Förteckning över de Serbiska (Jugoslaviska) avsnitten finns [[Yu Tarzan|här]].
Förteckning över de Serbiska (Jugoslaviska) avsnitten finns [[Yu Tarzan|här]].
{| {{snyggtabell}}
! bgcolor="#FFEBAD"| Nr. !!bgcolor="#FFEBAD"| Originaltitel !!bgcolor="#FFEBAD"| Originalpublicering !!bgcolor="#FFEBAD"| År !!bgcolor="#FFEBAD"| Ant. sidor !!bgcolor="#FFEBAD"| Manus !!bgcolor="#FFEBAD"| Bild !!bgcolor="#FFEBAD"| Svensk titel !!bgcolor="#FFEBAD"| Svensk publicering
|-
| 1 || Borba za Opar <BR> (The Struggle for Opar) || ''[[Stripoteka]]'' #780 || Nov. -83 || 16s || [[Slavko Draginčić]] || [[Bane Kerac]], [[Branko Plavšić]] || Striden om Opar || ''Tarzan'' 6/1984
| 16 || Pemboltove životinje <BR> (Pembolt's Animals) || ''Tarzan'' #40 || Aug. -85 || 16s || Slavko Dragincić || Bane Kerac, Branko Plavšić || Terror i djungeln || ''Tarzan'' 7/1986
|-
| 17 || Poslednji faraon <BR> (The Last of the Pharoahs) || ''Tarzan'' #41 || Sep. -85 || 16s || Slavko Dragincić || Bane Kerac, Branko Plavšić || Den Siste Faraon! || ''Tarzan'' 8/1986
| 51 || Mis Fani <BR> (Miss Fanny) || ''Tarzan'' #74|| Jul. -88 || 16s || [[Dušan Vukojev]] || [[Petar Meseldzja]] || En vildkatt i bur || ''Tarzan'' 5/1989
|-
| 52 || Ruševine Atlantide <BR> (The Remains of Atlantis) || ''Tarzan'' #75|| Aug. -88 || 16s || Bane Kerac || Bane Kerac || Atlantis || ''Tarzan'' 11/1989
|-
| 53 || Loš dan za uljeze <BR> (Hard Times for Intruders) || ''Tarzan'' #75|| Aug. -88 || 16s || Dušan Vukojev || [[Goran Đukić]] || Inkräktare i djungeln || ''Tarzan'' 6/1989
|-
| 54 || Let za Tomombo <BR> (Flight to Tomombo) || ''Tarzan'' #76|| Sep. -88 || 16s || Dušan Vukojev || [[Pavel Koza]], Branko Plavšić || Planet till Tomomba || ''Tarzan'' 7/1989
| 56 || Habal <BR> (Habal) || ''Tarzan'' #78|| Nov. -88 || 16s || Dušan Vukojev || Goran Đukić, Branko Plavšić || Habal - Den heliga stenen || ''Tarzan'' 9/1989
|-
| 57 || Gospodar pelusidara <BR> (The Emperor of Pelusidar) || ''Tarzan'' #79|| Dec. -88 || 16s || Bane Kerac || Sibin Slavković, Branko Plavšić || Kejsaren av Pellucidar del1|| ''Tarzan'' 1/1990
|-
| 58 || Nevesta kralja Bohuna <BR> (The Bride of the King Bohun) || ''Tarzan'' #79|| Dec. -88 || 16s || Bane Kerac || Petar Meseldzja || Kung Bohuns brud! || ''Tarzan'' 1/1990
|-
| 59 || Gospodar Pelusidara, II <BR> (The Emperor of Pelusidar, II) || ''Tarzan'' #80|| Jan. -89 || 16s || Bane Kerac || Sibin Slavković, Branko Plavšić || Kejsaren av Pellucidar || ''Tarzan'' 1/1990
| 63 || Pegaz <BR> (The Pegasus) || ''Tarzan'' #82|| Mar. -89 || 16s || Dušan Vukojev || Bane Kerac, Sibin Slavković || Pegasus || ''Tarzan'' 2/1990
|-
| 64 || Maradin zapis <BR> (Marada's Inscription) || ''Tarzan'' #82 || Mar. -89 || 16s || Dušan Vukojev || Goran Đukić, Branko Plavšić || Maradas inskription || ''Tarzan'' 2/1990
|-
| 65 || Dečak sa zvezda <BR> (The Starboy) || ''Tarzan'' #83 || Apr. -89 || 16s || Dušan Vukojev || Bane Kerac || Stjärnpojken || ''Tarzan'' 3/1990
|-
| 66 || Reli u džungli <BR> (Rally in the jungle) || ''Tarzan'' #83 || Apr. -89 || 16s || Svetozar Obradović || [[Marinko Lebović]] || ||
|-
| 67 || Bez svedoka <BR> (No Witness) || ''Tarzan'' #84 || Maj -89 || 16s || Dušan Vukojev || Petar Meseldzja, Branco Plavsić || Inga vittnen! || ''Tarzan'' 4/1990
| 86 || Naručeno ubistvo <BR> (Contract killer) || ''Tarzan'' #93 || Feb. -90 || 16s || Dragana Stanković || Miodrag Ivanović || || Ej publ. i Sverige
|-
| 87 || Svi putevi vode u kalongu <BR> (All Roads Leads to Kalonga) || ''Tarzan'' #95 || Apr. -90 || 16s || Bane Kerac || Pavel Koza || || Ej publ. i Sverige
|-
| 88 || Oči bez sjaja <BR> (Eyes without shine) || ''Tarzan'' #95 || Apr. -90 || 16s || Dusan Vukojev || Milan Miletić || || Ej publ. i Sverige
|-
| 89 || Ledi zvana avantura <BR> (A Lady Called Adventure) || ''Tarzan'' #96 || Maj -90 || 16s || Dragana Stanković || Bane Kerac, Goran Đukić || || Ej publ. i Sverige
|-
| 90 || Pukovnikova osveta <BR> (The Colonel's Revenge) || ''Tarzan'' #96 || Maj -90 || 16s || Dusan Vukojev || Miodrag Ivanović || || Ej publ. i Sverige
|-
| 91 || Ledi zvana avantura, II <BR> (A Lady Called Adventure, II) || ''Tarzan'' #97 || Jun. -90 || 16s || Dragana Stanković || Bane Kerac, Goran Đukić || || Ej publ. i Sverige
|-
| 92 || Susret u dzungli <BR> (Encounter in the jungle) || ''Tarzan'' #97 || Jun. -90 || 16s || [[Dragan Stokić Rajački]] || Dragan Stokić Rajački || || Ej publ. i Sverige
|-
| 93 || Beli psi <BR> (White Dogs) || ''Tarzan'' #98 || Jul. -90 || 16s || Svetozar Obradović || Bane Kerac, Pavel Koza || || Ej publ. i Sverige
|-
| 94 || Put za Tabaran <BR> (Road to Tabaran) || ''Tarzan'' #99 || Aug. -90 || 16s || Dusan Vukojev || Marinko Lebović || || Ej publ. i Sverige
|-
| 95 || Rozmari <BR> (Rosemary) || ''Tarzan'' #100 || Sep. -90 || 16s || Dusan Vukojev || Bane Kerac, Dragan Stokić Rajački || || Ej publ. i Sverige
|-
| 96 || Povratak Tenon-Tie <BR> (The Tenon Band is Back) || ''Tarzan'' #100 || Sep. -90 || 16s || Dusan Vukojev || Miodrag Ivanović || || Ej publ. i Sverige
|-
| 97 || Ledi zvana avantura, III <BR> (A Lady Called Adventure, III) || ''Tarzan'' #101 || Okt. -90 || 16s || Dragana Stanković || Bane Kerac, Goran Đukić || || Ej publ. i Sverige
|-
| 98 || Zli duh Dobab <BR> (Evil Spirit of Dobab) || ''Tarzan'' #101 || Okt. -90 || 16s || Dusan Vukojev || Marinko Lebović || || Ej publ. i Sverige
|-
| 99 || Tajni udarac <BR> (Secret strike) || ''Tarzan'' #102 || Nov. -90 || 16s || Svetozar Obradović || Dragan Stokić Rajački || || Ej publ. i Sverige
|-
| 100 || Kraljica Afrike <BR> (The Queen of Africa) || ''Tarzan'' #102 || Nov. -90 || 16s || Dusan Vukojev || Bane Kerac || || Ej publ. i Sverige
|-
| 101 || Zarobijenici stena <BR> (Prisoners of the Rocks) || ''Tarzan'' #103 || Dec. -90 || 16s || Svetozar Obradović || Marinko Lebović || || Ej publ. i Sverige
|-
| 102 || Arabeska <BR> (Arabesque) || ''Tarzan'' #103 || Dec. -90 || 16s || Dusan Vukojev || Milan Miletić || || Ej publ. i Sverige
|-
| 103 || Opsenar <BR> (The Illusionist) || ''Tarzan – Jugoslovenska produkcija'' #9 || Sep. -19 || 16s || Dusan Vukojev || Petar Meseldzja || || Ej publ. i Sverige
|-
|}
* Den Tarzantidning som anges som originalpublicering är den jugoslaviska Tarzantidningen. Den utgavs av förlaget [[Marketprint]] mellan 1982 och 1990.
* Avsnitten Spökstaden (nr: 30) och Tidsbäraren (nr: 47) är på 32 sidor men tittar man på Kerac/Plavsić egna numrering vid deras signaturer så säger det två avsnitt var, á 16 sidor.
* Kerac gjorde en inofficiell [[crossover]] i flera delar mellan Tarzan och sin egen serie "[[Kobra (serbisk)|Kobra]]", dock med namnen på Kobra-figurerna ändrade. Denna serie har publicerats på svenska med titeln "Kallongas stjärna" (även "Callongas stjärna") i ''Tarzan'' 6/1988 (nr: 41) och 11/1989 (nr: 46,48,50,52). Det finns även ett sjätte avsnitt i serien om Kallongas stjärna (nr: 87) men det har aldrig publicerats i Sverige. Även i avsnitt 55, Sandstormen (''Tarzan'' 8/1989) är Kallonga omnämnd då det är orten som äventyret tar avstamp ifrån. När det gäller stavningen tycks redaktionen inte kunna bestämma sig för om Kallonga ska stavas med ''K'' eller ''C'' och i just avsnitt 55 förekommer båda stavningarna.
* Avsnitt 103 har aldrig publicerats i någon serietidning utan bara i förlaget [[Darkwood]]s albumserie med samlade YU Tarzan.
Tarzan är en fiktiv djungelhjälte som ursprungligen skapades i litterär form 1912 av författaren Edgar Rice Burroughs. "Tarzan" blev omedelbart en enorm succé och har kommit att bli en av de stora amerikanska populärlitteraturikonerna. Burroughs själv skrev 26 böcker om figuren och redan under hans livstid producerades en enorm mängd filmer, radioföljetonger och tecknade serier om Tarzan. Under de senaste decennierna har kulten mattats avsevärt, men värt att notera är bland annat en spelfilm med Alexander Skarsgård i titelrollen och ett par tv-serier. Nya serier produceras för närvarande (2017) för publicering på Internet.
Det finns många historier om varifrån Burroughs fick sin inspiration till Tarzan. Burroughs har själv nämnt Kiplings "Djungelboken" som en av de stora inspirationskällorna. En annan tänkbar källa nämns av Sture Hegerfors i boken "Pratbubblan! En bok om serier". Hegerfors citerar en artikel där det står att svenske äventyraren Thord Hallström hade berättat för Burroughs om en händelse där ett människobarn togs om hand av en babianhona.
Serien
Handling
Tarzan är egentligen John Clayton, Lord Greystoke, sonen till en brittisk Lord och Lady vilka tillsammans med sin nyfödde son strandsattes i Östafrikas djungler efter ett myteri. När lille John var ett år gammal dog hans mor varefter hans far dödades av aphannen Kerchak. Kerchaks flock adopterade barnet och kallade honom Tarzan ("vitt skinn" på apornas språk). Uppfostrad av sin fostermor, apan Kala, växer Tarzan upp till att bli en av apflockens främsta krigare. Som ung vuxen möter han av en slump den amerikanska kvinnan Jane Porter som är deltagare i en expedition tillsammans med sin far. Tack vare Jane lär sig Tarzan med tiden den västliga civilisationens konster och det engelska språket och tillbringar tid i USA, England och andra delar av västvärlden där han upplever flera spännande äventyr. Som vuxen gifter han sig med Jane och återvänder till Afrika, där Tarzan blir djungelns beskyddare. Tillsammans har de sonen Jack, även känd som Korak, som också han växer upp till en äventyrare. Bland övriga figurer i böckerna och serierna kan nämnas svansapan Nkima, lejonet Jad-Bal-Ja, elefanten Tantor, den barbariska drottningen La och Wazirihövdingen Muviro.
Dagstidningsversionen
Serieversionen av "Tarzan" debuterade den 7 januari 1929 som dagspresserie på vardagar. Det första äventyret som publicerades var en seriebearbetning av Burroughs första roman, "Tarzan of the Apes" från 1912. Första avsnittet, tecknat av Hal Foster, publicerades samma dag som första avsnittet av "Buck Rogers". Dessa två brukar räknas som de första populära äventyrsserierna.
Foster slutade snart på serien och ersattes av Rex Maxon, som tecknade både dagsstrippen och den söndagsversion av serien som startade den 15 mars 1931. Maxon uppskattades dock inte av Burroughs, och 1932 återvände Foster till söndagssidan, medan Maxon fick fortsätta på dagsserien. Foster blev kvar till 1937 och hans Tarzanserier räknas idag som klassiska.
Klassisk blev även hans efterträdare, Burne Hogarth, som tog över söndagsversionen 1937. Hogarth blev kvar på serien till 1950, med ett uppehåll mellan 1945 och 1947 då den tecknades av Ruben Moreira. Bland Hogarths assistenter kan också nämnas bröderna Dan och Sy Barry, och Dan var även huvudansvarig för dagsversionen 1948–49.
Flera andra viktiga tecknare satte sina spår på "Tarzan" som dagspresserie, däribland Bob Lubbers (1950–53), John Celardo (1953–66) och Russ Manning (1966–79).
Ända sedan starten kom manusförfattarnas namn i skymundan, då man ville få Edgar Rice Burroughs att framstå som den "ende" Tarzanförfattaren. Bland de författare som arbetade på serien under denna tid fanns William Lass (1931–37), Don Garden (1937–41) och Dick VanBuren (1950–58). Tecknare som Hogarth, Celardo och Manning skrev även sina egna äventyr.
1972 lades dagsversionen ned, och Manning tecknade således endast söndagssidor därefter. Manning följdes av Archie Goodwin och Gil Kane 1979–81, och Mike Grell 1981–84. Därefter blev Gray Morrow ny tecknare; en post som han behöll längre än någon av sina föregångare (fram till 2001). Bland de författare han arbetade med fanns Don Kraar (författare 1982–95), Anthony Zumpano, Allan Gross och Alex Simmons. När Morrow lämnade serien fick Simmons och nye tecknaren Eric Battle chansen att förnya serien en aning, men trots att deras serier uppmärksammades positivs lades nyproduktionen ner 2003. Repriser på gamla avsnitt publiceras fortfarande i några amerikanska dagstidningar, samt på webbplatsen www.comics.com.
Dagstidningsserierna lånade ofta historier och figurer från Burroughs böcker, inte bara "Tarzan"-böckerna. Don Kraar inkluderade även gästspel av Burroughs andra figurer, såsom David Innes och John Carter.
Serietidningsversionerna
Amerikansk produktion
Den första serietidningen med "Tarzan" kom ut i USA redan 1929, men då rörde det sig helt och hållet om reprisering av dagspressepisoder. Sådana publikationer fortsatte komma ut oregelbundet fram till 1947, då den första serietidningsberättelsen med "Tarzan" publicerades i nummer 134 av Four Color. Förlaget Dell Comics fortsatte sedan att ge ut "Tarzan", till att börja med som en del av Four Color, men från 1948 som en egen titel. Dessa tidiga historier, liksom alla viktiga serietidningsavsnitt fram till 1971, skrevs av Gaylord DuBois. Tecknare från starten och fram till 1965 var Jesse Marsh.
Charlton Comics gav ut fyra nummer av serietidningen Jungle Tales of Tarzan 1964–65 under den felaktiga föreställningen att figuren var fri från upphovsrätt och befann sig i det så kallade public domain. När det visade sig att så inte var fallet var man tvungen att avbryta utgivningen.
1972 övergick rätten att publicera Tarzanserier till förlaget DC Comics och 1977 till Marvel Comics. När Marvel lade ner sin Tarzan-tidning år 1979 upphörde över 30 års oavbruten utgivning.
Kortlivade Tarzantidningar gavs ut av Blackthorne Publishing (1986) och Malibu Comics (1992). Malibu-versionen producerades i själva verket av svenska Semic International, som kortvarigt var innehavare av serierättigherna. Danske Henning Kure var manusförfattare och huvudansvarig.
Lords of Mars #1-6 (2013–14, crossover med John Carter)
Lords of the Jungle featuring Tarzan and Sheena #1-6 (2016)
Europeisk produktion
Under 1970- och 80-talen producerades Tarzanserier direkt för den europeiska marknaden, bland annat av förlag i Spanien och serbiska delen av dåvarande Jugoslavien.
Under en period i slutet av 70-talet producerades dessa serier direkt av ERB, Inc. (som äger licensen för Tarzan). Bland andra Russ Manning och Mark Evanier var inblandade i denna produktion.
Den serbiska (jugoslaviska) Tarzan-serieproduktionen, känd som YU Tarzan, representerar en unik period i Tarzans serietidningshistoria. Produktionen startade 1983 när det jugoslaviska förlaget Marketprint, på uppdrag av svenska förlaget Atlantic, fick rättigheterna att skapa Tarzan-serier. Detta initiativ togs efter att den svenska utgivaren Atlantic, som var missnöjd med den spanska versionen av Tarzan-serierna, beslutade att pröva en ny riktning och bad Makretprint om några testsidor. Svetozar (Toza) Tomić, tillsammans med Slavko Draginčić, arbetade fram ett koncept för att få produktionslicensen. Sedan bjöd han in Branislav (Bane) Kerac och Branko Plavšić för att bilda ett team som skulle arbeta med den jugoslaviska produktionen av Tarzan.
Istället för några sidor tecknade Kerac upp hela pilotavsnittet (Den vita pantern) baserat på Slavko Draginčić manus. Svaret lät inte vänta på sig. Atlantic godkände pilotavsnittet och Marketprint hämtade hem licensen. Pilotavsnittet tuschades av Plavšić och parallellt med detta började även Sibin Slavković sin bana av Tarzan-avsnitt med avsnittet "Guldskeppet". I början skrev Slavko Draginčić manusen, men det visade sig snart vara otillräckligt för teamets behov och Dušan Vukojev, Svetozar Obradović och Bane Kerac själv m.fl. anslöt sig till skrivandet. Även på tecknarsidan fick man förstärka upp produktionslaget. För omslagsbilder ansvarade huvudsakligen för Bane Kerac och Sibin Slavković.
Fram till 1990, när Atlantics licens avslutades, var detta den längsta licensierade serien i jugoslavisk seriehistoria. Serien producerades fram till 1990 och resulterade i strax över 1600 sidor och runt 500 omslagsillustrationer. Publiceringen av YU-avsnitt startade 1983 i Stripoteka nummer 780 men övergick så småningom till den jugoslaviska Tarzantidningen.
Berättelserna baserades ofta på Edgar Rice Burroughs' originalverk men införde också unika element och karaktärer som anpassades till den jugoslaviska publikens smak och de kulturella förhållandena i regionen. Branislav (Bane) Kerac, var den som höll i taktpinnen och satte standarden för konstnärlig kvalitet och stil. De klara linjerna, miljöerna och landskapen, de förlorade städerna, som ex. Opar påminner om Russ Manning.
Men Tarzan, som definierades av Bane Kerac för YU-Tarzanproduktionen, ser mer modern ut. Även skurkarna och kvinnorna härstammar från moderna serier snarare än från de gamla mästarna som Foster, Hogarth eller till och med Kubert. Berättelserna kombinerade ofta klassiska Tarzan-teman med nya element, vilket gjorde dem både bekanta och fräscha för läsarna.
Serierna publicerades inte bara i Jugoslavien utan även i Sverige, Finland, Danmark, Norge, (Väst) Tyskland och Nederländerna. Tyvärr missade stora delar av världen dessa Tarzan-serier när de kom men har på senare tid återutgivits i samlingsvolymer. YU Tarzan-serierna anses idag vara en värdefull del av den serbiska (jugoslaviska) seriekulturen, både för sin höga konstnärliga kvalitet och för sin unika plats i serietidningshistorien.
Förteckning över de Serbiska (Jugoslaviska) avsnitten finns här.
Spansk produktion
Under andra halvan av 70-talet och början av 80-talet producerades de äventyr som publicerades i Sverige från Spanien, även om många av serieskaparna kom från latinamerika.
Svenska Semic International var kortvarigt innehavare av de internationella serierättigheterna för "Tarzan" i början av 1990-talet och producerade de serier som gavs ut i USA av Malibu 1992. Danske Henning Kure var manusförfattare och huvudansvarig. Denna version gavs ut av Semic Press i Sverige 1992–93 (se nedan).
Internetversionen
Sedan slutet av 2012, året för figurens 100-årsjubileum, publiceras nyskrivna Tarzanserier på Internet, för betalande medlemmar på den officiella Edgar Rice Burroughs-hemsidan. Manus skrivs av Roy Thomas och tecknare är Tom Grindberg, och ett nytt avsnitt produceras varje söndag.
I Sverige är Tarzan kanske mest känd som serietidningsfigur (och i viss mån filmfigur). Svensk utgivning påbörjades med "Tarzans julalbum" 1944, utgivet av Hemmets Journal. Egen serietidning blev det från och med 1951, då Serieförlaget påbörjade utgivning. Därefter har Tarzantidningen getts ut av Williams, Semic och Atlantic. Atlantics tidning innehöll främst avsnitt producerade av det jugoslaviska förlaget Marketprint av bland annat Bane Kérac.
I Jan Lööfs "Felix" förekommer två Tarzanparodier, dels skådespelaren Johnny Müller, baserad på Tarzan-skådespelaren Johnny Weissmuller, och dels djungelhjälten Farsan som även han lånat drag av Weissmuller.
Tarzan har nämnts åtskilliga gånger (i förtäckt form) i Alan Moores serie "The League of Extraordinary Gentlemen" (som använder figurer från hela litteraturhistorien) och får anses vara en del av seriens fiktiva värld.
I en "Fantomen"-historia (publicerad i Fantomen 4/1999) möter en av Fantomens förfäder Edgar Rice Burroughs och inspirerar honom till att skapa Tarzan.
Den japanska mangan "Jungle no Ouja Ta-chan" av Tokuhiro Masaya började som en parodi på "Tarzan" där det förslappade och överviktiga paret Tarzan och Jane är ute på äventyr. Serien har sedermera vuxit ur sitt parodiursprung och utspelar sig nu även i andra miljöer än djungeln. Den har även adapterats till en serie anime-filmer.
I Mad har det förekommit åtskilliga Tarzan-parodier. På svenska har de ofta haft titlar som "Farzan", "Djungel-Farzan", etc.
I "Mumin"-avsnittet "Mumindalen blir en djungel" läser Muminpappan en "Tarzan"-bok och Mumintrollet och Snorkfröken leker att de är Tarzan och Jane.
Influenser från filmerna
Det har gjorts en stor mängd filmer med Tarzan, och mest kända är en serie filmer från 1930- och 40-talen med Johnny Weissmuller i titelrollen. Dessa filmer skiljer sig i mycket från böckerna, och bland annat förekommer ett antal nya bifigurer, såsom chimpansen Cheeta och adoptivsonen Boy. Dessa finns inte med i Burroughs romaner och endast till undantags i serieversionerna. Weissmullers Tarzan skiljer sig också från bokfiguren genom att inte kunna tala grammatiskt korrekt engelska, något som i princip aldrig förekommer i serier förutom i enstaka parodier.
Tarzan har också blivit Disneyfigur, i och med Disneys Tarzanfilm från 1999 och uppföljaren "Tarzan 2". Dessa filmer har också gett upphov till några serier, utöver serieversioner av själva filmerna[2]. Dessa serier är annorlunda till stilen än flertalet andra (mer barnanpassade) och förutom figurer från böckerna förekommer också apan Terk.
Amerikansk produktion
Serbisk produktion
Spansk produktion
Svensk produktion
