Skillnad mellan versioner av "Jijé"
Wakuran (diskussion | bidrag) m (→Serier: Dab länkfix) |
Wakuran (diskussion | bidrag) m (→Mer om {{PAGENAME}}: +Alternativ titel, angiven i vissa sammanhang.) |
||
| (14 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Serieskapare]] | [[Kategori:Serieskapare]] | ||
[[Kategori:Belgiska serieskapare]] | [[Kategori:Belgiska serieskapare]] | ||
[[Bild:Jerry_Spring.png|frame|right|''"Var är jag?"'' – [[Jerry Spring]] vaknar upp ur koman efter att ha blivit skjuten och begravd (!) ur "Golden Creek" av [[Jijé]]. © Jijé och Editions Dupuis]] | [[Bild:Jerry_Spring.png|frame|right|''"Var är jag?"'' – [[Jerry Spring]] vaknar upp ur koman efter att ha blivit skjuten och begravd (!) ur "Golden Creek" av [[Jijé]]. © Jijé och [[Editions Dupuis]].]] | ||
[[Bild:Jean_Valhardi.png|frame|[[Jean Valhardi]] ur "Jean Valhardi Dētective" (1945) av [[Jijé]]. © Jijé]] | [[Bild:Jean_Valhardi.png|frame|[[Jean Valhardi]] ur "Jean Valhardi Dētective" (1945) av [[Jijé]]. © Jijé]] | ||
[[Bild:Jij%C3%A9.png|frame|[[Jaktfalkarna|Laverdure och Tanguy]] under en nattflygning av [[Jijé]] ur "[[De svarta änglarna]]". © Dargaud]] | [[Bild:Jij%C3%A9.png|frame|[[Jaktfalkarna|Laverdure och Tanguy]] under en nattflygning av [[Jijé]] ur "[[De svarta änglarna]]". © [[Dargaud]].]] | ||
'''Jijé''' (egentligen '''Joseph Gillain''', 1914–1980). En av de stora belgiska serieskaparna som har arbetat med en mängd välkända serier. Har på egen hand skapat bl.a. "[[Jerry Spring]]" och "[[Valhardi]]". | '''Jijé''' (egentligen '''Joseph Gillain''', 1914–1980). En av de stora belgiska serieskaparna som har arbetat med en mängd välkända serier. Har på egen hand skapat bl.a. "[[Jerry Spring]]" och "[[Valhardi]]". | ||
| Rad 19: | Rad 19: | ||
Jijé brukar räknas som en av de "fyra stora" ("[[La bande à 4]]") serieskaparna i Belgien från den tid då landets seriemarknad höll på att etableras på 1940-talet. Att det hände just då var mycket beroende av att tillförseln av amerikanska serier ströps p.g.a av nazisterna och andra världskriget. Man var tvungna att hitta europeiska alternativ. | Jijé brukar räknas som en av de "fyra stora" ("[[La bande à 4]]") serieskaparna i Belgien från den tid då landets seriemarknad höll på att etableras på 1940-talet. Att det hände just då var mycket beroende av att tillförseln av amerikanska serier ströps p.g.a av nazisterna och andra världskriget. Man var tvungna att hitta europeiska alternativ. | ||
De andra medlemmarna var [[Franquin]], [[Morris]] ("[[Lucky Luke]]") och [[Will]] ("[[Tim och Tommy]]"). Snart kom även [[Eddy Paape]] ("[[Marc Dacier]]") att mer eller mindre tillhöra gänget. ([[Hergé]] startade under en tidigare period, samt verkade inte inom samma kretsar, och räknas därför inte in bland "40-talets stora".) | |||
Jijé räknas också som grundare av den s.k. [[Marcinelle-skolan]] som kretsade kring de serieskapare som arbetade på ''[[Journal de Spirou]]'' under tidningens storhetstid på 1940- till 60-talet. | |||
Till Jijés bragder måste även fogas det faktum att han lärde den blivande | Till Jijés bragder måste även fogas det faktum att han lärde den blivande [[Blueberry]]tecknaren [[Jean Giraud]] mycket om tuschningens konst i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. | ||
Jijé var en av de riktigt stora tuscharna i seriehistorien, en förvaltare av amerikanen [[Milton Caniff]]s arv (om man nu kan tala om "arv" när Caniff levde längre än Jijé). Jijé tillhörde även den lilla skara tecknare (Uderzo är en annan) som utan att känna sig splittrade kunde göra en "komisk" och en "realistisk" äventyrsserie sida vid sida, med lika gott resultat i båda fallen. | Jijé var en av de riktigt stora tuscharna i seriehistorien, en förvaltare av amerikanen [[Milton Caniff]]s arv (om man nu kan tala om "arv" när Caniff levde längre än Jijé). Jijé tillhörde även den lilla skara tecknare ([[Uderzo]] är en annan) som utan att känna sig splittrade kunde göra en "komisk" och en "realistisk" äventyrsserie sida vid sida, med lika gott resultat i båda fallen. | ||
Jijé hade tidigare sitt eget museum i Bryssel. Detta har nu återuppstått med en något bredare serietäckning under namnet [[La Maison de la Bande Dessinée]], men Jijé är fortfarande i centrum för samlingarna. | Jijé hade tidigare sitt eget museum i Bryssel. Detta har nu återuppstått med en något bredare serietäckning under namnet [[La Maison de la Bande Dessinée]], men Jijé är fortfarande i centrum för samlingarna. | ||
===Jijé och religionen=== | ===Jijé och religionen=== | ||
Jijé fick sin konstnärliga utbildning hos benediktinmunkar. Han debuterade i en katolsk barntidning. I slutet av 1940-talet lämnade han under en period över alla serier han höll på med till olika lärjungar för att koncentrera sig på ett stort projekt som gick ut på att omvandla | Jijé fick sin konstnärliga utbildning hos benediktinmunkar. Han debuterade i en katolsk barntidning. I slutet av 1940-talet lämnade han under en period över alla serier han höll på med till olika lärjungar för att koncentrera sig på ett stort projekt som gick ut på att omvandla Nya Testamentet till tecknad serie. | ||
==Kuriosa== | ==Kuriosa== | ||
| Rad 36: | Rad 36: | ||
Bror till [[Henri Gillain]] och far till [[Philip]] och [[Lorg]]. | Bror till [[Henri Gillain]] och far till [[Philip]] och [[Lorg]]. | ||
==Jijé på svenska== | |||
Jijé är ganska styvmoderligt behandlad i Sverige, men "Jerry Spring" trycktes i svart-vitt i ''[[Western-Serier]]'', "Jaktfalkarna" och "Röde Piraten" publicerades i ''[[SM Special]]'', ett avsnitt med "Valhardi" gick i ''[[Magnum Comics]]''. flera av hans tidiga "Spirou"-serier finns översatta i samlingsalbumet "[[Spirou 1938-1946]]", och det gavs i övrigt ut ett album med "Jaktfalkarna" från hans penna. | |||
==Mer om {{PAGENAME}}== | |||
* [[Jan Hoff]], [[Håkan Storsaeter]]: "Jijé - den bortglömde mästaren" (Alternativt "Jijé - den bortgömde pionjären") (''[[Bild & Bubbla]]'' nr 2/2014, s. 30–45) | |||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
Nuvarande version från 6 november 2018 kl. 23.05
Jijé (egentligen Joseph Gillain, 1914–1980). En av de stora belgiska serieskaparna som har arbetat med en mängd välkända serier. Har på egen hand skapat bl.a. "Jerry Spring" och "Valhardi".
Serier
Jijés första serie var den tämligen osjälvständiga "Tintin"-kopian "Jojo" (1936) i den katolska tidningen Le Croisé (en konkurrenttidning till Le petit vingtieme). Jijé har bland annat arbetat på serierna "Spirou", "Röde Piraten" och "Jaktfalkarna"/"Jetpiloterna" (ett av de album som Semic gav ut var i själva verket tecknat av Jijé, "De svarta änglarna", trots att det stod Uderzo på omslaget) samt sina egna skapelser "Blondin et Cirage", "Valhardi" och "Jerry Spring". Han har också gjort en rad seriebiografier om verkliga, historiska personers liv, samt tecknat delar av Blueberry-serien (några enstaka sidor och omslag).
Bland de mer obskyra alstren kan nämnas några licens- eller pirattecknade avsnitt av "Red Ryder". Jijé har även tecknat ett licensierat avsnitt av "Stålmannen" för Journal de Spirou 1945 [1].
Biografi
Joseph Gillain föddes den 13 januari 1914 i den belgiska staden Gedinne.
Legenden
Jijé brukar räknas som en av de "fyra stora" ("La bande à 4") serieskaparna i Belgien från den tid då landets seriemarknad höll på att etableras på 1940-talet. Att det hände just då var mycket beroende av att tillförseln av amerikanska serier ströps p.g.a av nazisterna och andra världskriget. Man var tvungna att hitta europeiska alternativ.
De andra medlemmarna var Franquin, Morris ("Lucky Luke") och Will ("Tim och Tommy"). Snart kom även Eddy Paape ("Marc Dacier") att mer eller mindre tillhöra gänget. (Hergé startade under en tidigare period, samt verkade inte inom samma kretsar, och räknas därför inte in bland "40-talets stora".)
Jijé räknas också som grundare av den s.k. Marcinelle-skolan som kretsade kring de serieskapare som arbetade på Journal de Spirou under tidningens storhetstid på 1940- till 60-talet.
Till Jijés bragder måste även fogas det faktum att han lärde den blivande Blueberrytecknaren Jean Giraud mycket om tuschningens konst i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet.
Jijé var en av de riktigt stora tuscharna i seriehistorien, en förvaltare av amerikanen Milton Caniffs arv (om man nu kan tala om "arv" när Caniff levde längre än Jijé). Jijé tillhörde även den lilla skara tecknare (Uderzo är en annan) som utan att känna sig splittrade kunde göra en "komisk" och en "realistisk" äventyrsserie sida vid sida, med lika gott resultat i båda fallen.
Jijé hade tidigare sitt eget museum i Bryssel. Detta har nu återuppstått med en något bredare serietäckning under namnet La Maison de la Bande Dessinée, men Jijé är fortfarande i centrum för samlingarna.
Jijé och religionen
Jijé fick sin konstnärliga utbildning hos benediktinmunkar. Han debuterade i en katolsk barntidning. I slutet av 1940-talet lämnade han under en period över alla serier han höll på med till olika lärjungar för att koncentrera sig på ett stort projekt som gick ut på att omvandla Nya Testamentet till tecknad serie.
Kuriosa
Hans artistnamn "Jijé" uttalas på franska likadant som hans initialer "J.G.".
Bror till Henri Gillain och far till Philip och Lorg.
Jijé på svenska
Jijé är ganska styvmoderligt behandlad i Sverige, men "Jerry Spring" trycktes i svart-vitt i Western-Serier, "Jaktfalkarna" och "Röde Piraten" publicerades i SM Special, ett avsnitt med "Valhardi" gick i Magnum Comics. flera av hans tidiga "Spirou"-serier finns översatta i samlingsalbumet "Spirou 1938-1946", och det gavs i övrigt ut ett album med "Jaktfalkarna" från hans penna.
Mer om Jijé
- Jan Hoff, Håkan Storsaeter: "Jijé - den bortglömde mästaren" (Alternativt "Jijé - den bortgömde pionjären") (Bild & Bubbla nr 2/2014, s. 30–45)
Externa länkar
