Linda och Valentin
"Linda och Valentin" (original "Valérian, agent spatio-temporel", från 2007 "Valérian et Laureline") är en fransk tecknad albumserie i science fiction-genren skapad 1967 av tecknaren Jean-Claude Mézières och manusförfattaren Pierre Christin, samt färglagd av Évelyne Tranlé.
I Frankrike har det utkommit 23 album av serien. Alla utom de sex sista har givits ut på svenska i album av Carlsen Comics och Alvglans förlag, samt i tidningarna Tung Metall och Fantomen. Utgivningsordningen i Sverige skiljer sig dock något från den franska.
2014 påbörjade Cobolt förlag en kronologisk samlingsutgivning med serien, efter att dess moderbolag, danska Forlaget Cobolt, tidigare hade gett ut samma utgåva på danska efter fransk förlaga. "Linda och Valentin: Samlade äventyr" omfattar även de album som tidigare inte har givits ut på svenska.
Bakgrund och miljö
Serien utspelas ursprungligen i det 28:e århundradet. Mänskligheten har upptäckt metoder för resor i "rymdtiden", d.v.s. att resa ögonblickligen i både tid och rum. Jordens huvudstad, Galaxity, är centrum för jordens vintergatsimperium, det Terranska Galaximperiet. Jorden har utvecklats till en utopi, där större delen av befolkningen lever ett avkopplat liv i virtuella drömvärldar. Linda och Valentin tjänstgör som agenter vid Rymdtidstjänsten som skyddar imperiets planeter mot otillåtna tidsresor (tidsparadoxer måste förhindras).
Efter albumet "Hypsis blixtar" ändras dock tillvaron för de två agenterna och de blir frilansande problemlösare. Under sina resor i framtid och nutid erbjuder de sina tjänster till högstbjudande.
I de första historierna, "De onda drömmarna" och "Det stigande vattnets stad", reser Valentin genom tiden i en tvåsitsig farkost, XB27, till olika fasta relästationer som Galaxity har gömt på olika platser genom tiden (I "De onda drömmarna" finns det en sådan relästation gömd under källaren till ett franskt medeltida värdshus, i "Det stigande vattnets stad" finns stationen gömd under Frihetsgudinnan i New York). I de följande albumen använder Linda och Valentin ett tefatsliknande rymdskepp: XB982. Rymdskeppet är kapabelt att resa vartsomhelst med hjälp av rymdtidshopp: en sorts drift som möjliggör omedelbara hopp genom både tid och rum (med vissa begränsningar – ibland krävs flera hopp).
De tidiga albumen utgörs av ganska rättframma "kampen mellan gott och ont" historier, vilka använder sig av många klichéer. Allteftersom serien framskrider handlar historierna alltmer om situationer som uppstår från missförstånd eller ideologiska motsättningar. Problemen löses genom resonemang och tålamod. Kärnan är en optimistisk liberal humanism: äventyren handlar inte om att besegra fiender, utan istället om utforskning, att övervinna svårigheter samt att omfamna och uppskatta mångfald.
Ett annat tema som utvecklas är ett Galaxity som representant för västerländsk demokrati. I motsats till sin egen självuppfattning som god och välvillig, visar sig Galaxity besitta imperialistiska drag och fallenhet för realpolitik. Andra teman är
- Enkel naturlighet är överlägsen teknisk överlägsenhet
- Evolutionen hos avancerade varelser leder till psykiska förmågor utan behov av tekniska hjälpmedel
- Kvinnor kan manipulera män sexuellt utan att själva manipuleras eller påverkas
De viktigaste figurerna
Valentin
Valentin (på franska Valérian) är seriens manliga huvudroll. I det första äventyret, "De onda drömmarna" är Valentin en ensam agent som reser till jordens medeltid där han möter Linda.
Valentin är den lugnare personen av de två med grundsynen att Galaxitys agerande och beslut är det rätta. Han vill utföra sitt arbete korrekt och i enlighet med instruktion. Han menar väl, men kan vara lite korttänkt och snabb till att välja en våldsam lösning.
Linda
Linda (på franska det skapade namnet Laureline) är ursprungligen en enkel flicka från fransk medeltid. Hon räddar Valentin från en förtrollad skog i De onda drömmarna och när hon sedan av en händelse upptäcker att Valentin är från framtiden, ser han sig tvingad att ta henne med till Galaxity. Där tränas även hon till rymdtidsagent, och blir hans kollega och seriens kvinnliga huvudroll.
Linda är skeptisk till auktoriteter i allmänhet, och betydligt mer impulsiv än Valentin. Hon utnyttjar sin sexuella dragningskraft tillsammans med en vinnande kombination av impulsiv humanism och cynisk slughet för att överkomma svårigheter och utmaningar, vilket hon gör med avsevärt mindre ansträngning än Valentin.
Andra figurer
Serien innehåller flera återkommande figurer, bland dem:
- Chefen för rymdtidstjänsten, som sänder iväg Linda och Valentin på deras uppdrag.
- Xombul – skurk i de två första äventyren.
- Monsieur Albert – Galaxitys kontaktperson på 1900-talet.
- Shingouz – korrumperade utomjordingar som handlar med information.
Influenser
När Linda och Valentin skapades i slutet av 1960-talet var seriens artistiska innehåll banbrytande. I övriga SF-sammanhang dominerade fortfarande 50-talets föreställning om rymdutforskningen med strömlinjeformade raketskepp. Stanley Kubricks 2001 - ett rymdäventyr med rymdskeppet Discovery inspirerade Jean-Claude Mézières till att tänka i nya banor.
Linda och Valentin, och dess skapare Jean-Claude Mézières har influerat andra produktioner inom genren, främst filmen Det femte elementet som påverkats starkt av Maktens cirklar med dess stadsmiljöer, flygande taxi och hisnande "bil"-jaktscener. Jean-Claude Mézières medverkade aktivt under arbetet med filmen.
Filmen Stjärnornas krig från 1977 innehåller flera likheter med Linda och Valentin, t.ex. baren i Mos Eisley på planeten Tatooine som påminner om det ställe Linda besöker på sidan 26 i Ambassadören som försvann.
TV-serien Babylon 5 bär tydliga likheter med den interkulturella rymdstationen Point Central, presenterad i Ambassadören som försvann, med dess Skuggor som styr i hemlighet och de diplomatiska ansträngningar som pågår på stationen.
I den danska filmen Mifune (Mifunes sidste sang), är en av huvudpersonerna fanatiskt intresserad av serien.
Utgivning
Linda och Valentin på andra språk
Namnet på originalspråket markerat med fet stil.
I andra medier
En fransk-japansk samproduktion av en animerad TV-serie, som på engelska fick titeln "Time Jam: Valerian & Laureline", blev till slut färdigställd 2007.[1] Denna har fått goda recenssioner och har lagts ut på Youtube i sin helhet.[2] Den sändes ursprungligen på Canal+.
"Valerian and the City of a Thousand Planets" ("Valérian et la Cité des mille planètes" på franska) är den engelska titeln på filmatiseringen av "Linda och Valentin" producerad, skriven och regisserad av Luc Besson [3]. Besson beundrade den tecknade serien redan som liten och har tidigare samarbetat med Mézières för sin film "Det femte elementet". Filmen om "Linda och Valentin" är löst baserad på albumet "Ambassadören som försvann". Dane DeHaan spelar Valerian/Valentin och Cara Delevingne spelar Laureline/Linda. Filmen är planerad att släppas den 21 juli 2017 i hela världen och den 26 juli i Frankrike. Det verkar inte vara klart vilken titel filmen får när den går upp på svenska biografer.
Kuriosa
Sedan 1970 har figurens popularitet lett till att över 2000 flickor i Frankrike fått namnet Laureline, det namn som Christin och Mézières hittade på till sin figur. I Frankrike firas nu Laurelines namnsdag, precis som för Laure, den 19 oktober.
Citat
I Seriefrämjandets medlemstidning nr 3 1976 (Thud 33) samlade Henning Kure ett antal citat som han fått dels genom korrespondans med Pierre Christine och Jean-Claude Mézières dels från intervjuer i franska tidningar. Här följer några av dessa citat (Kure kallade serieskaparna Linus och Mezi):
MEZI: Beträffande det skandinaviska namnet Valentin — förlaget ändrade namnet från franskans Valerian . . . och jag skrek! De förklarade saken för oss... skitsnack! De borde ha frågat oss och ha föreslagit flera namn. Jag skulle inte ha valt Valentin, som är ett sinnessvagt namn på en rymd-och tidsagent... och beträffande Laurelines skandinaviska namn Linda — det råkar vara namnet på min fru! Festligt!
LINUS: I alla våra episoder finns det konsekvent ingen central hjälte, inte ens Valerian, utan "bara" figurer som personifierar olika sociala krafter. Och vi försöker — jag vill inte säga att det alltid lyckas — men vi försöker att inte glömma bort en enda av dessa krafter. Det är ju ingen figur som är helt och hållet osympatisk. Jag försöker alltid att få läsarna att fatta sympati för alla figurerna.
MEZI: Ännu är jag inte helt nöjd med "Valerian". Jag vill alltid teckna om mina album, men i denna vilja ligger en förhoppning om att nästa album ska bli bättre. I varje fall måste jag fortsätta att försöka . . . och dessutom ger "Valerian" mig en möjlighet att få ägna mig åt alla ämnen, politiska, fantastiska och grafiska . .. det måste väl vara tillräckligt, inte sant?
LINUS: Med vår serie vill vi göra en politisk fiktion. Vi försöker inte dölja det i berättelsen. Större delen av de franska serierna — och vilket är mera förståeligt även de amerikanska — placerar sig till höger. Det är sjuka, förtryckande serier med superhjältar och äventyrare. I "Valerian" vill vi, lite naivt, för en gångs skull placera den episka serien — alltså inte den renodlade politiska serien — till vänster.
Källor
- ↑ Time Jam: Valerian & Laureline – Official website, Dargaud
- ↑ The Geek flag: "Time Jam: Valérian and Laureline" (på engelska)
- ↑ Valerian Official Movie Site (på engelska)
Mer om Linda och Valentin
Tidskrifter och böcker
- Förord till ”Fortællinger fra rummet”, Danmark 1984.
- "En bok om Carlsen Comics". Redaktör: Magnus Knutsson, artiklar av Magnus Knutsson, Freddy Milton och Jens Peder Agger, 1979, Carlsen Comics, ISBN 91-510-2391-1
- Horst Schröder: "En serie om serier" del 2: "Framtiden i serierutor", Carlsen/if, 1981, medarbetare Roland Adlerberth.
- Magnus Knutsson: "Linda & Valentin" (Thud nr 33, s. 4)
- Henning Kure: "Linus & Mezi" (Thud nr 33, s. 5)
- Henning Kure: "Index" (Thud nr 33, s. 6)
- Henning Kure: ""Citat"" (Thud nr 33, s. 7–11)
- Göran Ribe: "Utomjordingar & vardagshjältar" (Bild & Bubbla nr 5/1981, s. 3–9)
- Per A.J. Andersson: "Socialisterna, shingouzerna och de tecknade filmerna" (Bild & Bubbla nr 3/1992, s. 10–14)
- Monica Hellström: "Könsroller i yttre rymden" (Bild & Bubbla nr 3/1992, s. 15–16)
- Claes Reimerthi: "Linda & Valentin – Sagor för rymdålderns barn" (Bild & Bubbla nr 4/2002, s. 4–11)
- Göran Ribe: "Verkligheten i science fiction – En intervju med Linda och Valentin-författaren Pierre Christin" (Bild & Bubbla nr 4/2002, s. 12–23)
Recensioner
- Erling Frick: Linda och Valentin nr 3: “Härskarens fåglar” (Thud nr 34, s. 22)
- Erling Frick: Linda och Valentin nr 4: “Ambassadören som försvann” (Thud nr 34, s. 22)
- K. Arne Blom: Linda och Valentin nr 5: “De tusen planeternas rike” (Bild & Bubbla nr 4/1977, s. 22)
- Svante Kjellberg: Linda och Valentin nr 6: “Den falska världen” (Bild & Bubbla nr 4/1977, s. 21)
- Caj Byqvist: Linda och Valentin nr 7: “Det stigande vattnets stad” (Bild & Bubbla nr 4/1978, s. 27)
- Nils Kroon: Linda och Valentin nr 8: “Vårdagjämningens hjältar” (Bild & Bubbla nr 1/1980, s. 30)
- Staffar Moberg: Linda och Valentin nr 11: “Spöket på Inverloch” (Bild & Bubbla nr 5-6/1984, s. 21–22)
- Stefan Helgesson: Linda och Valentin nr 12: “Hypsis blixtar” (Bild & Bubbla nr 1/1986, s. 26)
- Karl G. Jönsson: Linda och Valentin nr 13: “Bortom okända gränser” (Bild & Bubbla nr 2/1989, s. 34)
- Peter Wallström: Linda och Valentin nr 14: “De levande vapnen” (Bild & Bubbla nr 1/1992, s. 30)
- Daniel Atterbom: Linda och Valentin nr 15: “Maktens cirklar” (Bild & Bubbla nr 5-6/1994, s. 80)
- Håkan Andersson: Linda och Valentin nr 16: “Hotet mot Ultralum” (Bild & Bubbla nr 2-3/1997, s. 56)
Externa länkar
- Point Central (svensk fansajt)
- Site Mézières (Jean-Claude Mézières hemsida)
- Valerian et Laureline Wikipedia
Artikeln, i den version den hade den 16 mars 2006, innehåller till stor del information hämtad från Wikipedia:Linda och Valentin.