Skillnad mellan versioner av "Spirouförlaget"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
 
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori:Fiktiva miljöer i serier]]
[[Kategori:Fiktiva miljöer i serier]]
[[Bild:Gaston figurgalleri.jpg|thumb|400px|[[Spirouförlaget]]s anställda – tillika "[[Gaston]]"-seriens huvudsakliga figurgalleri – tecknade av [[André Franquin]] i ''[[Spirou (serietidning)|Spirou]]'' nr 1312 (1963). Övre Övre raden: [[Jeanette]], Bert Präntare, Josef Mummel, Julius Stäfvert, Mildred Mysing, Ivan Streckman och [[Leon Mossberg]]. Nedre raden: [[Gaston]], [[Nicke (Fantasio)|Nicke]], den eftertraktade kunden direktör [[Darling Gyllenhammer]], Susanne, Yvonne och Sonja. © Franquin]]
[[Bild:Gaston figurgalleri.jpg|thumb|400px|[[Spirouförlaget]]s anställda – tillika "[[Gaston]]"-seriens huvudsakliga figurgalleri – tecknade av [[André Franquin]] i ''[[Spirou (serietidning)|Spirou]]'' nr 1312 (1963). Övre raden: [[Jeanette]], Bert Präntare, Josef Mummel, Julius Stäfvert, Mildred Mysing, Ivan Streckman och [[Leon Mossberg]]. Nedre raden: [[Gaston]], [[Nicke (Fantasio)|Nicke]], den eftertraktade kunden direktör [[Darling Gyllenhammer]], Susanne, Yvonne och Sonja. © Franquin]]
'''Spirouförlaget''' kallas, i den svenska översättningen, [[Gaston]]s arbetsplats – eller snarare; den plats där det är meningen att Gaston ska jobba, men där han i själva verket ägnar sin mesta tid åt att lata sig, hitta på egenartade uppfinningar och ställa till med katastrofer i största allmänhet. I det franska originalet är Gaston i stället anställd på det autentiska förlaget [[Dupuis]], det vill säga det förlag som ger ut just serietidningen ''[[Le journal de Spirou]]'' – den tidning i vilken serien "Gaston" ursprungligen publicerades.
'''Spirouförlaget''' kallas, i den svenska översättningen, [[Gaston]]s arbetsplats – eller snarare; den plats där det är meningen att Gaston ska jobba, men där han i själva verket ägnar sin mesta tid åt att lata sig, hitta på egenartade uppfinningar och ställa till med katastrofer i största allmänhet. I det franska originalet är Gaston i stället anställd på det autentiska förlaget [[Dupuis]], det vill säga det förlag som ger ut just serietidningen ''[[Le journal de Spirou]]'' – den tidning i vilken serien "Gaston" ursprungligen publicerades.



Nuvarande version från 21 oktober 2023 kl. 15.24

Spirouförlagets anställda – tillika "Gaston"-seriens huvudsakliga figurgalleri – tecknade av André Franquin i Spirou nr 1312 (1963). Övre raden: Jeanette, Bert Präntare, Josef Mummel, Julius Stäfvert, Mildred Mysing, Ivan Streckman och Leon Mossberg. Nedre raden: Gaston, Nicke, den eftertraktade kunden direktör Darling Gyllenhammer, Susanne, Yvonne och Sonja. © Franquin

Spirouförlaget kallas, i den svenska översättningen, Gastons arbetsplats – eller snarare; den plats där det är meningen att Gaston ska jobba, men där han i själva verket ägnar sin mesta tid åt att lata sig, hitta på egenartade uppfinningar och ställa till med katastrofer i största allmänhet. I det franska originalet är Gaston i stället anställd på det autentiska förlaget Dupuis, det vill säga det förlag som ger ut just serietidningen Le journal de Spirou – den tidning i vilken serien "Gaston" ursprungligen publicerades.

I det franska originalet omnämns också den högste chef man aldrig får se som "Monsieur Dupuis" (jämför verklighetens Charles Dupuis); i den svenska översättningen med namnet direktör Dyppel (alternativt direktör Söderström i Gaston-albumet från 1974, eller direktör Dupuis i Uti vår hage). Namnet Dupuis går också igen i dörrhandtagen på förlagets ytterdörrar som är utformade som ett stort "D".

Spirouförlaget förekommer och nämns även i den svenska översättningen av "Spirou".