Syldavien: Skillnad mellan sidversioner
Weimar (diskussion | bidrag) kopierade vapenskölden från Wikipedia |
E.G. (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (22 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Fiktiva miljöer i serier]] | [[Kategori:Fiktiva miljöer i serier]] | ||
<!-- | <!-- | ||
[[Bild:Ottokar_IVs_spira.png|frame|left|Ottokar VI:s spira ur "[[Kung Ottokars spira]]" av [[Hergé]]. © Casterman/Bonnier Carlsen]] | [[Bild:Ottokar_IVs_spira.png|frame|left|Ottokar VI:s spira ur "[[Kung Ottokars spira]]" av [[Hergé]]. © [[Studios Hergé]]/[[Casterman]]/[[Bonnier Carlsen]].]] | ||
--> | --> | ||
[[Bild:Syldavia shield.jpg|frame|right|[[Syldavien]]s statsvapen ur "[[Kung Ottokars spira]]" av [[Hergé]]. © Casterman/Bonnier Carlsen]] | [[Bild:Syldavia shield.jpg|frame|right|[[Syldavien]]s [[heraldik i serier|statsvapen]] ur "[[Kung Ottokars spira]]" av [[Hergé]]. © [[Studios Hergé]]/[[Casterman]]/[[Bonnier Carlsen]].]] | ||
'''Syldavien''' (Зылдавыа, Zyldavja), fiktivt östeuropeiskt land i [[Tintin]] | '''Syldavien''' (fr. ''Syldavie''; på det påhittade inhemska språket syldaviska: Зылдавыа, Zyldavja), fiktivt östeuropeiskt land i serien "[[Tintin]]", påhittat av [[Hergé]]. | ||
Syldavien har en spänd relation med sitt lika påhittade grannland [[Bordurien]]. Båda länder figurerar i flera av albumen i serien, "[[Kung Ottokars spira]]", "[[Månen tur och retur (del 1)]]", "[[Månen tur och retur (del 2)]]", "[[Det hemliga vapnet]]" och det utanför den kanoniska serien publicerade "[[Tintin och Hajsjön]]". | |||
Syldavien | Landet Syldavien introduceras för första gången i äventyet "[[Kung Ottokars spira]]", där Hergé i ett mycket lyckat konstgrepp smälter in en fiktiv turistbroschyr i själva berättelsen. Denna broschyr upplyser både läsaren och [[Tintin (seriefigur)|Tintin]] själv i serien om landets geografi, befolkning, historia, statsskick och språk. | ||
==Fiktiv historia och geografi== | |||
Syldavien har en tydlig sydösteuropeisk prägel och får förmodas ligga på Balkan (möjligen där verklighetens Slovenien ligger). På flera bilder syns minareter, vilket kan tyda på påverkan från Osmanska riket, som ju i verkligheten kontrollerade stora delar av Balkan under flera århundraden. Syldavien skall dock ha varit självständigt sedan medeltiden. Själva namnet påminner om både Moldavien och Transsylvanien. Landets flagga ([[Bild:mini_syldavien.gif]] svart pelikan på gul bakgrund) påminner om Albaniens ([[Bild:mini_albanien.gif]] svart örn på röd bakgrund) och Syldavien har också smeknamnet "den svarta pelikanens rike". Landets statsskick är monarki. Vid tiden för händelserna i "[[Kung Ottokars spira]]" är kung [[Muskar XII]] statschef och han spelar en viktig roll i äventyret. | |||
En avgörande händelse i Syldaviens medeltida histroria var när en adelsman, baron Staszrvitch, fysiskt attackerade kung Ottokar IV och kungen försvarade sig med sin spira. Kungen skall därvid ha yttrat "Eih bennek, eih blavek", som därefter har räknats som landets valspråk och finns med på ett devisband i riksvapnet. Sedan dess och ända fram i modern tid räknas också den kungliga spiran enligt syldavisk konstitutionell praxis som den av riksregalierna som kungamakten är närmast knuten till, vilket betyder att om kungen någon gång skulle förlora spiran så förlorar han också tronen. Det är en tradition som kuppmakarna i "Kung Ottokars spira" försöker utnyttja genom att stjäla spiran och därmed få kungen att abdikera. | |||
"Eih bennek, eih blavek" betydde enligt Hergé detsamma som det franska uttrycket «Qui s'y frotte s'y pique», vilket på svenska ungefär betyder "Den som rör vid det blir stucken". Det franska uttrycket var valspråk för hertigarna av Orléans och för kung Ludvig XII (kung av Frankrike 1498–1515), medan Hergé rent faktiskt skall ha hämtat den syldaviska texten från [[marolliska]]ns (Bryssel-flamländskans) "Eih bennek, eih blâvek", som på standard-nederländska vore "Hier ben ik, hier blijf ik",<ref>[[Frédéric Soumois]], Dossier Tintin : Sources, Versions, Thèmes, Structures, Bruxelles, Jacques Antoine, 1987 (ISBN 2-87191-009-X), s. 143</ref> på svenska ungefär "Här är jag, här förblir jag", ett uttryck för motståndsvilja mot den som vill mota bort en från ens rättmätiga plats. I [[Karin och Allan B. Janzon]]s översättning till svenska av "[[Kung Ottokars spira]]" översätts valspråket som "Den är inte lätt att tas med", medan den senare översättningen av [[Björn Wahlberg]] har det som "Här är jag, här stannar jag". | |||
En maträtt som skall vara typisk för Syldavien är szlaszeck. Det är en kötträtt som serveras med syldaversås. Enligt en servitör på en syldavisk restaurang i Bryssel som Tintin besöker i "Kung Ottokars spira", är den tillagad från bakbenet på en unghund. | |||
Till Syldaviens geografi hör bland annat huvudstaden [[Klow]], staden Sbrodj och bergskedjan Zmyhlpatherna. | |||
I filmen "[[Tintin och Hajsjön]]" och dess serieadaption förekommer också en insjö, [[Flechizaff-sjön]]. Denna sjö, även kallad Hajsjön, anlades för ett vattenkraftverk och delas mellan Syldavien och Bordurien. Eftersom "Tintin och Hajsjön" inte skrevs av Hergé och inte ingår i den reguljära "Tintin"-serien, anses den dock inte fullt [[kanon]]isk. | |||
== Kända syldavier == | == Kända syldavier == | ||
* kung Muskar XII | * kung [[Muskar XII]] | ||
* [[överste Jorgen]] | * [[överste Jorgen]] | ||
* Frank Wolff | * [[Frank Wolff]] | ||
* herr Baxter | * [[herr Baxter]] | ||
* barnen Niko och Nosjka ("[[Tintin och Hajsjön]]") | * barnen [[Niko och Nosjka]] (bara i "[[Tintin och Hajsjön]]") | ||
==Språk== | |||
:''Huvudartikel: [[Syldaviska]]'' | |||
Landet har ett eget språk, [[syldaviska]], som skrivs med latinska eller (mer sällan) kyrilliska bokstäver. Språket syldaviska skapades av Hergé för serien och ger ett första intryck av att vara slaviskt, passande till landets geografi, men är i själva verket baserat på en flamländsk dialekt, [[marolliska]], som Hergé kände till från sin uppväxt. | |||
==Kuriosa== | |||
*Den svenske författaren Pär Thörns dikt "Forwotzen zona" är skriven helt och hållet på syldaviska. Dikten finns publicerad i boken "Land ska med lag byggas" (2010). | |||
*Den 17 november 2010 arrangerade Tintinföreningen [[Generation T]] en Syldavienkväll i Kulturhuset i Stockholm. På programmet stod föredrag av [[Ola Hammarlund]], filmvisning samt Tintinmarknad. | |||
*I det svenska arbetsrättsliga ärendet kallat Lavalmålet, använde Lavals ombud advokat Martin Agell namnen Syldavien och Bordurien för att med fiktiva exempel illustrera hur europeiska länder borde respektive inte borde ta emot utländska företag som vill bedriva verksamhet i landet.<ref>[http://www.lag-avtal.se/nyheter/eu/summering_vaxholm/article144744.ece Lag & Avtal: "Tintins Syldavien är Martin Agells modell"]</ref> | |||
==Mer om {{PAGENAME}}== | |||
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Syldavien Syldavien] på Wikipedia (mycket detaljerad artikel!) | |||
*[[Ola Hammarlund]]: "Syldaviska anteckningar", artikel i "[[Tintinism]]", [[Generation T]]:s årsbok 2010, s. 98–107. | |||
*Pär Thörn: "Forwotzen zona: Mitt syldaviska diktaräventyr", text i "Tintinism", Generation T:s årsbok 2010, s. 108–110. | |||
*Dick Harrison: "[http://blog.svd.se/historia/2011/11/08/har-syldavien-existerat/ Har Syldavien existerat?]", historieblogg på [[Svenska Dagbladet]]s Internetplats | |||
* [[Mark Rosenfelder]]: [http://www.zompist.com/syldavian.html "On the Syldavian language" (fansajt)] | |||
== Externa länkar == | == Externa länkar == | ||
* [http://g.courtial.free.fr/airpalombia/index.htm Air Palombia] (fansajt) | |||
* [http://g.courtial.free.fr/airpalombia/index.htm Air Palombia] | |||
==Källor== | |||
<references/> | |||
{{tintin}} | |||
Nuvarande version från 8 oktober 2025 kl. 12.43
Syldavien (fr. Syldavie; på det påhittade inhemska språket syldaviska: Зылдавыа, Zyldavja), fiktivt östeuropeiskt land i serien "Tintin", påhittat av Hergé.
Syldavien har en spänd relation med sitt lika påhittade grannland Bordurien. Båda länder figurerar i flera av albumen i serien, "Kung Ottokars spira", "Månen tur och retur (del 1)", "Månen tur och retur (del 2)", "Det hemliga vapnet" och det utanför den kanoniska serien publicerade "Tintin och Hajsjön".
Landet Syldavien introduceras för första gången i äventyet "Kung Ottokars spira", där Hergé i ett mycket lyckat konstgrepp smälter in en fiktiv turistbroschyr i själva berättelsen. Denna broschyr upplyser både läsaren och Tintin själv i serien om landets geografi, befolkning, historia, statsskick och språk.
Fiktiv historia och geografi
Syldavien har en tydlig sydösteuropeisk prägel och får förmodas ligga på Balkan (möjligen där verklighetens Slovenien ligger). På flera bilder syns minareter, vilket kan tyda på påverkan från Osmanska riket, som ju i verkligheten kontrollerade stora delar av Balkan under flera århundraden. Syldavien skall dock ha varit självständigt sedan medeltiden. Själva namnet påminner om både Moldavien och Transsylvanien. Landets flagga (
svart pelikan på gul bakgrund) påminner om Albaniens (
svart örn på röd bakgrund) och Syldavien har också smeknamnet "den svarta pelikanens rike". Landets statsskick är monarki. Vid tiden för händelserna i "Kung Ottokars spira" är kung Muskar XII statschef och han spelar en viktig roll i äventyret.
En avgörande händelse i Syldaviens medeltida histroria var när en adelsman, baron Staszrvitch, fysiskt attackerade kung Ottokar IV och kungen försvarade sig med sin spira. Kungen skall därvid ha yttrat "Eih bennek, eih blavek", som därefter har räknats som landets valspråk och finns med på ett devisband i riksvapnet. Sedan dess och ända fram i modern tid räknas också den kungliga spiran enligt syldavisk konstitutionell praxis som den av riksregalierna som kungamakten är närmast knuten till, vilket betyder att om kungen någon gång skulle förlora spiran så förlorar han också tronen. Det är en tradition som kuppmakarna i "Kung Ottokars spira" försöker utnyttja genom att stjäla spiran och därmed få kungen att abdikera.
"Eih bennek, eih blavek" betydde enligt Hergé detsamma som det franska uttrycket «Qui s'y frotte s'y pique», vilket på svenska ungefär betyder "Den som rör vid det blir stucken". Det franska uttrycket var valspråk för hertigarna av Orléans och för kung Ludvig XII (kung av Frankrike 1498–1515), medan Hergé rent faktiskt skall ha hämtat den syldaviska texten från marolliskans (Bryssel-flamländskans) "Eih bennek, eih blâvek", som på standard-nederländska vore "Hier ben ik, hier blijf ik",[1] på svenska ungefär "Här är jag, här förblir jag", ett uttryck för motståndsvilja mot den som vill mota bort en från ens rättmätiga plats. I Karin och Allan B. Janzons översättning till svenska av "Kung Ottokars spira" översätts valspråket som "Den är inte lätt att tas med", medan den senare översättningen av Björn Wahlberg har det som "Här är jag, här stannar jag".
En maträtt som skall vara typisk för Syldavien är szlaszeck. Det är en kötträtt som serveras med syldaversås. Enligt en servitör på en syldavisk restaurang i Bryssel som Tintin besöker i "Kung Ottokars spira", är den tillagad från bakbenet på en unghund.
Till Syldaviens geografi hör bland annat huvudstaden Klow, staden Sbrodj och bergskedjan Zmyhlpatherna.
I filmen "Tintin och Hajsjön" och dess serieadaption förekommer också en insjö, Flechizaff-sjön. Denna sjö, även kallad Hajsjön, anlades för ett vattenkraftverk och delas mellan Syldavien och Bordurien. Eftersom "Tintin och Hajsjön" inte skrevs av Hergé och inte ingår i den reguljära "Tintin"-serien, anses den dock inte fullt kanonisk.
Kända syldavier
- kung Muskar XII
- överste Jorgen
- Frank Wolff
- herr Baxter
- barnen Niko och Nosjka (bara i "Tintin och Hajsjön")
Språk
- Huvudartikel: Syldaviska
Landet har ett eget språk, syldaviska, som skrivs med latinska eller (mer sällan) kyrilliska bokstäver. Språket syldaviska skapades av Hergé för serien och ger ett första intryck av att vara slaviskt, passande till landets geografi, men är i själva verket baserat på en flamländsk dialekt, marolliska, som Hergé kände till från sin uppväxt.
Kuriosa
- Den svenske författaren Pär Thörns dikt "Forwotzen zona" är skriven helt och hållet på syldaviska. Dikten finns publicerad i boken "Land ska med lag byggas" (2010).
- Den 17 november 2010 arrangerade Tintinföreningen Generation T en Syldavienkväll i Kulturhuset i Stockholm. På programmet stod föredrag av Ola Hammarlund, filmvisning samt Tintinmarknad.
- I det svenska arbetsrättsliga ärendet kallat Lavalmålet, använde Lavals ombud advokat Martin Agell namnen Syldavien och Bordurien för att med fiktiva exempel illustrera hur europeiska länder borde respektive inte borde ta emot utländska företag som vill bedriva verksamhet i landet.[2]
Mer om Syldavien
- Syldavien på Wikipedia (mycket detaljerad artikel!)
- Ola Hammarlund: "Syldaviska anteckningar", artikel i "Tintinism", Generation T:s årsbok 2010, s. 98–107.
- Pär Thörn: "Forwotzen zona: Mitt syldaviska diktaräventyr", text i "Tintinism", Generation T:s årsbok 2010, s. 108–110.
- Dick Harrison: "Har Syldavien existerat?", historieblogg på Svenska Dagbladets Internetplats
- Mark Rosenfelder: "On the Syldavian language" (fansajt)
Externa länkar
- Air Palombia (fansajt)
Källor
- ↑ Frédéric Soumois, Dossier Tintin : Sources, Versions, Thèmes, Structures, Bruxelles, Jacques Antoine, 1987 (ISBN 2-87191-009-X), s. 143
- ↑ Lag & Avtal: "Tintins Syldavien är Martin Agells modell"
