Skillnad mellan versioner av "Bror Kanin"
Keffy (diskussion | bidrag) |
Keffy (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 77: | Rad 77: | ||
<references/> | <references/> | ||
{{KingFeatures}} | {{KingFeatures}} | ||
{{ | {{disney}} | ||
Versionen från 1 mars 2018 kl. 17.02
Ska ej förväxlas med Kalle Kanin som också har gått under namnet Pelle Kanin i Sverige – dock har även Bror Kanin kallats för Kalle Kanin i Sverige
"Bror Kanin" ("Brer Rabbit" i original, tidigare även känd som "Pelle Kanin" och "Kalle Kanin" på svenska) är en disneyserie baserad på figurer från den delvis animerade långfilmen "Sången om Södern" från 1946, [1] vilken i sin tur bygger på afroamerikanska folksagor.
Bakgrund
Bror Kanin-figuren har rötterna i den afrikanska muntliga traditionen, och på 1800-talet var sagor om honom vanligt förekommande bland den amerikanska söderns slavar. Mot slutet av århundradet skrevs dessa sagor ner av bland andra Robert Roosevelt och Joel Chandler Harris, och i Harris version berättas de av den före detta slaven Uncle Remus. Remus, spelad av James Baskett, blev även huvudperson i disneyfilmen, som knoppade av i en produktion av tecknade serier.
Historik
Som tecknad serie debuterade Bror Kanin i en dagspressversion, publicerad på söndagssidan "Silly Symphonies" 1945-1972. Serien, som alltså debuterade medan filmen ännu var under produktion, hade rubriken ”Uncle Remus and His Tales of Br'er Rabbit”, men Remus själv figurerade aldrig mer än som en skuggprofil i vinjetten.
Serietidningsversioner har producerats främst i USA, 1946-1982 (ursprungligen med Remus som aktiv bifigur); Nederländerna, sedan 1964; och Danmark, 1971-1997.
Serien utspelar sig i en (att döma av djurlivet, nordamerikansk) skogsmiljö och kretsar kring den klipske Bror Kanin och hans två antagonister, den sluge Bror Räv och den starke men småkorkade Bror Björn. Tillsammans med flickvännen Molly Kanin, utgör denna trio seriens fokus, och i den danska serieproduktionen är det övriga figurgalleriet ytterst begränsat.
I de amerikanska och holländska serierna är dock även vännerna Bror Sköldpadda, Bror Tvättbjörn och Bror Opossum vanliga bifigurer, och Bror Vråk och Bror Vessla är också relativt frekvent förekommande; i dagspresserien är dessa två förhållandevis neutrala, medan deras lojalitet i serietidningarna skiftar mellan Bror Kanin respektive Bror Björn och Bror Räv. I framför allt de holländska serierna interagerar Bror Kanin dessutom ofta med Stora Stygga Vargen och figurgalleriet runt honom.
Andra mindre vanliga återkommande figurer, i allt väsentligt uteslutande förekommande i dagspressversionen och de nederländska serierna, inkluderar skogens namnlöse sheriff, herr Gås, doktor Trana, Jack Sparv, Mollys syskonbarn Annie & Fannie, och Bror Kanins namnlösa syskonbarn.
Bror Kanin på svenska
Serietidningsavsnitt av "Bror Kanin" har publicerats i Kalle Anka & C:o och andra disneytidningar åtskilliga gånger under årens lopp.
Dagspressversionen publicerades 1950–70 i Dagens Nyheter under rubriken "Onkel Remus berättar om Pelle Kanin".Serien var en av de första fyrfärgsserierna i DN, började gå som söndagssida 1950, gick snart över till lördagar och försvann först 1970. Här kallades figuren för Pelle Kanin i titeln, men för Bror Kanin i serierutorna.
I disneysagoboken "Vägen till Sagoland" (1970), översatt av av Erna och Gösta Knutsson, kallas Bror Räv, Bror Björn och Bror Kanin för Rulle Räv, Bruno Björn och Kalle Kanin.
Bror Kanin på olika språk
| Språk | Namn |
|---|---|
 Belgisk franska |
Frère Lapin |
 Brasiliansk portugisiska |
Coelho Quincas |
 Colombiansk spanska |
Rabito |
 Estniska |
Jänku-onu |
 Finska |
Veli Kani |
 Franska |
Bibi Lapin |
 Indonesiska |
Bung Kelinci |
 Italienska |
Fratel Coniglietto |
 Kanadensisk franska |
Jean Lapin |
 Lettiska |
Brālitis Trusītis |
 Nederländska |
Broer Konijn |
 Norska |
Langøre |
 Polska |
Królik Spryciula |
 Ryska |
Братец Кролик (Bratets Krolik) |
 Samiska |
Guhkesbeallji |
 Spanska |
Hermano Conejo |
Fotnoter
- ↑ "Song of the South" (1946) i regi av Harve Foster (live-regi) och Wilfred Jackson (tecknade avsnitt). Svensk premiär den 1948-02-23 på Spegeln, Stockholm
