Syldavien

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Syldaviens statsvapen ur "Kung Ottokars spira" av Hergé. © Studios Hergé/Casterman/Bonnier Carlsen.

Syldavien (Зылдавыа, Zyldavja), fiktivt östeuropeiskt land i Tintin-serien, påhittat av Hergé. Syldavien har en spänd relation med sitt lika påhittade grannland Bordurien. Båda länder figurerar i flera av albumen i serien, bland andra "Kung Ottokars spira", "Månen tur och retur (del 1)", "Månen tur och retur (del 2)", "Det hemliga vapnet" och "Tintin och Hajsjön".

Landet Syldavien introduceras för första gången i äventyet "Kung Ottokars spira", där Hergé i ett mycket lyckat konstgrepp smälter in en fiktiv turistbroschyr i själva berättelsen. Denna broschyr upplyser både läsaren och Tintin själv i serien om landets geografi, befolkning, historia, statsskick och språk.


Fiktiv historia och geografi

Syldavien har en tydlig sydösteuropeisk prägel och får förmodas ligga på Balkan (möjligen där verklighetens Slovenien ligger). På flera bilder syns minareter, vilket kan tyda på påverkan från Osmanska Riket, som ju i verkligheten kontrollerade stora delar av Balkan under flera århundraden. Syldavien skall dock ha varit självständigt sedan medeltiden. Själva namnet påminner om både Moldavien och Transsylvanien. Landets flagga ( svart pelikan på gul bakgrund) påminner om Albaniens ( svart örn på röd bakgrund) och Syldavien har också smeknamnet "den svarta pelikanens rike". Landets statsskick är en monarki med nuvarande statschef kung Muskar XII, som spelar en viktig roll i "Kung Ottokars spira".

En avgörande händelse i Syldaviens medeltida histroria var när en adelsman, baron Staszrvitch, fysiskt attackerade kung Ottokar IV och kungen försvarade sig med sin spira. Kungen skall därvid ha yttrat "Eih bennek, eih blavek", som därefter har räknats som landets valspråk och finns med på ett devisband i riksvapnet. Sedan dess och ända fram i modern tid räknas också den kungliga spiran enligt syldavisk konstitutionell praxis som den av riksregalierna som kungamakten är närmast knuten till, vilket betyder att om kungen någon gång skulle förlora spiran så förlorar han också tronen. Det är en tradition som kuppmakarna i "Kung Ottokars spira" försöker utnyttja genom att stjäla spiran och därmed få kungen att abdiktera.

"Eih bennek, eih blavek" betydde enligt Hergé detsamma som deet franska uttrycket «Qui s'y frotte s'y pique», vilket på svenska ungefär betyder "Den som rör vid det blir stucken". Det franska uttrycket var valspråk för hertigarna av Orléans och för kung Ludvig XII (kung av Frankrike 1498–1515), medan Hergé rent faktiskt skall ha hämtat den syldaviska texten från marolliskans (Bryssel-flamländskans) "Eih bennek, eih blâvek", som på standard-nederländska vore "Hier ben ik, hier blijf ik",[1] på svenska ungefär "Här är jag, här förbir jag", ett uttryck för motståndsvilja mot den som vill mota bort en från ens rättmätiga plats. I Karin och Allan B. Janzons översättning till svenska av "Kung Ottokars spira" översätts valspråket som "Den är inte lätt att tas med".

Till Syldaviens geografi hör bl.a. huvudstaden Klow, staden Sbrodj och bergskedjan Zmyhlpatherna.

I filmen "Tintin och Hajsjön" och dess serieadaption förekommer också Flechizaff-sjön. Denna sjö, även kallad Hajsjön, anlades för ett vattenkraftverk och delas mellan Syldavien och Bordurien. Eftersom "Tintin och Hajsjön" inte skrevs av Hergé och inte ingår i den reguljära "Tintin"-serien, anses den dock inte fullt kanonisk.

Kända syldavier

Språk

Huvudartikel: Syldaviska

Landet har ett eget språk, syldaviska, som skrivs med latinska eller (mer sällan) kyrilliska bokstäver. Språket syldaviska skapades av Hergé för serien och ger ett första intryck av att vara slaviskt, passande till landets geografi, men är i själva verket baserat på en flamländsk dialekt, marolliska, som Hergé kände till från sin uppväxt.

Kuriosa

  • Den svenske författaren Pär Thörns dikt "Forwotzen zona" är skriven helt och hållet på syldaviska. Dikten finns publicerad i boken "Land ska med lag byggas" (2010).
  • Den 17 november 2010 arrangerade Tintinföreningen Generation T en Syldavienkväll i Kulturhuset i Stockholm. På programmet stod föredrag av Ola Hammarlund, filmvisning samt Tintinmarknad.
  • I det svenska arbetsrättsliga ärendet kallat Lavalmålet, använde Lavals ombud advokat Martin Agell namnen Syldavien och Bordurien för att med fiktiva exempel illustrera hur europeiska länder borde respektive inte borde ta emot utländska företag som vill bedriva verksamhet i landet.[2]

Mer om Syldavien

Externa länkar

Källor

  1. ↑ Frédéric Soumois, Dossier Tintin : Sources, Versions, Thèmes, Structures, Bruxelles, Jacques Antoine, 1987 (ISBN 2-87191-009-X), s. 143
  2. ↑ Lag & Avtal: "Tintins Syldavien är Martin Agells modell"


Tintin
Hämtad från ”https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Syldavien&oldid=273654”