Skillnad mellan versioner av "Tarzan"

Versionen från 20 juli 2009 kl. 21.19

Tarzan är en fiktiv djungelhjälte som skapades i litterär form 1912 av författaren Edgar Rice Burroughs. "Tarzan" blev omedelbart en enorm succé och har kommit att bli en av de stora amerikanska populärlitteraturikonerna. Burroughs själv skrev 26 böcker om figuren och redan under hans livstid producerades en enorm mängd filmer, radioföljetonger och tecknade serier om "Tarzan". Under de senaste decennierna har kulten mattats avsevärt, men värt att notera är bland annat två tecknade Disneyfilmer och ett par tv-serier.

Serien

Dagstidningsversionen

Seriefiguren "Tarzan" debuterade den 7 januari 1929 som dagspresserie på vardagar. Det första äventyret som publicerades var en seriebearbetning av Burroughs första roman, "Tarzan of the Apes" från 1912. Första avsnittet, tecknat av Hal Foster, publicerades samma dag som första avsnittet av "Buck Rogers". Dessa två brukar räknas som de första populära äventyrsserierna.

"Tarzan", söndagssida av Gray Morrow och Don Kraar. © Edgar Rice Burroughs Inc/Dist UFS.

Foster slutade snart på serien och ersattes av Rex Maxon, som tecknade både dagsstrippen och den söndagsversion av serien som startade den 15 mars 1931. Maxon uppskattades dock inte av Burroughs, och 1932 återvände Foster till söndagssidan, medan Maxon fick fortsätta på dagsserien. Foster blev kvar till 1937 och hans Tarzanserier räknas idag som klassiska.

Klassisk blev även hans efterträdare, Burne Hogarth, som tog över söndagsversionen 1937. Hogarth blev kvar på serien till 1950, med ett uppehåll mellan 1945 och 1947 då den tecknades av Ruben Moreira. Bland Hogarths assistenter kan också nämnas bröderna Dan och Sy Barry, och Dan var även huvudansvarig för dagsversionen 1948–49.

Flera andra viktiga tecknare satte sina spår på "Tarzan" som dagspresserie, däribland Bob Lubbers (1950–53), John Celardo (1953–66) och Russ Manning (1966–79).

Ända sedan starten kom manusförfattarnas namn i skymundan, då man ville få Edgar Rice Burroughs att framstå som den "ende" Tarzanförfattaren. Bland de författare som arbetade på serien under denna tid fanns William Lass (1931–37), Don Garden (1937–41) och Dick VanBuren (1950–58). Tecknare som Hogarth, Celardo och Manning skrev även sina egna äventyr.

1972 lades dagsversionen ned, och Manning tecknade således endast söndagssidor därefter. Manning följdes av Archie Goodwin och Gil Kane 1979–81, och Mike Grell 1981–84. Därefter blev Gray Morrow ny tecknare; en post som han behöll längre än någon av sina föregångare (fram till 2001). Bland de författare han arbetade med fanns Don Kraar (författare 1982–95), Anthony Zumpano, Allan Gross och Alex Simmons. När Morrow lämnade serien fick Simmons och nye tecknaren Eric Battle chansen att förnya serien en aning, men trots att deras serier uppmärksammades positivs lades nyproduktionen ner 2003. Repriser på gamla avsnitt publiceras fortfarande i några amerikanska dagstidningar, samt på webbplatsen www.comics.com.

Dagstidningsserierna lånade ofta historier och figurer från Burroughs böcker, inte bara "Tarzan"-böckerna. Don Kraar inkluderade även gästspel av Burroughs andra figurer, såsom David Innes och John Carter.

Serietidningsversionerna

Amerikansk produktion

Den första serietidningen med "Tarzan" kom ut i USA redan 1929, men då rörde det sig helt och hållet om reprisering av dagspressepisoder. Sådana publikationer fortsatte komma ut oregelbundet fram till 1947, då den första renodlade serietidningsberättelsen med "Tarzan" publicerades i nummer 134 av Four Color. Förlaget Dell Comics fortsatte sedan att ge ut "Tarzan", till att börja med som en del av Four Color, men från 1948 som en egen titel. Dessa tidiga historier, liksom alla viktiga serietidningsavsnitt fram till 1971, skrevs av Gaylord Dubois. Tecknare från starten och fram till 1965 var Jesse Marsh.

Charlton Comics gav ut fyra nummer av serietidningen Jungle Tales of Tarzan 1964–65 under den felaktiga föreställningen att figuren var fri från upphovsrätt och befann sig i det så kallade public domain. När det visade sig att så inte var fallet var man tvungen att avbryta utgivningen.

1972 övergick rätten att publicera Tarzanserier till förlaget DC Comics och 1977 till Marvel Comics. När Marvel lade ner sin Tarzan-tidning år 1979 upphörde över 30 års oavbruten utgivning. Kortlivade Tarzantidningar gavs ut av Blackthorne Publishing (1986) och Malibu Comics (1992).

På 90-talet började nya Tarzanserier publiceras av Dark Horse, som även publicerade crossovers mellan Tarzan och figurer som Stålmannen, Batman och Predator. På senare år har utgivningen återigen i princip upphört.

Western Publishing/Dell Comics

Tarzan #1–131 (1948–62)

Gold Key Comics

Tarzan #132–137 (1962–63)
Tarzan of the Apes #138–206 (1963–72)
Korak, son of Tarzan #1–45 (1964–72)

Charlton Comics

Jungle Tales of Tarzan (1964–65)

DC Comics

Tarzan #207–258 (1972–77)
Korak, Son of Tarzan #46–59 (1974–75)
Tarzan Family #60–66 (1975–76)

Watson-Guptill Publications

Tarzan of the Apes (1972)
Jungle Tales of Tarzan (1976)

Marvel Comics

Tarzan #1–28 (1977–79)

Blackthorne Publishing

Tarzan #1–4 (1986)

Malibu Comics

Tarzan the Warrior #1–5 (1992)
Tarzan: Love, Lies and the Lost City #1–3 (1992)
Tarzan: The Beckoning #1–7 (1992)

Dark Horse Comics

Tarzan: The Lost Adventure #1–4 (1995, illustrerad prosa)
Tarzan vs Predator: At the Earth's Core #1–4 (1995)
Tarzan: Mogambi #1 (1995)
Tarzan and John Carter of Mars #1–4 (1995)
Tarzan #1–20 (1996–98)
The Return of Tarzan #1–3 (1997)
Tarzan/Carson of Venus #1–4 (1998)
Tarzan: The Savage Heart #1–4 (1999)
Batman/Tarzan: Claws of the Cat-Woman #1–4 (1999)
Tarzan: The Rivers of Blood #1–4 (1999–2000, ofullständig miniserie som skulle ha varit 8 nummer)
Superman/Tarzan: Sons of the Jungle #1–3 (2001–02)

Europeisk produktion

Den europeiska licensversionen av "Tarzan" producerades 1984–89 av förlaget Marketprint i den serbiska delen av dåvarande Jugoslavien. Denna version exporterades även till Sverige, Norge, Finland, Tyskland, Nederländerna och Danmark. Över hundra stycken sextonsidiga episoder publicerades av bland andra Bane Kerac. Kerac gjorde också en crossover mellan Tarzan och sin egen serie "Kobra".

Svensk publicering

Tarzan nr 9 (1966) © E.R.Burroughs/Williams förlag

Tarzan nr 1/1986 från Atlantic Förlags AB © Edgar Rice Burroughs, inc.

I Sverige är "Tarzan" kanske mest känd som serietidningsfigur (och i viss mån filmfigur). Svensk utgivning påbörjades med Tarzans julalbum 1944, utgivet av Hemmets Journal. Egen serietidning blev det från och med 1951, då Serieförlaget påbörjade utgivning. Därefter har Tarzantidningen getts ut av Williams, Semic och Atlantic. Atlantics tidning innehöll främst avsnitt producerade av det jugoslaviska förlaget Marketprint av bl.a. Bane Kerac.

Den senaste svenska "Tarzan"-utgåvan var en serieadaption av Disneys animerade långfilm, utgviven i Sverige av Egmont Serieförlaget 2002.

Serien har även gått i Seriemagasinet, Atlantic Special och Fantomen.

Svenska tidningen Tarzan

1951–54: Serieförlaget (I)
1965: Williams förlag (under titeln Tarzan – djungeläventyr)
1966–76: Williams förlag
1976: Semic Press
1977–90: Atlantic Förlags
1992–93: Semic Press

Sidotitlar

Tarzan & Co (Williams, 1971–75)
Tarzan Extra (Williams, 1972)
Tarzan Special (Williams, 1976)
Tarzans son specialnr (Atlantic, 1979–83)
Tarzan specialnr (Atlantic, 1980–83)

Korak/Tarzans son

Korak (Williams, 1966–76)
Korak & Co (Williams, 1973–75)
Korak Special (Williams, 1976)
Korak (Semic, 1976)
Korak (Atlantic, 1977–78)
Tarzans son (Atlantic, 1979–90)

"Tarzan julalbum"

1944–64: Hemmets Journal
1969–70: Williams
1971–73: Hemmets Journal

"Tarzan Seriepocket"

1971–74: Williams

"Tarzan presentalbum"

1975–76: Williams
1977: Semic
1978–89: Atlantic

"Tarzan album"

1976–81: Atlantic
1984: Atlantic

"Tarzans son presentalbum"

1981–82: Atlantic

"Tarzan sommaralbum"

1982–89: Atlantic

Övriga album och specialutgåvor

"Stora Tarzanboken" (Williams 1971)
"Tarzan – apornas son" (Williams 1973)
"Williams maxialbum" med Tarzan (Williams 1973–75)
"Korak jul-extra" (Atlantic 1977)
"Tarzan Superseriepocket" (Atlantic 1980)
"Walt Disneys klassiska filmer: Tarzan" (Egmont Serieförlaget 2002)

Kopior, hyllningar och parodier i serier

Tarzan har fått otaliga efterapningar av olika slag. I serievärlden kan nämnas mer eller mindre tydliga kopior såsom Ka-Zar, Black Condor, Gorak, Elefantpojken, Akim, Zembla, Kaänga, Tounga, Bomba, Wambi the Jungle Boy, Janu the Jungle Boy och Rima the Jungle Girl.
I Jan Lööfs "Felix" förekommer två Tarzanparodier, dels skådespelaren Johnny Müller, baserad på Tarzan-skådespelaren Johnny Weissmüller, och dels djungelhjälten Farsan som även han lånat drag av Weissmüller.
Tarzan har nämnts åtskilliga gånger (i förtäckt form) i Alan Moores serie "League of Extraordinary Gentlemen" (som använder figurer från hela litteraturhistorien) och får anses vara en del av seriens fiktiva värld.
I Warren Ellis' "Planetary" finns en pastisch på Tarzan vid namn Lord Blackstock.
I en "Fantomen"-historia från 1999 möter en av Fantomens förfäder Edgar Rice Burroughs och inspirerar honom till att skapa Tarzan.^{[källa behövs]}
Den japanska mangan "Jungle no Ouja Ta-chan" av Tokuhiro Masaya började som en parodi på "Tarzan" där det förslappade och överviktiga paret Tarzan och Jane är ute på äventyr. Serien har sedermera vuxit ur sitt parodiursprung och utspelar sig nu även i andra miljöer än djungeln. Den har även adapterats till en serie anime-filmer.
I Mad har det förekommit åtskilliga Tarzan-parodier. På svenska har de ofta haft titlar som "Farzan", "Djungel-Farzan", etc.
I Vilde Ville & Co gick humorserien "Farzan" om en Tarzan-inspirerad familj i djungeln.

Se även

Korak, Tarzans son

Externa länkar

Serietidningen Seriemagasinet

Serietidningen Fantomen

@@ Rad 155: / Rad 155: @@
 *"Tarzan &ndash; apornas son" (Williams 1973)
 *"[[Williams maxialbum]]" med Tarzan (Williams 1973&ndash;75)
+*"Korak jul-extra" (Atlantic 1977)
 *"Tarzan Superseriepocket" (Atlantic 1980)
 *"Walt Disneys klassiska filmer: Tarzan" (Egmont Serieförlaget 2002)