Skillnad mellan versioner av "Spirouförlaget"
Wakuran (diskussion | bidrag) m (Länk) |
OlaHe (diskussion | bidrag) m (bild) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Fiktiva miljöer i serier]] | [[Kategori:Fiktiva miljöer i serier]] | ||
[[Bild:Elefantofonen.png|frame|[[Nicke (Fantasio)|Nicke]] och [[Gaston]] på [[Spirouförlaget]]. [[Elefantofon]]ens debut, ur "[[Gaston (seriealbum)|Gaston]]" av [[André Franquin]]. © Franquin]] | |||
'''Spirouförlaget''' kallas, i den svenska översättningen, [[Gaston]]s arbetsplats - eller snarare; den plats där det är meningen att Gaston ska jobba, men där han i själva verket ägnar sin mesta tid åt att lata sig, hitta på egenartade uppfinningar och ställa till med katastrofer i största allmänhet. I det franska originalet är Gaston i stället anställd på det autentiska förlaget [[Dupuis]], det vill säga det förlag som ger ut just serietidningen ''[[Le journal de Spirou]]'' - den tidning i vilken serien "Gaston" ursprungligen publicerades. | '''Spirouförlaget''' kallas, i den svenska översättningen, [[Gaston]]s arbetsplats - eller snarare; den plats där det är meningen att Gaston ska jobba, men där han i själva verket ägnar sin mesta tid åt att lata sig, hitta på egenartade uppfinningar och ställa till med katastrofer i största allmänhet. I det franska originalet är Gaston i stället anställd på det autentiska förlaget [[Dupuis]], det vill säga det förlag som ger ut just serietidningen ''[[Le journal de Spirou]]'' - den tidning i vilken serien "Gaston" ursprungligen publicerades. | ||
Versionen från 9 augusti 2011 kl. 07.01
Spirouförlaget kallas, i den svenska översättningen, Gastons arbetsplats - eller snarare; den plats där det är meningen att Gaston ska jobba, men där han i själva verket ägnar sin mesta tid åt att lata sig, hitta på egenartade uppfinningar och ställa till med katastrofer i största allmänhet. I det franska originalet är Gaston i stället anställd på det autentiska förlaget Dupuis, det vill säga det förlag som ger ut just serietidningen Le journal de Spirou - den tidning i vilken serien "Gaston" ursprungligen publicerades.
I det franska originalet omnämns också den högste chef man aldrig får se som "Monsieur Dupuis"; i den svenska översättningen är han namnlös utom i det första, nummer- och namnlösa Gaston-albumet från 1974, där han omtalas som "direktör Söderström" - i den senare utgåvan av detta album från 1982 är han namnlös. Namnet Dupuis går också igen i dörrhandtagen på förlagets ytterdörrar som är utformade som ett stort "D".
Spirouförlaget förekommer och nämns även i den svenska översättningen av "Spirou".
