Stål-Långben
"Stål-Långben" (orig. "Super Goof") är en disneyserie och superhjälteparodi med Långben i huvudrollen, skapad av Del Connell.
Grundkoncept
Långben blir superhjälte om han äter speciella jordnötter, s.k. stål-nötter, som växer på en buske i hans trädgård. Han äter jordnätterna utan att skala dem först, och så snart han har fått i sig en sådan oskalad nöt så förvandlas hans kläder till superhjältedräkten han bär som Stål-Långben och han får flygförmåga och superstyrka. Nötens påverkan håller bara i sig en viss tid. För att klara sig utan att nödvändigtvis vara i närheten av sin buske, brukar Långben därför förvara några nötter i sin mössa.
Historik
Stål-Långben som koncept dyker upp för första gången 1965 i "Plumpen möter Stål-Långben"[1]. Då är han egentligen inte den figur som han snart kommer att bli – i själva verket är det Långben som har fått för sig att han har superkrafter och klär ut sig i underkläder och en gammal potatissäck. Bara namnet är gemensamt med vad vi skall få två avsnitt senare i "En hjälpare och stjälpare"[2], då vi ser Stål-Långben med faktiska superkrafter, som i denna första serie sitter i hjältens trikåer.
De tre första serierna gjordes av Del Connell och Paul Murry. Därefter, i oktober 1965, publicerades det första numret av serietidningen Super Goof, i vilken stål-jordnötterna introduceras som källan till hjältens superkrafter. Även denna serie, "Tjuven i Zanzipar"[3], tecknades av Murry, men manuset skrevs av Bob Ogle. Super Goof fortsatte därefter att publiceras t.o.m. 1984, då det 74:e och sista numret utkom.
I de amerikanska serierna är Stål-Långbens vanligaste antagonister desamma som i samtida Musse-serier – Svarte Petter, Emil Örn och Spökplumpen – men till skillnad från Musse så stångar han sitt huvud även mot Björnligan. Vid sidan av den egna tidningen gästspelade Stål-Långben även i andra disneyserier och -tidningar under samma period.
1966 fick Stål-Långben en sidekick, Stål-Gilbert (Super Gilly i original), Långbens brorson Gilbert som, efter att ha avslöjat hemligheten med stål-jordnötterna i äventyret "Stål-Långben i blåsväder",[4] vid återkommande tillfällen använder sin hjärna för att bistå sin farbror.
Under Super Goof-tidingens sista år, från 1979 (nummer 53), publicerades även serien "Tales of Mighty Knight", vars titelfigur en medeltida version av Stål-Långben, och förfader till Långben. Serien, som är opublicerad på svenska, följer bonden Långben, som får superkrafter efter att ha träffats av blixten, och i rollen som Mighty Knight bekämpar ondskan tillsammans med sin vän och vapendragare Mårten Gås, och den trogne springaren Sir Hay Burner. Serien skapades av "Stål-Långben"-skaparen Del Connell och tecknades av Pete Alvarado.
Efter att den amerikanska produktionen lagts ned, har nya "Stål-Långben"-serier producerats främst i Brasilien, Danmark, Italien, och (huvudsakligen i korta skämtserier) Frankrike, samt i det amerikanska "overseas"-programmet. I de brasilianska serierna blev han medlem i superhjältegruppen Clube dos Heróis, tillsammans med bland andra Stål-Kalle och Bat Carioca, och i de italienska serierna har en liknande grupp - Ultraheroes - figurerat.
Flera andra av Disneys figurer har tillfälligt fått superkrafter av att äta av stål-jordnötterna: bland annat kan nämnas Stora Stygga Vargen[5], José Carioca (på svenska kallad "Jacko"/"Stål-Jacko")[6], Klarabella Ko[7], Pluto[8], Piff och Puff[9] En skurk avslöjade en gång Stål-Långbens hemlighet, och stal alla nötterna, men tappade minnet i slutet av serien[10].
Namn på olika språk
Hyllningar och parodier
- "Super-Kalsongben" i Pyton nr 8/1992.
Fotnoter
- ↑ "The Phantom Blot meets Super Goof" av Paul Murry (teckningar) och Del Connell (manus) först publicerad i The Phantom Blot (serietidning) nr 2 1965. I Sverige publicerad i Walt Disney's Serier nr 11/1967 under titeln "Plumpen möter Stål-Långben". Historiekod: W PB 2-01
- ↑ "All's well that ends awful" av Paul Murry (teckningar) och Del Connell (manus), ursprungligen publicerad i Donald Duck nr 102. I Sverige publicerad för första gången i Walt Disney's Serier nr 2 1969 under titeln "En hjälpare och stjälpare". Historiekod: W DD 102-03
- ↑ "The Thief of Zanzipar" av Paul Murry (teckningar) och Del Connell (manus) först publicerad i Super Goof nr 1 1965. I Sverige publicerad i Kalle Anka & C:o nr 22-23/1967 under titeln "Tjuven i Zanzipar". . Historiekod: W SG 1-02
- ↑ "The Twister Resisters" av Paul Murry och publiceras för första gången i Super Goof nr 5, 1966. Publicerad i Sverige för första gången i Kalle Anka & C:o nr 9–10/1968 under titeln "Stål-Långben i blåsväder". Historiekod: W SG 5-02.
- ↑ "Super Goof Meets Super Bad Wolf" av Tony Strobl, från Super-Goof nr 6 (1967). I Sverige publicerad i Kalle Anka & C:o nr 15/1969. Historiekod: W SG 6-03.
- ↑ "Super-Amendoinzadas" av Waldyr Igayara de Souza, från Zé Carioca nr 821 (1967). Publicerad i Sverige i "Kalle Ankas Julkul 1971 under titeln "Guld på Månen". Historiekod: B ZC 821-C.
- ↑ "The Super-Change" av Josep Tello Gonzalez (bild) och Kaj Larsen (manus). Ursprungligen publicerad i Sverige i "Kalle Anka & C:o nr 48/1973 under titeln "Oförklarligt äventyr". Historiekod: D 2592.
- ↑ "The Boot On The Other Leg" av Josep Tello Gonzalez (bild) och Ebbe Iversen (manus). Publicerad i Sverige i "Kalle Anka & C:o nr 42/1973 under titeln "Pluto... den modige". Historiekod: D 2560.
- ↑ "Os Superesquilos" av Roberto O. Fukue, från Almanaque Disney nr 67 (1976). Bara publicerad i Brasilien. Historiekod: B 760138.
- ↑ "Super Goof Meets the Unpunchables" av av Tony Strobl, från Super-Goof nr 07 (1967). I Sverige publicerad i Kalle Anka & C:o nr 3–5/1973 under titeln "De oslagbara". Historiekod: W SG 6-03.