Skillnad mellan versioner av "Kalle Ankas universum"

Nuvarande version från 9 april 2024 kl. 12.30

Scen ur Vicars "De hemska hemförstörarna" (D 2004-359) ur Kalle Anka & C:o nr 1/2006 efter manus av Per-Erik Hedman. © Disney.

Kalle Ankas universum, fiktivt universum kretsande kring Walt Disney's tecknade figur Kalle Anka och staden Ankeborg.

Uppkomst och sammanhang

Kalle Ankas och Knattarnas första möte tolkat av Marco Rota ur "Kalle Anka – mitt liv i ett äggskal". © Disney.

Till skillnad från t.ex. Marvels och DC:s universum så har världen kring Kalle Anka utvecklats successivt. Kalle var ursprungligen en engångsfigur i Silly Symphonies-filmen "Den kloka lilla hönan" från 1934, varefter han blev en återkommande bifigur i "Musse Pigg"-filmerna, som en del av Musse Piggs universum. I seriemediet debuterade han som bifigur i dagspressversionen av "Musse Pigg", och först när dagspresserien "Kalle Anka" debuterade, började Kalles och Musses världar separeras. I och med Carl Barks betydelse för serietidningsversionen av "Kalle Anka", blev separationen mer påtaglig.

I Barks efterföljd har nya "Kalle Anka"-serier producerats av olika förlag och i olika länder, och seriens miljö och figurgalleri har varierat dem emellan. I flertalet olika produktioner existerar ankorna och mössen i samma verklighet, men interaktion mellan de olika "universumen" är relativt sällsynt. Inte minst i Westerns serietidningsproduktion – med Barks serier som ett tydligt undantag – figurerar ankorna dessutom tillsammans såväl med figurer från "Lilla Vargen" och andra Disneyserier, som med rollfigurer från de animerade Disneyfilmerna.

Figurer

Återkommande figurer i Carl Barks serier

Farbror Joakim ur debuten i "Jul på Björnberget" av Carl Barks © Disney.

De tidigaste "Kalle Anka"-serierna var dagspresserier tecknade av Al Taliaferro, till manus först av Homer Brightman och därefter Bob Karp. 1942 började Carl Barks att skapa "Kalle Anka"-serier för Walt Disney's Comics and Stories och andra av Westerns serietidningar. Barks slipade dagspresseriens figurer, och etablerade fram till sin pensionering 1967, såväl själva staden Ankeborg som flertalet av de figurer som kommit att utgöra kärnan för senare produktioner av "Kalle Anka".

Kalle Anka (Donald Duck, 1934 – skapad för de tecknade kortfilmerna, seriedebut i dagspresserien)
Knatte, Fnatte och Tjatte Anka (Huey, Dewey and Louie Duck, 1937 – skapade för dagspresserien)
Bolivar (Bolivar, 1938 – skapad för dagpresserien)
Mårten Gås (Gus Goose, 1938 – skapad för dagspresserien)
Kajsa Anka (Daisy Duck, 1940 – skapad för de tecknade kortfilmerna, seriedebut i dagspresserien)
Farmor Anka (Grandma Duck, 1943 – skapad för dagspresserien)
Olle Olsson (Neighbour Jones, 1943)
Herbert (Herbert, 1944)
Joakim von Anka (Scrooge McDuck, 1947)
Alexander Lukas (Gladstone Gander, 1948)
Björnligan (The Beagle Boys, 1951)
Gröngölingarna (The Junior Woodchucks, 1951)
Cornelius Knös (Cornelius Coot, 1952)
Oppfinnar-Jocke (Gyro Gearloose, 1952)
Kicki, Pippi och Titti (April, May and June, 1953)
Snuffe (Snoozie, 1953)
Grönspättorna (The Littlest Chickadees, 1955)
Medhjälparen (The Little Helper, 1956)
Guld-Ivar Flinthjärta (Flintheart Glomgold, 1956)
Borgmästar Bacon (Mayor Hogwilde, 1960)
Fröken Näbblund (Miss Quackfaster, 1961)
Magica de Hex och Nemesis (Magica de Spell & Ratface, 1961)
Joakims detektiver (Scrooge's detectives, 1963)

Återupptagna engångsfigurer av Barks

Farbror Joakim och Pontus von Pluring i "Boat Buster" (Kod:W WDC 255-01) av Carl Barks ur Walt Disney's Comics (and Stories) nr 255 (1961) © Disney

Vid sidan av de figurer som Barks själv återanvände, har ett flertal av hans skapelser fått fortsatt liv i serier av andra kreatörer. Allra mest genomslag har Björnfarfar, Glittriga Gullan, Pontus von Pluring och Tyra Trollpacka fått.

Pelle Sothöna (Cuthbert Coot, 1945)
Foola Zoola och Zombien Bombie och (Foola Zoola & Bombie the Zombie, 1949)
Sammel Stark (Super Snooper, 1949)
Svinesson (utan engelskt namn, 1951)
Dagsländorna (The Little Booneheads, 1951)
Azur Blå (Azure Blue, 1952)
Lage Vrängarén (Sharky, 1952)
Phil T. Atelberg (Philo T. Ellic, 1952)
Tyra Trollpacka och Belsebub (Witch Hazel & Beelzebub, 1952 – skapade för de tecknade kortfilmerna)
Kölnerwasser (Smorgasbord, 1952)
Glittriga Gullan och Svarten (Glittering Goldie & Blackjack, 1953)
Havbard von Anka (Hugh "Seafoam" McDuck, 1953)
Sten Krävenberg (Chisel McSue, 1953)
Maurice Kosingberg (Monsieur Mattressface, 1955)
Styrman Malkolm Anka (Malcolm McDuck, 1956)
Jungman Carlo Anka (Pintail Duck, 1956)
Sprutter och Spratter (Terries and Fermies, 1956)
Oppfinnar-Knutte (Ratchet Gearloose, 1957)
"Björnfarfar" Björn Bandhund (Blackheart Beagle, 1957 / Grandpa Beagle, 1958)
Waskervillarna (The Whiskervilles, 1960)
Pontus von Pluring (John D. Rockerduck, 1961)
Snorke Anka (Whitewater Duck, 1962)
Kufe Knyck (Soapy Slick, 1965)
Lömskelinarna (The McViper Gang, 1965)

Andra figurer från Western-produktionen

Moby Ducks debut i Donald Duck nr 112, tecknad av Tony Strobl. © Disney.

Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

Huvudartikel: Disneyserier från Western

Även om Carl Barks kom att få otvetydligt mest inflytande över "Kalle Anka"-serien, engagerades en mängd andra serieskapare för Westerns produktion, som fortsatte till 1984. I dessa serier förekom, utöver Carl Barks figurer, flera nyskapelser, liksom en handfull figurer från de tecknade filmerna. Bland kreatörerna för dessa serier utmärker sig, bland många anda, manusförfattaren Vic Lockman och tecknare som Tony Strobl och Jack Bradbury.

Klara Kluck (Clara Cluck, 1934 – skapad för de tecknade kortfilmerna)
Salte Pedro (Yellow Beak, 1942)
José Carioca (José Carioca, 1944 – skapad för långfilmen "Saludos Amigos")
Panchito (Panchito, 1945 – skapad för långfilmen "Tre Caballeros")
Jack och Gus (Jaq and Gus, 1950 – skapad för långfilmen "Askungen" och inkorporerad i ankvärlden samma år)
Bruno Björn och Djurlund (Humphrey the Bear, 1950, & J. Audubon Woodlore, 1954 – skapade för de tecknade kortfilmerna)
Damklubben (The Chit-Chat Society, 1954)
Miljardärsklubben (The Billionaires Club, 1959)
Teofrid Gnölén (Si Bumpkin, 1960)
Ludwig von Anka (Ludwig Von Drake, 1961 – skapad för tv-serien "Walt Disney's Wonderful World of Color")
Madame Mim och Fräsis (Mad Madam Mim, 1963 – skapad för långfilmen "Svärdet i stenen", och inkorporerad i ankvärlden 1964 – & Spitfire, 1964 – skapad för serierna)
Brevis (Posty, 1965)
Newton (Newton, 1965)
Björnglina (the Beagle Brats, 1965)
Emil Örn (Emil Eagle, 1966)
Moby Duck och Tumle (Moby Duck & Porpy, 1968)
Blunder (Dimwitty Duck, 1968)
Buffalo Duck (Buck Duck, 1969)

Mindre figurer i tidiga dagspresserier

Kalle Anka och Hortensia från Hortensias debutserie , "Kalle Anka" den 3 oktober 1938. Teckning av Al Taliaferro. © Disney

Huvudartikel: Kalle Anka (dagspressversionen)

Utöver de figurer som upptogs av Carl Barks och hans kollegor figurerade ytterligare återkommande skapelser i tidiga dagspresserier. Dessa har endast i undantagsfall förekommit i senare serier.

Gåtte Gris (Peter Pig, 1934 – skapad för de tecknade kortfilmerna)
Donna Anka (Donna Duck, 1937 – skapad för de tecknade kortfilmerna)
Basilio (Basil the Burro, 1937)
Kisse (utan namn i originalet, 1938)
Hortensia (Hortense the Ostrich, 1938)
Sokrates Anka (Socrates M. Gosling, 1944)

Figurer från Studio-produktionen

Knase Anka tecknad av Phil DeLara efter Dick Kinneys manus. © Disney.

Huvudartikel: Disneyserier från Walt Disney Studios

På 1960-talet lanserade Walt Disneys Studios sitt s.k. "overseas"-program, en satsning på Disneyserier skapade i USA i syfte att främst publicerades utomlands, framför allt i Europa och Sydamerika, där efterfrågan var större än på den amerikanska marknaden. Verksamheten pågick t.o.m. 1990 och kom genom kreatörer som Dick Kinney, Al Hubbard, Jim Fletcher, Glenn Schmitz, Ed Nofziger Jaime Diaz Studio och Tony Strobl att ge upphov till flera nya figurer.

P.R. Knuffström (Hustler Duck, 1963)
Knase Anka (Fethry Duck, 1964)
Kisse (Tabby, 1964)
Skogs-Ola och Racka (Hard Haid Moe & Houn' Dawg, 1964)
Bell Anka (Belle Duck, 1964)
Häxfåglarna (Ed & Al, 1965)
Farmor de Hex (Granny de Spell, 1965)
0.0. Anka, Mata Harrier och Blonk (0.0. Duck, Mata Harrier & Blonk, 1966)
Fikonbröderna (the Doe Boys, 1966)
Samson Hex (1966, opublicerad på svenska)
Witch Child & Warlock (1967, opublicerade på svenska)
Zipp och Zitta (Zipp, 1968, & Zita, 1969)
Justus von Anka (Moocher McDuck, 1970)
Allan (Alvin, 1979)

Italienska figurer

Gittan Barfot och Johannes Näbbelin från Kalle Ankas Pocket 23: Kalle Anka i centrum. © Disney.

Huvudartikel: Disneyserier från Italien

En av de tidigaste och mest omfattande internationella licensproduktionerna orkestrerades länge av italienska Mondadori, och tog fart efter andra världskriget. Inflytelserika serieskapare som Guido Martina, Marco Rota, Luciano Bottaro, Giorgio Cavazzano, Giovan Battista Carpi, Marco Gervasio och framför allt Romano Scarpa har förvaltat Barks arv och figurgalleri, och gett upphov till ett rikt inhemskt figurgalleri.

Sedan mitten av 1990-talet har en handfull nya, mer omfattande nya seriekoncept, till stor del bestånde av nya persongallerier, etablerats.

Albert (Alberto, 1953 / Battista, 1967)
August von Anka (Gedeone de' Paperoni, 1956)
Rebus (Rebo, 1960)
Gittan Barfot (Brigitta, 1960)
Johannes Näbbelin (Filo Sganga, 1961)
Flängbert (Sgrizzo, 1964)
Adrian Stroppenhielm (Anacleto Mitraglia, 1965)
Ank-Sofie (Paperetta Ye'-Ye', 1966)
Fuskeryd (Cavillo Busillis, 1966)
Professor Leoful (Zantaf, 1968)
Stål-Kalle (Paperinik, 1969)
Roberta (Roberta, 1971)
Reginella (Reginella, 1972)
Stål-Kajsa (Paperinika, 1973)
Geniala (Geniala, 1973)
Nilsson (Lusky, 1973)
Kalle Vildand (Mac Paperin, 1975)
OK Kvack (OK Quack, 1981)
Ansjovius (Acciuga, 1982)
Sven Snokare (Umperio Bogarto, 1982)
Lille Gummi (Little Gum, 1988)
Spectrus (Spectrus, 1990)
Skräp-Ivar (Inquinator, 1991)
Malte (Vincenzo Paperica, 1995)
Fabian Fånflabb (Bum Bum Ghigno, 1997)
Botulf (Camillino, 1999)
Trollanko (Mago Papernova, 2006)
Benny Bacon (Oliver Gooswon, 2007)
Elektra (Zafire, 2007)
Trulebratt (Truz, 2007)
Doktor Tocke-Jocke (Mad Ducktor, 2011)
Anders Örnius (Red Duckan, 2020)
Inspektör Sheriving (Sheriduck, 2020)

Nya koncept:

Stål-Kalle (PKNA) (Paperinik New Adventures, 1996)
Kalle Ankas barndom (Paperino Paperotto, 1998)
Historier från havsviken (Le storie della Baia, 2001)
Magins mästare (Wizards of Mickey, 2006)
Dubbeldeckarn (DoubleDuck, 2008)
Gentlemannatjuven Fantomius öden och äventyr (Le strabilianti imprese di Fantômius ladro gentiluomo, 2012)

Danska, tyska, nederländska och sentida amerikanska figurer

Armand Lutin av Marco Rota från baksidan till Zio Paperone nr 186 (2005) © Disney

Huvudartikel: Disneyserier från Danmark, Disneyserier från Tyskland och Disneyserier från USA

Danska Gutenberghus (sedermera Egmont) inledde sin licensproduktion på 1960-talet, och blev med en internationell stab av serieskapare tongivande i de skandinaviska Disneytidningarna under 1970- och 1980-talen. Under dessa första decennier förlitades produktionen i huvudsak på figurgalleriet från Barks serier.

I USA började det lilla förlaget Gladstone producera nya serier på 1980-talet, och när Gladstone gick i graven rekryterades flera redaktörer och serieskapare till den danska produktionen – här märks bland andra Don Rosa och William Van Horn. Nu började även verksamhetens etablerade kreatörer – med tecknare som Vicar, Millet, Daniel Branca, och Flemming Andersen, och manusförfattare som Stefan Printz-Påhlson och Lars Jensen – ge upphov till nya figurer, och flera av de italienska figurerna har också tagits upp.

Dunstan von Anka (Douglas McDuck, 1981)
Rosita Pujol (Mercedes Pujol, 1985)
Baron Vicke Virum (Baron Itzy Bitzy, 1988)
Slöfus McFjäs (Rumpus McFowl, 1991)
Stinko Lusrygg (Woimly Filcher, 1993)
Prinsessan Umpa (Princess Oona, 1993)
Tachyon Svish (Tachyon Farflung, 1993)
Folke Fiskmås (Sonny Seagull, 1996)
Valter Spårlund (Mr. Phelps, 1996)
Armand Lutin (Arpin Lusene, 1997)
Velma van der Vrek (Velma Vanderduck, 1999)
IT-laget (The I-Team, 1999)
Ankungarna (Duckies, 2000)
Monsieur Molay (Monsieur Molay, 2001)
Tämjandet av Näsvisa Troll (Tamers of Nonhuman Threats, 2001)
O.M. Växling (Sly K. Switcheroo, 2002)
Olve Olsson (Junior Jones, 2006)
Hokus och Pokus (Hocus and Pocus, 2010)
Doktor Dunkel (Dr. Dark, 2017)

Övriga familjemedlemmar från "Farbror Joakims liv" och närliggande serier

1991-1993 publicerades Don Rosas 12-delade biografi över Joakim von Anka, "Farbror Joakims liv", i vilken flera äldre familjemedlemmar debuterade (i flera fall baserades de dock på namn hämtade från äldre serier och anteckningar, främst av Barks). Flertalet av dessa figurer har inte medverkat i seriens "nutid".

Efter att "Farbror Joakims liv" fullbordades skapade Rosa ytterligare serier som utspelar sig under Joakims ungdom och/eller Ankeborgs tidigare historia, och 1993 presenterade han sin version av "Kalle Ankas släktträd". Ankistisk släktforskning har länge varit en favoritsysselsättning bland ankister, och Rosas version har sedermera blivit en av de mest vedertagna tolkningarna.

Fergus "Scotty" von Anka (Fergus McDuck)
Dunhilde O'Rapp (Downy O'Drake)
Jakob von Anka (Jake McDuck)
Angus "Blötsopp" von Anka (Angus "Pothole" McDuck)
Matilda von Anka (Matilda McDuck)
Hortensia von Anka (Hortense McDuck)
Elias "Farfar" Anka (Humperdink Duck)
Kvacke Anka (Quackmore Duck)
Doris Anka (Daphne Duck)
Unkas Anka (Eider Duck)
Dumbella "Della" Anka (Della Duck)
Cyprianus Knös (Clinton Coot)
Kurre Knös (Casey Coot)
Oppfinnar-Pålle (Fulton Gearloose)

Brasilianska figurer

Cintia och Lill-Knase ur "Pennino e il principe ranocchio" (orig. "O Sapo e a Princesa", Historiekod: B 880194) © Disney

Huvudartikel: Disneyserier från Brasilien

Vid sidan av USA och Europa, har en stor mängd Disneyserier med figurer från Kalle Ankas universum även producerats i Brasilien. Dessa har med tiden gett upphov till flera återkommande figurer, varav många dock är närmast helt opublicerade på svenska.

Jämte ankserierna har bifiguren "José Carioca" knoppat av i en närmast fristående (och i Sverige opublicerad) brasilianskskapad värld.

Gloria (Glorinha, 1972)
Batank (Morcego Vermelho, 1974)
Lill-Knase (Biquinho, 1982)
Cintia (1982, opublicerad på svenska)
Os Adolescentes (1986, opublicerade på svenska)

I övriga tecknade serier

"Kalle Anka"-serier har även producerats i Storbritannien, och Frankrike. Den franska Disneyserieproduktionen har främst fokuserat på "Musse Pigg", och därmed inte utvecklat ankseriernas persongalleri, medan den brittiska produktionen, som var som mest livaktig på 1930-talet, främst bidrog med Kalles sjömanskompis Mac.

TV-serier

Se huvudartiklarna DuckTales och Darkwing Duck

Sedan 1980-talet har Walt Disney Company producerad en mängd animerade tv-serier, varav flera varit tydligt baserade på Kalle Anka-serierna: främst märks "DuckTales" (1987 och en nyversion från 2017) och dess spinoff "Darkwing Duck" (1991), "Quack Pack" (1996), samt "Legenden om tre caballeros" (2018). Av dessa har framför allt "DuckTales" och "Darkwing Duck" gett upphov till tecknade serier.

Geografi

Huvudartikel: Ankeborg

Redan 1944 etablerade Barks Ankeborg som Kalle Ankas hemstad och seriens hemmaarena. 1952 specificerades Ankeborg ligga i den amerikanska delstaten Calisota. Barks etablerade flera av stadens landmärken, inklusive Tomtebacken, där Joakims pengabinge ligger, och Paradisäppelvägen, där Kalle och Knattarna bor. Utanför staden ligger bland annat Björnberget och Svartskogen.

Mer eller mindre exotiska platser som skapades av Barks och därefter återkommit i serien inkluderar bland annat Avskyvärld, Brutopien, Långtbortistan, Tralla La och klanen von Ankas skotska hemvist Dystringe dal.

Föremål

Återkommande föremål i Kalle Ankas värld inkluderar Kalles bil, en "skruttomobil" med nummerplåten 313, det betydligt lyxigare bilmärket Schabillac, Joakims turkrona, Knattarnas gröngölingshandbok, Magicas foffbomber, och Oppfinnar-Jockes tänkarmössa. Begreppet läskeblask etablerades av den svenske översättaren P.A. Westrin, och "vubbelförknysare" är ett återkommande begrepp som aldrig har förklarats närmare. Enstaka serier har dessutom nämt ämnen som dankemit och lösidrös.

Externa länkar

Figurgalleriet i "Kalle Anka"

Disneyserier

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 ==Uppkomst och sammanhang==
 [[Bild:Knattar.png|right|thumb|250px|[[Kalle Anka (seriefigur)|Kalle Anka]]s och [[Knattarna]]s första möte tolkat av [[Marco Rota]] ur "[[Kalle Anka – mitt liv i ett äggskal]]". &copy;&nbsp;[[Disney]].]]
-Till skillnad från t.ex. [[Marvels universum (plats)|Marvels]] och [[DC:s universum]] så har världen kring Kalle Anka utvecklats successivt. Kalle var ursprungligen en engångsfigur i ''[[Silly Symphonies]]''-filmen "Den kloka lilla hönan" från 1934, varefter han blev en återkommande bifigur i "Musse Pigg" filmerna, som en del av [[Musse Piggs universum]]. I seriemediet debuterade han som bifigur i dagspressversionen av "[[Musse Pigg (dagspress)|Musse Pigg]]", och först när dagspresserien "[[Kalle Anka (dagspress)|Kalle Anka]]" debuterade, började en Kalles och Musses världar separeras. I och med [[Carl Barks]] betydelse för serietidningsversionen av "[[Kalle Anka (serietidningsversionen)|Kalle Anka]]", blev separationen mer påtaglig.
+Till skillnad från t.ex. [[Marvels universum (plats)|Marvels]] och [[DC:s universum]] så har världen kring Kalle Anka utvecklats successivt. Kalle var ursprungligen en engångsfigur i ''[[Silly Symphonies]]''-filmen "Den kloka lilla hönan" från 1934, varefter han blev en återkommande bifigur i "Musse Pigg"-filmerna, som en del av [[Musse Piggs universum]]. I seriemediet debuterade han som bifigur i dagspressversionen av "[[Musse Pigg (dagspress)|Musse Pigg]]", och först när dagspresserien "[[Kalle Anka (dagspress)|Kalle Anka]]" debuterade, började Kalles och Musses världar separeras. I och med [[Carl Barks]] betydelse för serietidningsversionen av "[[Kalle Anka (serietidningsversionen)|Kalle Anka]]", blev separationen mer påtaglig.
-I Barks efterföljd har nya "Kalle Anka"-serier producerats av olika förlag och i olika länder, och seriens miljö och figurgalleri har varierat dem emellan. I flertalet olika produktioner existerar ankorna och mössen i samma verklighet, men interaktion mellan de olika "universumen" är relativt sällsynt. Inte minst i [[Western Publishing|Westerns]] serietidningsproduktion – med Barks serier som ett tydligt undantag – figurerar ankorna dessutom tillsammans såväl med figurer från "[[Lilla Vargen]]" och andra disneyserier, som med rollfigurer från de [[animerade disneyfilmer]]na.
+I Barks efterföljd har nya "Kalle Anka"-serier producerats av olika förlag och i olika länder, och seriens miljö och figurgalleri har varierat dem emellan. I flertalet olika produktioner existerar ankorna och mössen i samma verklighet, men interaktion mellan de olika "universumen" är relativt sällsynt. Inte minst i [[Western Publishing|Westerns]] serietidningsproduktion – med Barks serier som ett tydligt undantag – figurerar ankorna dessutom tillsammans såväl med figurer från "[[Lilla Vargen]]" och andra Disneyserier, som med rollfigurer från de [[animerade Disneyfilmer]]na.
 ==Figurer==
@@ Rad 15: / Rad 15: @@
 [[Bild:Farbror_Joakim.png|right|thumb|250px|right|[[Farbror Joakim]] ur debuten i "[[Jul på Björnberget]]" av '''Carl Barks''' &copy;&nbsp;[[Disney]].]]
 De tidigaste "Kalle Anka"-serierna var dagspresserier tecknade av [[Al Taliaferro]], till manus först av [[Homer Brightman]] och därefter [[Bob Karp]]. 1942 började Carl Barks att skapa "Kalle Anka"-serier för ''[[Walt Disney's Comics and Stories]]'' och andra av Westerns serietidningar. Barks slipade dagspresseriens figurer, och etablerade fram till sin pensionering 1967, såväl själva staden Ankeborg som flertalet av de figurer som kommit att utgöra kärnan för senare produktioner av "Kalle Anka".
-*[[Kalle Anka (seriefigur)|Kalle Anka]] (''Donald Duck'', 1934 – skapad för de tecknade kortfilmerna, seriedebut i dagpresserien)
+*[[Kalle Anka (seriefigur)|Kalle Anka]] (''Donald Duck'', 1934 – skapad för de tecknade kortfilmerna, seriedebut i dagspresserien)
-*[[Knatte, Fnatte och Tjatte|Knatte, Fnatte och Tjatte Anka]] (''Huey, Dewey and Louie Duck'', 1937 – skapade för dagpresserien)
+*[[Knatte, Fnatte och Tjatte|Knatte, Fnatte och Tjatte Anka]] (''Huey, Dewey and Louie Duck'', 1937 – skapade för dagspresserien)
-*[[Bolivar]] (''Bolivar'', 1938 – skapad för dagpresserienn)
+*[[Bolivar]] (''Bolivar'', 1938 – skapad för dagpresserien)
-*[[Mårten Gås]] (''Gus Goose'', 1938 – skapad för dagpresserien)
+*[[Mårten Gås]] (''Gus Goose'', 1938 – skapad för dagspresserien)
-*[[Kajsa Anka]] (''Daisy Duck'', 1940 – skapad för de tecknade kortfilmerna, seriedebut i dagpresserien)
+*[[Kajsa Anka]] (''Daisy Duck'', 1940 – skapad för de tecknade kortfilmerna, seriedebut i dagspresserien)
-*[[Farmor Anka]] (''Grandma Duck'', 1943 – skapad för dagpresserien)
+*[[Farmor Anka]] (''Grandma Duck'', 1943 – skapad för dagspresserien)
 *[[Olle Olsson]] (''Neighbour Jones'', 1943)
 *[[Herbert (Disney)|Herbert]] (''Herbert'', 1944)
@@ Rad 38: / Rad 38: @@
 *[[Magica de Hex]] och [[Nemesis (Disney)|Nemesis]] (''Magica de Spell'' & ''Ratface'', 1961)
 *[[Joakims detektiver]] (''Scrooge's detectives'', 1963)
 ===Återupptagna engångsfigurer av Barks===
 [[Bild:Von_Pluring.png|right|thumb|250px|[[Farbror Joakim]] och [[Pontus von Pluring]] i "Boat Buster" (Kod:W WDC 255-01) av [[Carl Barks]] ur ''[[Walt Disney's Comics (and Stories)]]'' nr 255 (1961) &copy;&nbsp;Disney]]
-Vid sidan av de figurer som Barks själv återanvände, har ett flertal av hans skapelser fått fortsatt liv i serier av andra kreatörer. Allra mest genomslag har Björfarfar, Glittriga Gullan, Pontus von Pluring och Tyra Trollpacka fått.
+Vid sidan av de figurer som Barks själv återanvände, har ett flertal av hans skapelser fått fortsatt liv i serier av andra kreatörer. Allra mest genomslag har Björnfarfar, Glittriga Gullan, Pontus von Pluring och Tyra Trollpacka fått.
 *[[Pelle Sothöna]] (''Cuthbert Coot'', 1945)
 *[[Foola Zoola]] och [[Zombien Bombie]] och  (''Foola Zoola'' & ''Bombie the Zombie'', 1949)
 *[[Sammel Stark]] (''Super Snooper'', 1949)
+*[[Svinesson]] (utan engelskt namn, 1951)
 *[[Dagsländorna]] (''The Little Booneheads'', 1951)
 *[[Azur Blå]] (''Azure Blue'', 1952)
@@ Rad 51: / Rad 52: @@
 *[[Tyra Trollpacka]] och Belsebub (''Witch Hazel'' & ''Beelzebub'', 1952 – skapade för de tecknade kortfilmerna)
 *[[Kölnerwasser]] (''Smorgasbord'', 1952)
-*[[Glittriga Gullan]] och Svarten (''Glittering Goldie'' & ''Blackie'', 1953)
+*[[Glittriga Gullan]] och Svarten (''Glittering Goldie'' & ''Blackjack'', 1953)
 *[[Havbard von Anka]] (''Hugh "Seafoam" McDuck'', 1953)
 *[[Sten Krävenberg]] (''Chisel McSue'', 1953)
@@ Rad 58: / Rad 59: @@
 *[[Jungman Carlo Anka]] (''Pintail Duck'', 1956)
 *[[Sprutter och Spratter]] (''Terries and Fermies'', 1956)
+*[[Oppfinnar-Knutte]] (''Ratchet Gearloose'', 1957)
 *[[Björnligan|"Björnfarfar" Björn Bandhund]] (''Blackheart Beagle'', 1957 / ''Grandpa Beagle'', 1958)
-*[[Oppfinnar-Knutte]] (''Ratchet Gearloose'', 1957)
 *[[Waskervillarna]] (''The Whiskervilles'', 1960)
 *[[Pontus von Pluring]] (''John D. Rockerduck'', 1961)
 *[[Snorke Anka]] (''Whitewater Duck'', 1962)
 *[[Kufe Knyck]] (''Soapy Slick'', 1965)
-*[[Lunkentuss Lömskelin]] (''Copperhead McViper'', 1965)
+*[[Lömskelinarna]] (''The McViper Gang'', 1965)
 ===Andra figurer från Western-produktionen===
@@ Rad 71: / Rad 72: @@
 Även om Carl Barks kom att få otvetydligt mest inflytande över "Kalle Anka"-serien, engagerades en mängd andra serieskapare för Westerns produktion, som fortsatte till 1984. I dessa serier förekom, utöver Carl Barks figurer, flera nyskapelser, liksom en handfull figurer från de tecknade filmerna. Bland kreatörerna för dessa serier utmärker sig, bland många anda, manusförfattaren [[Vic Lockman]] och tecknare som [[Tony Strobl]] och [[Jack Bradbury]].
 *[[Klara Kluck]] (''Clara Cluck'', 1934 – skapad för de tecknade kortfilmerna)
+*[[Salte Pedro]] (''Yellow Beak'', 1942)
 *[[José Carioca]] (''José Carioca'', 1944 – skapad för långfilmen "[[Saludos Amigos]]")
-*[[Panchito]] (''Panchito'', 1945 – skapad för långfilmen "[[Tre Caballeros]]"
+*[[Panchito]] (''Panchito'', 1945 – skapad för långfilmen "[[Tre Caballeros]]")
-*[[Jack och Gus]] (''Jaq and Gus'' – skapad för långfilmen "[[Askungen]]" (1950) och inkorporerad i ankvärlden samma år)
+*[[Jack och Gus]] (''Jaq and Gus'', 1950 – skapad för långfilmen "[[Askungen]]" och inkorporerad i ankvärlden samma år)
+*[[Bruno Björn och Djurlund]] (''Humphrey the Bear'', 1950, & ''J. Audubon Woodlore'', 1954 – skapade för de tecknade kortfilmerna)
 *[[Damklubben]] (''The Chit-Chat Society'', 1954)
 *[[Miljardärsklubben]] (''The Billionaires Club'', 1959)
 *[[Teofrid Gnölén]] (''Si Bumpkin'', 1960)
 *[[Ludwig von Anka]] (''Ludwig Von Drake'', 1961 – skapad för tv-serien "[[Walt Disney's Wonderful World of Color]]")
-*[[Madame Mim]] och Fräsis (''Mad Madam Mim'' – skapad för långfilmen "[[Svärdet i stenen]]" (1963), och inkorporerad i ankvärlden 1964, & ''Spitfire'', skapad för serierna 1964)
+*[[Madame Mim]] och Fräsis (''Mad Madam Mim'', 1963 – skapad för långfilmen "[[Svärdet i stenen]]", och inkorporerad i ankvärlden 1964 – & ''Spitfire'', 1964 – skapad för serierna)
 *[[Brevis]] (''Posty'', 1965)
 *[[Newton]] (''Newton'', 1965)
@@ Rad 86: / Rad 89: @@
 *[[Blunder]] (''Dimwitty Duck'', 1968)
 *[[Buffalo Duck]] (''Buck Duck'', 1969)
 ===Mindre figurer i tidiga dagspresserier===
 [[Bild:Hortensia.png|right|thumb|250px|[[Kalle Anka (seriefigur)|Kalle&nbsp;Anka]] och [[Hortensia]] från Hortensias debutserie , "[[Kalle Anka (dagspress)|Kalle&nbsp;Anka]]" den 3 oktober 1938. Teckning av [[Al Taliaferro]]. &copy;&nbsp;Disney]]
@@ Rad 96: / Rad 99: @@
 * [[Kisse]] (utan namn i originalet, 1938)
 * [[Hortensia]] (''Hortense the Ostrich'', 1938)
-* [[Sokrates Gässling]] (''Socrates M. Gosling'', 1944)
+* [[Sokrates Anka]] (''Socrates M. Gosling'', 1944)
 ===Figurer från Studio-produktionen===
-[[Bild:Knase_Anka.png|right|thumb|250px|[[Knase Anka]] tecknad av [[Phil De Lara]] efter '''Dick Kinneys''' manus. &copy;&nbsp;Disney.]]
+[[Bild:Knase_Anka.png|right|thumb|250px|[[Knase Anka]] tecknad av [[Phil DeLara]] efter '''Dick Kinneys''' manus. &copy;&nbsp;Disney.]]
 :''Huvudartikel: [[Disneyserier från Walt Disney Studios]]
-På 1960-talet lanserade Walt Disneys Studios sitt s.k. "overseas"-program, en satsning på disneyserier skapade i USA i syfte att främst publicerades utomlands, framför allt i Europa och Sydamerika, där efterfrågan var större än på den amerikanska marknaden. Verksamheten pågick t.o.m. 1990 och kom genom kreatörer som [[Dick Kinney]], [[Al Hubbard]], [[Ed Nofziger]] och [[Jamie Diaz Studio]] att ge upphov till flera nya figurer.
+På 1960-talet lanserade Walt Disneys Studios sitt s.k. "overseas"-program, en satsning på Disneyserier skapade i USA i syfte att främst publicerades utomlands, framför allt i Europa och Sydamerika, där efterfrågan var större än på den amerikanska marknaden. Verksamheten pågick t.o.m. 1990 och kom genom kreatörer som [[Dick Kinney]], [[Al Hubbard]], [[Jim Fletcher]], [[Glenn Schmitz]], [[Ed Nofziger]] [[Jaime Diaz Studio]] och Tony Strobl att ge upphov till flera nya figurer.
 * [[P.R. Knuffström]] (''Hustler Duck'', 1963)
 * [[Knase Anka]] (''Fethry Duck'', 1964)
 * [[Kisse]] (''Tabby'', 1964)
-* [[Skogs-Ola]] (''Hard Haid Moe'', 1964)
+* [[Skogs-Ola]] och Racka (''Hard Haid Moe'' & ''Houn' Dawg'', 1964)
 * [[Bell Anka]] (''Belle Duck'', 1964)
 * [[Häxfåglarna]] (''Ed & Al'', 1965)
 * [[Farmor de Hex]] (''Granny de Spell'', 1965)
-* [[0.0. Anka]] och [[Mata Harrier]] (''0.0. Duck'' & ''Mata Harrier'', 1966)
+* [[0.0. Anka]], Mata Harrier och Blonk (''0.0. Duck'', ''Mata Harrier'' & ''Blonk'', 1966)
-* [[Blonk]] (''Blonk'', 1966)
+* [[Fikonbröderna]] (''the Doe Boys'', 1966)
-* [[Zipp och Zitta]] (''Zipp & Zitta'', 1968)
+* [[Samson Hex]] (1966, opublicerad på svenska)
+* [[Witch Child & Warlock]] (1967, opublicerade på svenska)
+* [[Zipp och Zitta]] (''Zipp'', 1968, & ''Zita'', 1969)
 * [[Justus von Anka]] (''Moocher McDuck'', 1970)
 * [[Allan (Disney)|Allan]] (''Alvin'', 1979)
@@ Rad 120: / Rad 125: @@
 En av de tidigaste och mest omfattande internationella licensproduktionerna orkestrerades länge av italienska [[Mondadori]], och tog fart efter andra världskriget. Inflytelserika serieskapare som [[Guido Martina]], [[Marco Rota]], [[Luciano Bottaro]], [[Giorgio Cavazzano]], [[Giovan Battista Carpi]], [[Marco Gervasio]] och framför allt [[Romano Scarpa]] har förvaltat Barks arv och figurgalleri, och gett upphov till ett rikt inhemskt figurgalleri.
-En i huvudsak fristående serie, med ett närmast helt eget persongalleri, är 1996 års nyversion av "[[Stål-Kalle (PKNA)|Stål-Kalle]]".
+Sedan mitten av 1990-talet har en handfull nya, mer omfattande nya seriekoncept, till stor del bestånde av nya persongallerier, etablerats.
 * [[Albert (italienska Disney)|Albert]] (''Alberto'', 1953 / ''Battista'', 1967)
-* [[Redaktör Andersson]] (''Gedeone de' Paperoni'', 1956)
+* [[August von Anka]] (''Gedeone de' Paperoni'', 1956)
+* [[Rebus]] (''Rebo'', 1960)
 * [[Gittan Barfot]] (''Brigitta'', 1960)
 * [[Johannes Näbbelin]] (''Filo Sganga'', 1961)
@@ Rad 131: / Rad 138: @@
 * [[Professor Leoful]] (''Zantaf'', 1968)
 * [[Stål-Kalle]] (''Paperinik'', 1969)
-* [[Roberta]] (''Reginella'', 1971)
+* [[Roberta]] (''Roberta'', 1971)
 * [[Reginella]] (''Reginella'', 1972)
 * [[Stål-Kajsa]] (''Paperinika'', 1973)
@@ Rad 138: / Rad 145: @@
 * [[Kalle Vildand]] (''Mac Paperin'', 1975)
 * [[OK Kvack]] (''OK Quack'', 1981)
+* [[Ansjovius]] (''Acciuga'', 1982)
 * [[Sven Snokare]] (''Umperio Bogarto'', 1982)
 * [[Lille Gummi]] (''Little Gum'', 1988)
@@ Rad 144: / Rad 152: @@
 * [[Malte]] (''Vincenzo Paperica'', 1995)
 * [[Fabian Fånflabb]] (''Bum Bum Ghigno'', 1997)
-* [[Lill-Kalle]] (''Paperino Paperotto'', 1998)
 * [[Botulf]] (''Camillino'', 1999)
-* [[Fantomius]] (''Fantomius'', 2007)
+* [[Trollanko]] (''Mago Papernova'', 2006)
+* [[Benny Bacon]] (''Oliver Gooswon'', 2007)
 * [[Elektra (Disney)|Elektra]] (''Zafire'', 2007)
 * [[Trulebratt]] (''Truz'', 2007)
+* [[Doktor Tocke-Jocke]] (''Mad Ducktor'', 2011)
+* [[Anders Örnius]] (''Red Duckan'', 2020)
+* [[Inspektör Sheriving]] (''Sheriduck'', 2020)
+Nya koncept:
+* [[Stål-Kalle (PKNA)]] (''Paperinik New Adventures'', 1996)
+* [[Kalle Ankas barndom]] (''Paperino Paperotto'', 1998)
+* [[Historier från havsviken]] (''Le storie della Baia'', 2001)
+* [[Magins mästare]] (''Wizards of Mickey'', 2006)
 * [[Dubbeldeckarn]] (''DoubleDuck'', 2008)
-* [[Doktor Tocke-Jocke]] (''Mad Ducktor'', 2011)
+* [[Gentlemannatjuven Fantomius öden och äventyr]] (''Le strabilianti imprese di Fantômius ladro gentiluomo'', 2012)
-===Danska, tyska, och sentida amerikanska figurer===
+===Danska, tyska, nederländska och sentida amerikanska figurer===
 [[Bild:Arpin_Lusene.png|right|thumb|250px|[[Armand Lutin]] av [[Marco Rota]] från baksidan till ''[[Zio Paperone]]'' nr&nbsp;186 (2005)  &copy;&nbsp;Disney]]
 :''Huvudartikel: [[Disneyserier från Danmark]], [[Disneyserier från Tyskland]] och [[Disneyserier från USA]]
-Danska [[Gutenberghus]] (sedermera [[Egmont]]) inledde sin licensproduktion på 1960-talet, och blev med en internationell stab av serieskapare tongivande i de skandinaviska disneytidningarna under 1970- och 1980-talen. Under dessa första decennier förlitades produktionen i huvudsak på figurgalleriet från Barks serier.
+Danska [[Gutenberghus]] (sedermera [[Egmont]]) inledde sin licensproduktion på 1960-talet, och blev med en internationell stab av serieskapare tongivande i de skandinaviska Disneytidningarna under 1970- och 1980-talen. Under dessa första decennier förlitades produktionen i huvudsak på figurgalleriet från Barks serier.
 I USA började det lilla förlaget Gladstone producera nya serier på 1980-talet, och när Gladstone gick i graven rekryterades flera redaktörer och serieskapare till den danska produktionen – här märks bland andra [[Don Rosa]] och [[William Van Horn]]. Nu började även verksamhetens etablerade kreatörer – med tecknare som [[Vicar]], [[José Maria Millet Lopez|Millet]], [[Daniel Branca]], och [[Flemming Andersen]], och manusförfattare som [[Stefan Printz-Påhlson]] och [[Lars Jensen]] – ge upphov till nya figurer, och flera av de italienska figurerna har också tagits upp.
@@ Rad 169: / Rad 186: @@
 * [[Armand Lutin]] (''Arpin Lusene'', 1997)
 * [[Velma van der Vrek]] (''Velma Vanderduck'', 1999)
-* [[IT-laget]] (''The I-Team'', 2000)
+* [[IT-laget]] (''The I-Team'', 1999)
+* [[Ankungarna]] (''Duckies'', 2000)
 * [[Monsieur Molay]] (''Monsieur Molay'', 2001)
-* [[TNT]] (''Tamers of Nonhuman Threats'', 2001)
+* [[Tämjandet av Näsvisa Troll]] (''Tamers of Nonhuman Threats'', 2001)
 * [[O.M. Växling]] (''Sly K. Switcheroo'', 2002)
+* [[Olve Olsson]] (''Junior Jones'', 2006)
+* [[Hokus och Pokus]] (''Hocus and Pocus'', 2010)
 * [[Doktor Dunkel]] (''Dr. Dark'', 2017)
@@ Rad 197: / Rad 217: @@
 [[Bild:Cintia_y_Biquinho.png|right|thumb|200px|[[Cintia]] och [[Lill-Knase]] ur "Pennino e il principe ranocchio" (orig. "O Sapo e a Princesa", ''Historiekod: B 880194'') &copy;&nbsp;Disney]]
 :''Huvudartikel: [[Disneyserier från Brasilien]]
-Vid sidan av USA och Europa, har en stor mängd disneyserier med figurer från Kalle Ankas universum även producerats i Brasilien. Dessa har med tiden gett upphov till flera återkommande figurer, varav många dock är närmast helt opublicerade på svenska.
+Vid sidan av USA och Europa, har en stor mängd Disneyserier med figurer från Kalle Ankas universum även producerats i Brasilien. Dessa har med tiden gett upphov till flera återkommande figurer, varav många dock är närmast helt opublicerade på svenska.
-Jämte ankserierna har bifiguren "[[José Carioca]]" knoppat av i en närmast fristående (och i Sverige opublicerad) brasilanskskapad värld.
+Jämte ankserierna har bifiguren "[[José Carioca]]" knoppat av i en närmast fristående (och i Sverige opublicerad) brasilianskskapad värld.
 * [[Gloria]] (''Glorinha'', 1972)
 * [[Batank]] (''Morcego Vermelho'', 1974)
@@ Rad 207: / Rad 227: @@
 ===I övriga tecknade serier===
-"Kalle Anka"-serier har även producerats i [[Disneyserier från Nederländerna|Nederländerna]], [[Disneyserier från Storbritannien|Storbritannien]], och [[Disneyserier från Frankrike|Frankrike]]. Av dessa har framför allt den nederländska produktionen varit omfattande, men trots detta har den inte gett upphov till någon stor mängd nytillskott i seriens figurgalleri – främsta undantaget är serier med Knattarna, som sedan år 2000 kommit att omfatta flera återkommande klasskamrater och lärare. Den franska disneyserieproduktionen har främst fokuserat på "Musse Pigg", och därmed inte utvecklat ankseriernas persongalleri, medan den brittiska produktionen, som var som mest livaktig på 1930-talet, främst bidrog med Kalles sjömanskompis [[Donald & Mac|Mac]].
+"Kalle Anka"-serier har även producerats i [[Disneyserier från Storbritannien|Storbritannien]], och [[Disneyserier från Frankrike|Frankrike]]. Den franska Disneyserieproduktionen har främst fokuserat på "Musse Pigg", och därmed inte utvecklat ankseriernas persongalleri, medan den brittiska produktionen, som var som mest livaktig på 1930-talet, främst bidrog med Kalles sjömanskompis [[Donald & Mac|Mac]].
 ===TV-serier===
 :''Se huvudartiklarna [[DuckTales]] och [[Darkwing Duck]]
-Sedan 1980-talet har [[Walt Disney Company]] producerad en mängd animerade tv-serier, varav flera varit tydligt baserade på Kalle Anka-serierna: främst märks "[[DuckTales]]" (1987 och en nyversion från 2017) och dess spinoff "[[Darkwing Duck]]" (1991), "Quack Pack" (1996), samt "Legend of the Three Caballeros" (2018 – ännu ingen svensk titel). Av dessa har framför allt "DuckTales" och "Darkwing Duck" gett upphov till tecknade serier.
+Sedan 1980-talet har [[Walt Disney Company]] producerad en mängd animerade tv-serier, varav flera varit tydligt baserade på Kalle Anka-serierna: främst märks "[[DuckTales]]" (1987 och en nyversion från 2017) och dess spinoff "[[Darkwing Duck]]" (1991), "Quack Pack" (1996), samt "[[Tre Caballeros|Legenden om tre caballeros]]" (2018). Av dessa har framför allt "DuckTales" och "Darkwing Duck" gett upphov till tecknade serier.
 ==Geografi==