Skillnad mellan versioner av "Kicki, Pippi och Titti"
Wakuran (diskussion | bidrag) m (→"Duckies") |
Keffy (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 53: | Rad 53: | ||
==Fotnoter== | ==Fotnoter== | ||
<references/> | <references/> | ||
{{Kalle Anka}} | {{Kalle Anka}} | ||
Versionen från 7 november 2018 kl. 00.02
Kicki, Pippi och Titti Anka (orig. April, May and June Duck) är Kajsa Ankas systerdöttrar.
Historik
Etablering
Carl Barks skapade Kicki, Pippi och Titti och de debuterade i två serierutor 1953[1]. Därefter skulle det dröja sex år innan de dök upp igen,[2] men under 1960-talet blev de återkommande bifigurer i "Ur Kajsas dagbok". 1966 började de också medverka i "Gröngölingarna"-serier (inklusive tidningen Huey, Dewey and Louie Junior Woodchucks), och de figurerade dessutom i egna serier, som publicerades som fast biserie dels i den kortlivade Ludwig Von Drake 1961-1962 och dels i Walt Disney's Comics and Stories 1968-1969. Sedan 1970-talet har de även varit medlemmar av scoutorganisationen Grönspättorna.
Internationellt har de medverkat i flertalet olika licensproduktioner, vanlig tillsammans med Kajsa och/eller Knattarna.
"Duckies"
Kicki, Pippi och Titti, har sedan 1998[3] varit livskraftiga seriefigurer i de nederländska disneyserierna, där de kommit att få större utrymme än i något annat sammanhang. Serien "Duckies", inledningsvis tecknad av Mau Heymans och skriven av Heymans och Kirsten de Graaff, fokuserar på dem och Knattarna och deras fritid och skolgång. År 2000 introducerade Heymans och de Graaff flera nya figurer: klasskompisarna Tsjang (en asiatisk grispojke med glasögon, på svenska kallad Chang), Albert (en ugglepojke), Beppie (en gåsflicka), Annabel (en hundflicka), Willem (en kattpojke, på svenska kallad Ville), och Arie (en rävpojke), samt klassföreståndaren Andy Warbol (vars namn och utseende är inspirerat av Andy Warhol). Dessutom återintroducerades Carl Barks bifigur Herbert. 2016 tillkom den av Sieger Zuidersma skapade rullstolsburne ankpojken Rik, och dessutom figurerar Kicki, Pippi och Tittis katt Dinkie och Knattarnas hund Zwabber i flera avsnitt.
Noterbart är att Kicki, Pippi och Titti sedan ett tidigt "Duckies"-avsnitt[4], har ersatt de huvudrosetter de haft sedan sitt första framträdande, med blonda frisyrer.
Flera av "Duckies"-serierna har publicerats i svensk översättning i Kalle Anka & C:o, men utan övergripande rubrik, och många gånger utan att namnge bifigurerna.
Liknande figurer
1941, tolv år innan Kicki, Pippi och Tittis debut, medverkade Kajsas systerdotter Dottie i två "Kalle Anka"-strippar (daterade 13 och 26 november) av Bob Karp och Al Taliaferro. Dottie påminner starkt om Kicki, Pippi och Titti, och alla tre Knattarna blir våldsamt förälskade i henne. Hon har aldrig återkommit efter dessa två serier.
I "DuckTales" medverkar ankflickan Anki, som till utseendet liknar Kajsas systerdöttrar, men är några år yngre än Knattarna.
Kicki, Pippi och Titti på andra språk
| Språk | Namn |
|---|---|
 Tyska |
Dicky, Dacky & Ducky |
 Danska |
Kylle, Pylle & Rylle |
 Finska |
Leenu, Liinu & Tiinu |
 Franska |
Lili, Lulu & Zizi; Blanche, Julie & Aglaé |
 Italienska |
Emy, Ely & Evy |
 Nederländska |
Lizzy, Juultje & Babetje |
 Norska |
Hetti, Letti & Netti |
 Spanska |
Abril, Mayo & Junio |
 Tjeckiska |
Mirka, Šárka & Klárka |
 Isländska |
Drífa, Fönn & Mjóll |
Fotnoter
- ↑ "Flip Decision" av Carl Barks först publicerad i Walt Disney's Comics (and Stories) nr 149 (1953). I Sverige publicerad som "Krona eller klave"; första gången i Kalle Anka & C:o nr 2/1954, dock utan titel. Historiekod: W WDC 149-01
- ↑ "The Double Date" av Bob Gregory (manus) och Carl Barks (teckningar) först publicerad i Four Color nr 1055 (1959). I Sverige publicerad som "Dubbelträffen"; första gången i Vi två – Kajsa & Kalle. Historiekod: W OS 1055-03
- ↑ "Kwik!" av Mau Heymans (manus och bild) och Kirsten de Graaff (manus) först publicerad i Donald Duck 2 1998. Opublicerad I Sverige. Historiekod: H 98004
- ↑ "Nieuwe coupe" av Mau Heymans (manus och bild) först publicerad i Donald Duck 21 1998. Opublicerad I Sverige. Historiekod: H 98110
