Linda och Valentin

Från Seriewikin
Version från den 26 februari 2013 kl. 14.55 av Bnw (diskussion | bidrag) (Wikilänk.)
Hoppa till navigeringHoppa till sök
"Linda och Valentin" ur "De tusen planeternas rike" av Jean-Claude Mézières, © Dargaud/Carlsen-if
Tung Metall nr 11/1986 © RSR Epix
Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

"Linda och Valentin" (original "Valérian, agent spatio-temporel", från 2007 "Valérian et Laureline") är en fransk tecknad albumserie i science-fiction-genren skapad av tecknaren Jean-Claude Mézières och manusförfattaren Pierre Christin 1967.

I Frankrike har det utkommit 21 album av serien. Alla utom de 5 sista har givits ut på svenska i album av Carlsen Comics och Alvglans, samt i tidningarna Tung Metall och Fantomen. Utgivningsordningen i Sverige skiljer sig dock något från den franska. De oöversatta albumen går dock att få tag på på danska om man inte kan läsa dem på originalspråket.

Bakgrund och miljö

Serien utspelas ursprungligen i det 27:e århundradet. Mänskligheten har upptäckt metoder för resor i "rymdtiden", dvs att resa ögonblickligen i både tid och rum. Jordens huvudstad, Galaxity, är centrum för jordens vintergatsimperium, det Terranska Galaximperiet. Jorden har utvecklats till en utopi, där större delen av befolkningen lever ett avkopplat liv i virtuella drömvärldar. Rymdtidstjänsten skyddar imperiets planeter mot otillåtna tidsresor (tidsparadoxer måste förhindras) där både Linda och Valentin är agenter.

Efter "Hypsis blixtar" ändras dock tillvaron för de två agenterna; de har nu blivit frilansande problemlösare. Under sina resor i framtid och nutid, erbjuder de sina tjänster till högstbjudande.

I de första historierna, "De onda drömmarna" och "Det stigande vattnets stad", reser Valentin genom tiden i en tvåsitsig farkost, "XB27", till olika fasta relästationer som Galaxity har gömt på olika platser genom tiden (I "De onda drömmarna" finns det en sådan relästation gömd under en bar, i "Det stigande vattnets stad" finns stationen gömd under Frihetsgudinnan). I de följande albumen använder Linda och Valentin ett tefatsliknande rymdskepp - "XB982". Rymdskeppet är kapabelt att resa vartsomhelst med hjälp av rymdtidshopp; en sorts drift som möjliggör omedelbara hopp genom både tid och rum (med vissa begränsningar - ibland krävs flera hopp).

De tidiga albumen utgörs av ganska rättframma "kampen mellan gott och ont" historier, vilka använder sig av många klichéer. Allteftersom serien framskrider handlar historierna alltmer om situationer som uppstår från missförstånd eller ideologiska motsättningar. Problemen löses genom resonemang och tålamod. Kärnan är en optimistisk liberal humanism: äventyren handlar inte om att besegra fiender, utan istället om utforskning, att övervinna svårigheter samt att omfamna och uppskatta mångfald.

Ett annat tema som utvecklas är ett Galaxity som representant för västerländsk demokrati. I motsats till sin egen självuppfattning som god och välvillig, visar sig Galaxity vara imperialistisk och fallen för en korrupt realpolitik. Andra teman är

  • Enkel naturlighet är överlägsen teknisk överlägsenhet
  • Evolutionen hos avancerade varelser leder till psykiska förmågor utan behov av tekniska hjälpmedel
  • Kvinnor kan manipulera män sexuellt utan att själva manipuleras eller påverkas

De viktigaste figurerna

Valentin

Valentin är seriens manliga huvudroll. I det första äventyret, "De onda drömmarna" är Valentin en ensam agent som jagar en deserterad Galaxityagent, dr Xombul. Han möter här Linda i Jordens medeltid.

Valentin är den lugnare personen av de två, väl indoktrinerad till att se på Galaxitys agerande och beslut som alltid vara det rätta. Han vill utföra sitt arbete korrekt och i enlighet med instruktion. Han menar väl, men kan vara lite korttänkt och snabb till att välja en våldsam lösning.

Linda

Linda (på franska det skapade namnet Laureline) är en bondflicka från 1000-talets Frankrike, som räddar Valentin från en förtrollad skog i De onda drömmarna. När hon av en händelse upptäcker att Valentin är från framtiden, ser han sig tvingad att ta henne med till Galaxity. Där tränas även hon till rymdtidsagent, och blir hans kollega och seriens kvinnliga huvudroll.

Linda är skeptisk till auktoriteter i allmänhet, och betydligt mer impulsiv än Valentin. Hon uttnyttjar sin sex appeal tillsammans med en vinnande kombination av impulsiv humanism och cynisk slughet för att överkomma svårigheter och utmaningar, vilket hon gör med avsevärt mindre ansträngning än Valentin.

Andra figurer

Tre shingouzer, från en serieruta i albumet Spöket på Inverloch, tecknade av Jean-Claude Mézières till manus av Pierre Christin.
© Upphovsrätt Dargaud/Mézières & Christin.

Serien innehåller flera återkommande figurer, bland dem:

  • Chefen för rymdtidstjänsten, som sänder iväg Linda och Valentin på deras uppdrag.
  • Mr. Albert – Galaxitys kontaktperson på 1900-talet.
  • Shingouz – korrumperade utomjordingar som handlar med information.

Influenser

När Linda och Valentin skapades i slutet av 1960-talet var seriens artistiska innehåll banbrytande. I övriga SF-sammanhang dominerade fortfarande 50-talets föreställning om rymdutforskningen med strömlinjeformade raketskepp. Stanley Kubricks 2001 - ett rymdäventyr med rymdskeppet Discovery inspirerade Jean-Claude Mézières till att tänka i nya banor.

Linda och Valentin, och dess skapare Jean-Claude Mézières har influerat andra produktioner inom genren, främst filmen Det femte elementet som påverkats starkt av Maktens cirklar med dess stadsmiljöer, flygande taxi och hisnande "bil"-jaktscener. Jean-Claude Mézières medverkade aktivt under arbetet med filmen.

TV-serien "Babylon 5" bär tydliga likheter med den interkulturella rymdstationen Point Central, presenterad i Ambassadören som försvann, med dess Skuggor som styr i hemlighet och de diplomatiska ansträngningar som pågår på stationen.

I den danska filmen Mifune (Mifunes sidste sang), är en av huvudpersonerna fanatiskt intresserad av serien.

Utgivning

Utgivning 

Linda och Valentin på andra språk

Namnet på orginalspråket markerat med fet stil.

Språk Seriens namn Linda Valentin
Mini danmark.gif Danska "Linda og Valentin" Linda Valentin
Mini storbritannien.gif Engelska "Valérian and Laureline", "Valérian: Spatio-Temporal Agent" eller "Valérian" Laureline Valérian
Mini finland.gif Finska "Valerian ja Laureline" eller "Avaruusagentti Valerianin seikkailuja" Laureline Valerian
Mini nederlanderna.gif Nederländska "Ravian" Laureline Ravian
Mini frankrike.gif Franska "Valérian, agent spatio-temporel", från 2007 "Valérian et Laureline" Laureline Valérian
Mini norge.gif Norska "Linda og Valentin" Linda Valentin
Mini polen.gif Polska "Valérian" Laurelina Valérian
Mini portugal.gif Portugisiska "Valérian, agente espácio-temporal", från 2007 "Valérian e Laureline" Laureline Valérian
Mini spanien.gif Spanska "Valérian: agente espacio-temporal", från 2007 "Valérian y Laureline" Laureline Valérian
Mini sverige.gif Svenska "Linda och Valentin" Linda Valentin
Mini tyskland.gif Tyska "Valerian und Veronique" Veronique Valerian

I andra medier

En fransk-japansk samproduktion av en animerad TV-serie, som på engelska fick titeln "Time Jam: Valerian & Laureline", blev till slut färdigställd 2007.[1] Denna har fått goda recenssioner och har lagts ut på Youtube i sin helhet.[2] Den sändes ursprungligen på Canal+.

I juni 2012 rapporterades att Luc Besson planerar att filmatisera "Linda och Valentin". Besson beundrade serien redan som liten och har tidigare samarbetat med Mézières för sin film "Femte elementet". Planerna för "Linda och Valentin"-filmen offentliggjordes av Christophe Lambert, VD för Bessons företag EuropaCorp.[3][4]

Kuriosa

Sedan 1970 har figurens popularitet lett till att över 2000 flickor i Frankrike fått namnet Laureline, det namn som Christin och Mézières hittade på till sin figur. I Frankrike firas nu Laurelines namnsdag, precis som för Laure, den 19 oktober.

Citat

I Seriefrämjandets medlemstidning nr 3 1976 (Thud 33) samlade Henning Kure ett antal citat som han fått dels genom korrespondans med Pierre Christine och Jean-Claude Mézières dels från intervjuer i franska tidningar. Här följer några av dessa citat (Kure kallade serieskaparna Linus och Mezi):

MEZI: Beträffande det skandinaviska namnet Valentin — förlaget ändrade namnet från franskans Valerian . . . och jag skrek! De förklarade saken för oss... skitsnack! De borde ha frågat oss och ha föreslagit flera namn. Jag skulle inte ha valt Valentin, som är ett sinnessvagt namn på en rymd-och tidsagent... och beträffande Laurelines skandinaviska namn Linda — det råkar vara namnet på min fru! Festligt!

LINUS: I alla våra episoder finns det konsekvent ingen central hjälte, inte ens Valerian, utan "bara" figurer som personifierar olika sociala krafter. Och vi försöker — jag vill inte säga att det alltid lyckas — men vi försöker att inte glömma bort en enda av dessa krafter. Det är ju ingen figur som är helt och hållet osympatisk. Jag försöker alltid att få läsarna att fatta sympati för alla figurerna.

MEZI: Ännu är jag inte helt nöjd med "Valerian". Jag vill alltid teckna om mina album, men i denna vilja ligger en förhoppning om att nästa album ska bli bättre. I varje fall måste jag fortsätta att försöka . . . och dessutom ger "Valerian" mig en möjlighet att få ägna mig åt alla ämnen, politiska, fantastiska och grafiska . .. det måste väl vara tillräckligt, inte sant?

LINUS: Med vår serie vill vi göra en politisk fiktion. Vi försöker inte dölja det i berättelsen. Större delen av de franska serierna — och vilket är mera förståeligt även de amerikanska — placerar sig till höger. Det är sjuka, förtryckande serier med superhjältar och äventyrare. I "Valerian" vill vi, lite naivt, för en gångs skull placera den episka serien — alltså inte den renodlade politiska serien — till vänster.

Källor

  1. ↑ Time Jam: Valerian & Laureline – Official website, Dargaud
  2. ↑ The Geek flag: "Time Jam: Valérian and Laureline" (på Mini storbritannien.gif engelska)
  3. ↑ le site officiel de Jean-Claude Mézières den 3 juli 2012 (på Mini frankrike.gif franska)
  4. ↑ Elsa Keslassy and John Hopewell: "Luc Besson to write-direct 'Valerian' adaptation", Variety den 29 juni 2012 (på Mini storbritannien.gif engelska)

Mer om Linda och Valentin

Tidskrifter och böcker

  • Göran Ribe: "Verkligheten i science fiction – En intervju med Linda och Valentin-författaren Pierre Christin" (Bild & Bubbla nr 4/2002, s. 12–23)

Recensioner

  • Erling Frick: Linda och Valentin nr 3: “Härskarens fåglar” (Thud nr 34, s. 22)

Externa länkar

Wikipedia-logo.png Artikeln, i den version den hade den 16 mars 2006, innehåller till stor del information hämtad från Wikipedia:Linda och Valentin.

Linda och Valentin
Serietidningen Fantomen
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Linda_och_Valentin&oldid=171011"