Skillnad mellan versioner av "Robin Hood"
OlaHe (diskussion | bidrag) m |
Wakuran (diskussion | bidrag) m (→Quality Comics/DC Comics Robin Hood: Länkar) |
||
| (28 mellanliggande versioner av 9 användare visas inte) | |||
| Rad 16: | Rad 16: | ||
[[Kategori:Serier baserade på böcker]] | [[Kategori:Serier baserade på böcker]] | ||
[[Kategori:Inspirationskällor]] | [[Kategori:Inspirationskällor]] | ||
[[Bild:Robin-hood.jpg|thumb|200px|right|Ruta från serieversionen av Disneys Robin Hood. Teckning av [[Pete Alvarado]]. [[Walt Disney´s Serier]] nr 1,5 1975 © Disney]] | |||
'''"Robin Hood"''' har gjorts i flera serieversioner bland annat av [[DC Comics]], som [[Disneyserie]], och i ''[[Illustrerade Klassiker]]'' | |||
==Legenden om Robin Hood== | |||
Robin Hood är enligt traditionen en legendarisk fredlös stråtrövare i 1200-talets England, första gången omnämnd år 1377 i William Langlands verk "Piers Plowman", men troligen äldre än så, känd från folkliga myter och ballader. | |||
{{ | Legenden handlar om Robin Hood och hans stråtrövarband som håller till i Sherwoodskogen vid staden Nottingham i England, och som har som princip att ta från de rika och ge till de fattiga. Robin är en ädel rövare som aldrig dödar någon som inte först anfallit honom och inte tillåter våld mot kvinnor. Rövarbandet består av hundratalet kunniga bågskyttar. Robin själv är en mycket skicklig bågskytt och hans fiende är prins John (Johan I av England) som regerar i brodern Rikard Lejonhjärtas frånvaro, när denne är ute på korståg. Under prins Johns regering lider folket nöd och rövarbandet i Sherwoodskogen är hjältar som hjälper folket att överleva. Det direkta förtrycket av folket utförs av prins Johns hjälpare och underhuggare, sheriffen av Nottingham. | ||
Till de välkända figurerna runt Robin Hood hör den förrymde munken Broder Tuck, Röde Will, Mjölnarsonen Much och den starke Lille John som ironiskt nog kallades så för att han var så storvuxen, och Robins käraste lady Marion. | |||
Berättelserna om Robin Hood har utvecklats genom århundradena och förändrats för att passa tidens smak. På 1850-talet började man skriva berättelser om Robin Hood för en yngre publik. En av dessa författare var Howard Pyle som också illustrerade berättelserna. Som pojkbokshjälte upplever Robin Hood spännande upptåg och skojfriska vildmarksäventyr som utan besvär stjäl från de rika och ger till de fattiga. En mer realistisk litterär gestalt med tydliga drag av Robin Hood är Ellis Duckworth i [[Robert Louis Stevenson]]s roman "[[Svarta pilen]]". | |||
==[[Bild:Mini_kanada.gif]] Kanada== | |||
"''''Robin Hood och hans män''''" ("''''Robin Hood and Company''''" i original), kanadensisk serie av [[Ted McCall]] (manus) och [[Charles Snelgrove]] (bild). Serien publicerades i den kanadensiska dagstidningen ''[[The Toronto Evening Telegram]]'' med start den 23:e september 1935. Efter att Snelgrove dött togs tecknandet över av [[Syd Stein]]. När Stein kort därefter tog värvning lades serien ner. Sista strippen publicerades den 10:nde augusti 1940. | |||
När Kanada instiftade importförbud av amerikanska serietidningar såg McCall, som ägde rättigheterna till serien, ett tillfälle att ge ut serien återigen. Serietidningen ''Robin Hood and Company'' lanserades med första numret mars 1941 och gavs ut av [[Anglo-American Publishing]]. Dagsstripparna räckte ungefär ett år och inför nyproduktion av serien tog man in [[Ed Furness]] som huvudtecknare. Serietidningen lades ner 1947 när förlaget lades ner. | |||
===[[Bild:Mini_sverige.gif]] Svensk publicering=== | |||
Ted McCalls serie har gått i följande dagstidningar: | |||
*''[[Nerikes Allehanda]]'' (1937-41) | |||
*''Arbetartidningen'' (1930-talet) | |||
*''Norrskensflamman'' (1940-talet) | |||
*''Söderhamns Tidning'' (1950-talet) | |||
==[[Bild:Mini_usa.gif]] USA== | |||
===Quality Comics/DC Comics Robin Hood=== | |||
DC Comics första version av Robin Hood publicerades med start i ''[[New Adventure Comics]]'' (vol. 1) nummer 23 (januari 1938). De korta episoderna tecknades och skrevs förmodligen också av svenskimmigranten [[Sven Elven]]. Den mest kända versionen från DC övertogs dock från [[Quality Comics]]. ''[[Robin Hood Tales]]'' utkom med sex nummer från Quality under 1956 och gjordes av bland andra [[Joe Millard]], [[Robert Bernstein]], [[Ogden Whitney]] och [[Sam Citron]]. DC övertog tidningen från och med nummer 7, och då kom serieskapare som [[Bob Haney]], [[Ross Andru]], [[Bill Finger]] och [[Irv Novick]] in i bilden. Tidningen lades ner 1958; sista numret blev nummer 14. Parallellt med detta publicerades serien även i antologititeln ''[[The Brave and the Bold]]'', med början 1956. Där slöt sig även [[Joe Kubert]] till kreatörerna. | |||
===[[Bild:Mini_sverige.gif]] Svensk publicering=== | |||
DC-versionen har publicerats i följande svenska serietidningar: | |||
* ''[[Läderlappen]]'' (1956-) | |||
* ''[[Tomahawk]]'' (1970-talet) | |||
* ''[[Tumac]]'' (1970-talet) | |||
* ''[[Fantomen]]'' (1985–86, 2004–06) | |||
===''Illustrerade klassikers'' Robin Hood=== | |||
Robin Hood publicerades i amerikanska ''[[Classics Illustrated]]'' nr 7, på svenska i ''[[Illustrerade Klassiker]]'' nr 41 (1957) | |||
===Disneys Robin Hood=== | |||
1973 producerade Walt Disney Productions sin animerade version av berättelsen, i regi av Wolfgang Reitherman. Disneys första version av legenden hade dock producerats redan 1952, då man släppt en spelfilm i regi av Ken Annakin och med Richard Todd i rollen som Robin. Spelfilmen tecknades som serie av [[Tony Sgroi]]. | |||
I filmen från 1973 är alla personer i berättelsen fabeldjur; Robin Hood och lady Marion är rävar, lille John är björn (mycket lik björnen Baloo från Djungelboken), Broder Tuck är en grävling och trubaduren som är historieberättaren är en tupp. Denna Robin Hood-version omarbetades till serie av [[Pete Alvarado]]. Gavs i Sverige ut som nr 1 ½ (1B) i ''[[Walt Disney´s Serier]]'' 1975. Omslaget är tecknat av [[Al Hubbard]]. | |||
Efter filmen fortsatte man med Robin Hood-universumet i ytterligare [[Disneyserier]]. | |||
==Äventyr i bild== | |||
I bokserien "[[Äventyr i bild]]" ingick en bearbetning av N.R. Stinnets version av "Robin Hood", en blandning av skönlitteratur och serie i samma publikation. Utgiven på svenska 1967. | |||
==Robin Hood i andra tecknade serier== | |||
Robin Hood-legenden är så välkänd och välspridd att den ofta dyker upp i populärkulturella framställningar. I tecknade serier ser vi honom t.ex. i ett avsnitt av [[Bamse]], där Bamse, Skalman och Lille Skutt åker tillbaka i tiden och hamnar mitt bland Robin Hood och hans män. | |||
I [[Lucky Luke]]-albumet [[Jesse James]] berättas om skurken som vill bli Vilda Västerns Robin Hood. | |||
==Hyllningar och parodier== | |||
Robin Hood-arketypen har givit upphov till ett flertal hyllningar, parodier, [[pastisch]]er och rena kopior. | |||
Inom [[superhjälte]]genren kan nämnas [[DC Comics]] [[Green Arrow]] och [[Marvel Comics]] [[Hawkeye]]. | |||
[[Batman]]s medhjälpare [[Robin]] var från början tydligt inspirerad av Robin Hood,<ref>Intervju med [[Jerry Robinson]]. ''[[The Comics Journal]]'' 271.</ref> även om senare omtolkningar mer påtagligt anspelat på fågeln rödhake (robin). <ref>"The Origin of Robin", ''Batman'' 213 (Juli–Augusti 1969), [[DC Comics]].</ref> | |||
"[[Oliver]]" var en oblyg fransk Robin Hood-kopia från förlaget [[Imperia]] som producerades 1958–1986. <ref>[http://wikipf.net/wiki/index.php/Oliver Oliver] på [[Wiki-PF]]</ref> | |||
"[[Robin Dubois]]" var en komisk pastisch av [[Turk]] och [[De Groot]] som publicerades för ''[[Tintin (tidning)|Tintin]]'' 1969–1986. | |||
==Mer om Robin Hood== | |||
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Robin_Hood] Svenska Wikipedia | |||
* [http://search.freefind.com/find.html?id=2822888&pid=r&mode=ALL&query=robin+hood&find=Search] "Robin Hood" ger 41 sökträffar hos [[Lambiek]] [[Comiclopedia]] | |||
==Källor== | |||
<references/> | |||
{{Serie-Nytt (II)}} | |||
{{fantomentidning}} | |||
Nuvarande version från 1 mars 2021 kl. 18.50
"Robin Hood" har gjorts i flera serieversioner bland annat av DC Comics, som Disneyserie, och i Illustrerade Klassiker
Legenden om Robin Hood
Robin Hood är enligt traditionen en legendarisk fredlös stråtrövare i 1200-talets England, första gången omnämnd år 1377 i William Langlands verk "Piers Plowman", men troligen äldre än så, känd från folkliga myter och ballader.
Legenden handlar om Robin Hood och hans stråtrövarband som håller till i Sherwoodskogen vid staden Nottingham i England, och som har som princip att ta från de rika och ge till de fattiga. Robin är en ädel rövare som aldrig dödar någon som inte först anfallit honom och inte tillåter våld mot kvinnor. Rövarbandet består av hundratalet kunniga bågskyttar. Robin själv är en mycket skicklig bågskytt och hans fiende är prins John (Johan I av England) som regerar i brodern Rikard Lejonhjärtas frånvaro, när denne är ute på korståg. Under prins Johns regering lider folket nöd och rövarbandet i Sherwoodskogen är hjältar som hjälper folket att överleva. Det direkta förtrycket av folket utförs av prins Johns hjälpare och underhuggare, sheriffen av Nottingham. Till de välkända figurerna runt Robin Hood hör den förrymde munken Broder Tuck, Röde Will, Mjölnarsonen Much och den starke Lille John som ironiskt nog kallades så för att han var så storvuxen, och Robins käraste lady Marion.
Berättelserna om Robin Hood har utvecklats genom århundradena och förändrats för att passa tidens smak. På 1850-talet började man skriva berättelser om Robin Hood för en yngre publik. En av dessa författare var Howard Pyle som också illustrerade berättelserna. Som pojkbokshjälte upplever Robin Hood spännande upptåg och skojfriska vildmarksäventyr som utan besvär stjäl från de rika och ger till de fattiga. En mer realistisk litterär gestalt med tydliga drag av Robin Hood är Ellis Duckworth i Robert Louis Stevensons roman "Svarta pilen".
Kanada
"'Robin Hood och hans män'" ("'Robin Hood and Company'" i original), kanadensisk serie av Ted McCall (manus) och Charles Snelgrove (bild). Serien publicerades i den kanadensiska dagstidningen The Toronto Evening Telegram med start den 23:e september 1935. Efter att Snelgrove dött togs tecknandet över av Syd Stein. När Stein kort därefter tog värvning lades serien ner. Sista strippen publicerades den 10:nde augusti 1940.
När Kanada instiftade importförbud av amerikanska serietidningar såg McCall, som ägde rättigheterna till serien, ett tillfälle att ge ut serien återigen. Serietidningen Robin Hood and Company lanserades med första numret mars 1941 och gavs ut av Anglo-American Publishing. Dagsstripparna räckte ungefär ett år och inför nyproduktion av serien tog man in Ed Furness som huvudtecknare. Serietidningen lades ner 1947 när förlaget lades ner.
Svensk publicering
Ted McCalls serie har gått i följande dagstidningar:
- Nerikes Allehanda (1937-41)
- Arbetartidningen (1930-talet)
- Norrskensflamman (1940-talet)
- Söderhamns Tidning (1950-talet)
USA
Quality Comics/DC Comics Robin Hood
DC Comics första version av Robin Hood publicerades med start i New Adventure Comics (vol. 1) nummer 23 (januari 1938). De korta episoderna tecknades och skrevs förmodligen också av svenskimmigranten Sven Elven. Den mest kända versionen från DC övertogs dock från Quality Comics. Robin Hood Tales utkom med sex nummer från Quality under 1956 och gjordes av bland andra Joe Millard, Robert Bernstein, Ogden Whitney och Sam Citron. DC övertog tidningen från och med nummer 7, och då kom serieskapare som Bob Haney, Ross Andru, Bill Finger och Irv Novick in i bilden. Tidningen lades ner 1958; sista numret blev nummer 14. Parallellt med detta publicerades serien även i antologititeln The Brave and the Bold, med början 1956. Där slöt sig även Joe Kubert till kreatörerna.
Svensk publicering
DC-versionen har publicerats i följande svenska serietidningar:
- Läderlappen (1956-)
- Tomahawk (1970-talet)
- Tumac (1970-talet)
- Fantomen (1985–86, 2004–06)
Illustrerade klassikers Robin Hood
Robin Hood publicerades i amerikanska Classics Illustrated nr 7, på svenska i Illustrerade Klassiker nr 41 (1957)
Disneys Robin Hood
1973 producerade Walt Disney Productions sin animerade version av berättelsen, i regi av Wolfgang Reitherman. Disneys första version av legenden hade dock producerats redan 1952, då man släppt en spelfilm i regi av Ken Annakin och med Richard Todd i rollen som Robin. Spelfilmen tecknades som serie av Tony Sgroi.
I filmen från 1973 är alla personer i berättelsen fabeldjur; Robin Hood och lady Marion är rävar, lille John är björn (mycket lik björnen Baloo från Djungelboken), Broder Tuck är en grävling och trubaduren som är historieberättaren är en tupp. Denna Robin Hood-version omarbetades till serie av Pete Alvarado. Gavs i Sverige ut som nr 1 ½ (1B) i Walt Disney´s Serier 1975. Omslaget är tecknat av Al Hubbard.
Efter filmen fortsatte man med Robin Hood-universumet i ytterligare Disneyserier.
Äventyr i bild
I bokserien "Äventyr i bild" ingick en bearbetning av N.R. Stinnets version av "Robin Hood", en blandning av skönlitteratur och serie i samma publikation. Utgiven på svenska 1967.
Robin Hood i andra tecknade serier
Robin Hood-legenden är så välkänd och välspridd att den ofta dyker upp i populärkulturella framställningar. I tecknade serier ser vi honom t.ex. i ett avsnitt av Bamse, där Bamse, Skalman och Lille Skutt åker tillbaka i tiden och hamnar mitt bland Robin Hood och hans män.
I Lucky Luke-albumet Jesse James berättas om skurken som vill bli Vilda Västerns Robin Hood.
Hyllningar och parodier
Robin Hood-arketypen har givit upphov till ett flertal hyllningar, parodier, pastischer och rena kopior.
Inom superhjältegenren kan nämnas DC Comics Green Arrow och Marvel Comics Hawkeye.
Batmans medhjälpare Robin var från början tydligt inspirerad av Robin Hood,[1] även om senare omtolkningar mer påtagligt anspelat på fågeln rödhake (robin). [2]
"Oliver" var en oblyg fransk Robin Hood-kopia från förlaget Imperia som producerades 1958–1986. [3]
"Robin Dubois" var en komisk pastisch av Turk och De Groot som publicerades för Tintin 1969–1986.
Mer om Robin Hood
- [1] Svenska Wikipedia
- [2] "Robin Hood" ger 41 sökträffar hos Lambiek Comiclopedia
Källor
- ↑ Intervju med Jerry Robinson. The Comics Journal 271.
- ↑ "The Origin of Robin", Batman 213 (Juli–Augusti 1969), DC Comics.
- ↑ Oliver på Wiki-PF
