Tarzan

Tarzan är en fiktiv djungelhjälte som skapades i litterär form 1912 av författaren Edgar Rice Burroughs. "Tarzan" blev omedelbart en enorm succé och har kommit att bli en av de stora amerikanska populärlitteraturikonerna. Burroughs själv skrev 26 böcker om figuren och redan under hans livstid producerades en enorm mängd filmer, radioföljetonger och tecknade serier om Tarzan. Under de senaste decennierna har kulten mattats avsevärt, men värt att notera är bland annat två tecknade Disneyfilmer och ett par tv-serier.

Serien

Handling

Tarzan är egentligen John Clayton, Lord Greystoke, sonen till en brittisk Lord och Lady vilka tillsammans med sin nyfödde son strandsattes i Östafrikas djungler efter ett myteri. När lille John var ett år gammal dog hans mor varefter hans far dödades av aphannen Kerchak. Kerchaks flock adopterade barnet och kallade honom Tarzan (ung. "vit man"). Uppfostrad av sin fostermor, apan Kala, växer Tarzan upp till att bli en av apflockens främsta krigare. Som ung vuxen möter han av en slump den amerikanska kvinnan Jane Porter som är deltagare i en expedition tillsammans med sin far. Tack vare Jane lär sig Tarzan med tiden den västliga civilisationens konster och det engelska språket och tillbringar tid i USA, England och andra delar av västvärlden där han upplever flera spännande äventyr. Som vuxen gifter han sig med Jane och återvänder till Afrika, där Tarzan blir djungelns beskyddare. Tillsammans har de sonen Jack, även känd som Korak, som också han växer upp till en äventyrare. Bland övriga karaktärer i böckerna och serierna kan nämnas svansapan Nkima, elefanten Tantor och Wazirihövdingen Muviro.

Dagstidningsversionen

Serieversionen av "Tarzan" debuterade den 7 januari 1929 som dagspresserie på vardagar. Det första äventyret som publicerades var en seriebearbetning av Burroughs första roman, "Tarzan of the Apes" från 1912. Första avsnittet, tecknat av Hal Foster, publicerades samma dag som första avsnittet av "Buck Rogers". Dessa två brukar räknas som de första populära äventyrsserierna.

"Tarzan", söndagssida av Gray Morrow och Don Kraar. © Edgar Rice Burroughs Inc/Dist UFS.

Foster slutade snart på serien och ersattes av Rex Maxon, som tecknade både dagsstrippen och den söndagsversion av serien som startade den 15 mars 1931. Maxon uppskattades dock inte av Burroughs, och 1932 återvände Foster till söndagssidan, medan Maxon fick fortsätta på dagsserien. Foster blev kvar till 1937 och hans Tarzanserier räknas idag som klassiska.

Klassisk blev även hans efterträdare, Burne Hogarth, som tog över söndagsversionen 1937. Hogarth blev kvar på serien till 1950, med ett uppehåll mellan 1945 och 1947 då den tecknades av Ruben Moreira. Bland Hogarths assistenter kan också nämnas bröderna Dan och Sy Barry, och Dan var även huvudansvarig för dagsversionen 1948–49.

Flera andra viktiga tecknare satte sina spår på "Tarzan" som dagspresserie, däribland Bob Lubbers (1950–53), John Celardo (1953–66) och Russ Manning (1966–79).

Ända sedan starten kom manusförfattarnas namn i skymundan, då man ville få Edgar Rice Burroughs att framstå som den "ende" Tarzanförfattaren. Bland de författare som arbetade på serien under denna tid fanns William Lass (1931–37), Don Garden (1937–41) och Dick VanBuren (1950–58). Tecknare som Hogarth, Celardo och Manning skrev även sina egna äventyr.

1972 lades dagsversionen ned, och Manning tecknade således endast söndagssidor därefter. Manning följdes av Archie Goodwin och Gil Kane 1979–81, och Mike Grell 1981–84. Därefter blev Gray Morrow ny tecknare; en post som han behöll längre än någon av sina föregångare (fram till 2001). Bland de författare han arbetade med fanns Don Kraar (författare 1982–95), Anthony Zumpano, Allan Gross och Alex Simmons. När Morrow lämnade serien fick Simmons och nye tecknaren Eric Battle chansen att förnya serien en aning, men trots att deras serier uppmärksammades positivs lades nyproduktionen ner 2003. Repriser på gamla avsnitt publiceras fortfarande i några amerikanska dagstidningar, samt på webbplatsen www.comics.com.

Dagstidningsserierna lånade ofta historier och figurer från Burroughs böcker, inte bara "Tarzan"-böckerna. Don Kraar inkluderade även gästspel av Burroughs andra figurer, såsom David Innes och John Carter.

Serietidningsversionerna

Amerikansk produktion

Den första serietidningen med "Tarzan" kom ut i USA redan 1929, men då rörde det sig helt och hållet om reprisering av dagspressepisoder. Sådana publikationer fortsatte komma ut oregelbundet fram till 1947, då den första renodlade serietidningsberättelsen med "Tarzan" publicerades i nummer 134 av Four Color. Förlaget Dell Comics fortsatte sedan att ge ut "Tarzan", till att börja med som en del av Four Color, men från 1948 som en egen titel. Dessa tidiga historier, liksom alla viktiga serietidningsavsnitt fram till 1971, skrevs av Gaylord Dubois. Tecknare från starten och fram till 1965 var Jesse Marsh.

Charlton Comics gav ut fyra nummer av serietidningen Jungle Tales of Tarzan 1964–65 under den felaktiga föreställningen att figuren var fri från upphovsrätt och befann sig i det så kallade public domain. När det visade sig att så inte var fallet var man tvungen att avbryta utgivningen.

1972 övergick rätten att publicera Tarzanserier till förlaget DC Comics och 1977 till Marvel Comics. När Marvel lade ner sin Tarzan-tidning år 1979 upphörde över 30 års oavbruten utgivning.

Kortlivade Tarzantidningar gavs ut av Blackthorne Publishing (1986) och Malibu Comics (1992). På 90-talet började nya Tarzanserier publiceras av Dark Horse, som även publicerade crossovers mellan Tarzan och figurer som Stålmannen, Batman och Predator. På senare år har utgivningen återigen i princip upphört.

Western Publishing/Dell Comics

Tarzan #1–131 (1948–62)

Gold Key Comics

Tarzan #132–137 (1962–63)
Tarzan of the Apes #138–206 (1963–72)
Korak, son of Tarzan #1–45 (1964–72)

Charlton Comics

Jungle Tales of Tarzan (1964–65)

DC Comics

Tarzan #207–258 (1972–77)
Korak, Son of Tarzan #46–59 (1974–75)
Tarzan Family #60–66 (1975–76)

Watson-Guptill Publications

Tarzan of the Apes (1972)
Jungle Tales of Tarzan (1976)

Marvel Comics

Tarzan #1–28 (1977–79)

Blackthorne Publishing

Tarzan #1–4 (1986)

Malibu Comics

Tarzan the Warrior #1–5 (1992)
Tarzan: Love, Lies and the Lost City #1–3 (1992)
Tarzan: The Beckoning #1–7 (1992)

Dark Horse Comics

Tarzan: The Lost Adventure #1–4 (1995, illustrerad prosa)
Tarzan vs Predator: At the Earth's Core #1–4 (1995)
Tarzan: Mogambi #1 (1995)
Tarzan/John Carter: Warlords of Mars #1–4 (1996)
Tarzan #1–20 (1996–98)
The Return of Tarzan #1–3 (1997)
Tarzan/Carson of Venus #1–4 (1998)
Tarzan: The Savage Heart #1–4 (1999)
Batman/Tarzan: Claws of the Cat-Woman #1–4 (1999)
Tarzan: The Rivers of Blood #1–4 (1999–2000, ofullständig miniserie som skulle ha varit 8 nummer)
Superman/Tarzan: Sons of the Jungle #1–3 (2001–02)

Europeisk produktion

Under 1970- och 80-talen producerades Tarzanserier direkt för den europeiska marknaden, bland annat av förlag i Spanien och serbiska delen av dåvarande Jugoslavien.

Under en period i slutet av 70-talet producerades dessa serier direkt av ERB, Inc. (som äger licensen för Tarzan). Bland andra Russ Manning och Mark Evanier var inblandade i denna produktion.

Serbisk produktion

1984–1989 producerades "Tarzan" av serbiska förlaget Marketprint. Denna version exporterades även till Sverige, Norge, Finland, Tyskland, Nederländerna och Danmark. Över hundra sextonsidiga episoder skrevs och tecknades av bland andra Bane Kerac.

Kerac gjorde bland annat en inofficiell crossover mellan Tarzan och sin egen serie "Kobra", dock med namnen på Kobra-karaktärerna ändrade. Denna serie har publicerats på svenska med titeln "Kallongas stjärna".

Svensk publicering

Tarzan nr 9 (1966) © E.R.Burroughs/Williams förlag

Tarzan nr 1/1986 från Atlantic Förlags AB © Edgar Rice Burroughs, inc.

I Sverige är Tarzan kanske mest känd som serietidningsfigur (och i viss mån filmfigur). Svensk utgivning påbörjades med "Tarzans julalbum" 1944, utgivet av Hemmets Journal. Egen serietidning blev det från och med 1951, då Serieförlaget påbörjade utgivning. Därefter har Tarzantidningen getts ut av Williams, Semic och Atlantic. Atlantics tidning innehöll främst avsnitt producerade av det jugoslaviska förlaget Marketprint av bland annat Bane Kerac.

Den senaste svenska "Tarzan"-utgåvan var en serieadaption av Disneys animerade långfilm, utgiven i Sverige av Egmont Serieförlaget 2002.

Serien har även gått i Seriemagasinet, Atlantic Special och Fantomen.

Svenska tidningen Tarzan

1951–54: Serieförlaget (I)
1965: Williams förlag (under titeln Tarzan – djungeläventyr)
1966–76: Williams förlag
1976: Semic Press
1977–90: Atlantic Förlags
1992–93: Semic Press

Sidotitlar

Tarzan & Co (Williams, 1971–75)
Tarzan Extra (Williams, 1972)
Tarzan Special (Williams, 1976)
Tarzan specialnr (Atlantic, 1980–83)

Korak/Tarzans son

Korak (Williams, 1966–76)
Korak & Co (Williams, 1973–75)
Korak Special (Williams, 1976)
Korak (Semic, 1976)
Korak (Atlantic, 1977–78)
Tarzans son (Atlantic, 1979–90)
Tarzans son specialnr (Atlantic, 1979–83)

"Tarzan julalbum"

1944–64: Hemmets Journal
1969–70: Williams
1971–73: Hemmets Journal

"Tarzan Seriepocket"

1971–74: Williams

"Tarzan presentalbum"

1975–76: Williams
1977: Semic
1978–89: Atlantic

"Tarzan album"

1976–81: Atlantic
1984: Atlantic

"Tarzans son presentalbum"

1981–82: Atlantic

"Tarzan sommaralbum"

1982–89: Atlantic

Övriga album och specialutgåvor

"Stora Tarzanboken" (Williams 1971)
"Tarzan – apornas son" (Williams 1973)
"Williams maxialbum" med Tarzan (Williams 1973–75)
"Korak jul-extra" (Atlantic 1977)
"Tarzan Superseriepocket" (Atlantic 1980)
"Walt Disneys klassiska filmer: Tarzan" (Egmont Serieförlaget 2002)

Kopior, hyllningar och parodier i serier

Tarzan har fått otaliga efterapningar av olika slag. I serievärlden kan nämnas mer eller mindre blatanta kopior såsom Ka-Zar, Black Condor, Gorak, Rahan, Elefantpojken, Akim, Zembla, Kaänga, Tounga, Thun'da, Bomba, Wambi the Jungle Boy, Janu the Jungle Boy, Sheena, Queen of the Jungle och Rima the Jungle Girl.
I Jan Lööfs "Felix" förekommer två Tarzanparodier, dels skådespelaren Johnny Müller, baserad på Tarzan-skådespelaren Johnny Weissmüller, och dels djungelhjälten Farsan som även han lånat drag av Weissmüller.
Tarzan har nämnts åtskilliga gånger (i förtäckt form) i Alan Moores serie "League of Extraordinary Gentlemen" (som använder figurer från hela litteraturhistorien) och får anses vara en del av seriens fiktiva värld.
I Warren Ellis' "Planetary" finns en pastisch på Tarzan vid namn Lord Blackstock.
I en "Fantomen"-historia (publicerad i Fantomen 4/1999) möter en av Fantomens förfäder Edgar Rice Burroughs och inspirerar honom till att skapa Tarzan.
Den japanska mangan "Jungle no Ouja Ta-chan" av Tokuhiro Masaya började som en parodi på "Tarzan" där det förslappade och överviktiga paret Tarzan och Jane är ute på äventyr. Serien har sedermera vuxit ur sitt parodiursprung och utspelar sig nu även i andra miljöer än djungeln. Den har även adapterats till en serie anime-filmer.
I Mad har det förekommit åtskilliga Tarzan-parodier. På svenska har de ofta haft titlar som "Farzan", "Djungel-Farzan", etc.
I Vilde Ville & Co gick humorserien "Farzan" om en Tarzan-inspirerad familj i djungeln.

Influenser från filmerna

Det har gjorts en stor mängd filmer med Tarzan, och mest kända är en serie filmer från 1930- och 40-talen med Johnny Weissmuller i titelrollen. Dessa filmer skiljer sig i mycket från böckerna, och bland annat förekommer ett antal nya bifigurer, såsom chimpansen Cheeta och adoptivsonen Boy. Dessa finns inte med i Burroughs romaner och endast till undantags i serieversionerna. Weissmullers Tarzan skiljer sig också från bokfiguren genom att inte kunna tala grammatiskt korrekt engelska, något som i princip aldrig förekommer i serier förutom i enstaka parodier.

Se även

Korak, Tarzans son

Externa länkar

Serietidningen Seriemagasinet

Serietidningen Fantomen