuckTales: "L'œuf de Chaperché" 1992 Régis Maine José Cardona Blasi
Räddningspatrullen: "La légende du Silverhorn" 1992 Philippe Gasc Maximino Tortajada Aguilar
Räddningspatrullen: "Le sommeil hanté" 1993 Alain Clément Maximino Tortajada Aguilar
Darkwing Duck: "Mystermask règle l'addition" 1993 Régis Maine Santiago Barreira
Den lilla sjöjungfrun: "La méduse noire" 1994 Alain Clément Valentin Doménech
Långbens galna gäng: "Le visiteur de l'extra-temps" 1994 Régis Maine Francisco Rodriguez Peinado
Timon och Pumbaa: "La cité perdue de Gonzolanga" 1997 François Corteggiani Oscar Martin

Övrigt

Titel Publ. Manus Tecknare
Farbror Joakim: Aventures à Eurodisney 1992 Jacques Lelièvre Romano Scarpa, Lucio Michieli, Maurizio Amendola