Seriereferenser i film och TV

De tecknade serierna har självfallet satt sina avtryck även i andra delar av populärkulturen. En mängd tecknade serier har stått som förlagor till filmer och TV-program. Men det har också gjorts otaliga mindre referenser i historier och dialog, och medierna i sig har inspirerat till flera filmverk. Ett flertal serieskapare är även filmskapare.

Film och tv baserade på serier

Spelfilm med serier som förlagor

• "American Splendor" (Shari Springer Berman & Robert Pulcini, 2003), långfilm delvis baserad på Harvey Pekars berättelser i tidningen American Splendor
• "Asterix & Obelix möter Caesar" ("Astérix et Obélix contre César", Claude Zidi 1999), spelfilm baserad på "Asterix"
• "Asterix & Obelix: Uppdrag Kleopatra" ("Astérix & Obélix: Mission Cléopâtre", Alain Chabat 2002), spelfilm baserad på "Asterix"
• "Atom Man vs. Superman" (Spencer Gordon Bennet, 1950), filmföljetong baserad på "Stålmannen"
• "Barbarella" (Roger Vadim, 1968), långfilm baserad på "Barbarella"
• "Barb Wire" (David Hogan, 1996), långfilm baserad på "Barb Wire"
• "Biffen och Bananen" (Rolf Husberg 1951), långfilm baserad på "Biffen och Bananen"
• "Blondie, Biffen och Bananen" (Lars-Eric Kjellgren, 1952), långfilm baserad på "Biffen och Bananen"
• "Constantine" (Francis Lawrence, 2005), långfilm baserad på serien "Hellblazer"
• "Ghost World" (Terry Zwigoff, 2001), långfilm baserad på serien "Ghost World"
• "Hardware" (Richard Stanley, 1990), långfilm baserad på avsnittet "SHOK!" av "Judge Dredd"
• "A History of Violence" (David Cronenberg, 2005), långfilm baserad på serien "A History of Violence"
• "Hulk" (Ang Lee, 2002), långfilm baserad på serien "Hulk"
• "Modesty Blaise" (Joseph Losey, 1965), långfilm baserad på serien "Modesty Blaise"
• "Ninjababy" (Yngvild Sve Flikke, 2021), långfilm löst baserad på Inga Sætres serieroman "Fallteknikk"
• "Road to Perdition" (Sam Mendes, 2002), långfilm baserad på serien "Road to Perdition"
• "Superman" (Spencer Gordon Bennet & Thomas Carr, 1948), filmföljetong baserad på "Stålmannen"
• "Superman" (Richard Donner, 1978), långfilm baserad på "Stålmannen"
• "Superman II" (Richard Lester, 1980), långfilm baserad på "Stålmannen"
• "Stålmannen går på en Krypto-Nit" ("Superman III", Richard Lester 1983), långfilm baserad på "Stålmannen"
• "Stålmannen i kamp för freden" ("Superman IV: The Quest for Peace", Sidney J. Furie, 1987), långfilm baserad på "Stålmannen"
• "Superman Returns" (Bryan Singer, 2006), långfilm baserad på "Stålmannen"
• "Tintin i Piraternas Våld", även kallad "Tintin och det Gyllene Skinnet" (Tintin et le mystère de la Toison d'or, Jean-Jacques Vierne, 1961) baseras på "Tintin" men har en berättelse som inte motsvarar något av seriens äventyr
• "Tintin och de Blå Apelsinerna" ("Tintin et les Oranges Bleues"; Philippe Condroyer, 1964) baseras på "Tintin" men har en berättelse som inte motsvarar något av seriens äventyr
• "V for Vendetta" (James McTeigue, 2006), långfilm baserad på serien med samma namn
• "Valerian and the City of a Thousand Planets" ("Valérian et la Cité des mille planètes" på franska) är baserad på "Linda och Valentin", närmast en lös adaption av albumen "Ambassadören som försvann" och "De tusen planeternas rike"

Listan är bara påbörjad. Fler exempel kan hittas i kategorin för Serier som blivit film

Animerad film med serier som förlagor

• "Dagen bräcks", (Filmtecknarna, 1985), animerad kortfilm baserad på ensidesserie av Joakim Pirinen
• "Muminfamiljen på Rivieran" (Xavier Picard, 2014) är baserad på "Mumin"-serieavsnittet "Familjen lever högt".
• "Solens tempel", animerad långfilm baserad på "Tintin"-äventyren "De sju kristallkulorna" och "Solens Tempel" (som i sig är ett dubbelalbum)
• "Superman" (Dave Fleischer, 1941), animerad kortfilmsserie baserad på "Stålmannen"
• "Tintin i hajsjön" ("Tintin et le lac aux requins"; Raymond Leblanc, 1972) baseras på "Tintin" men har en berättelse som inte motsvarar något av seriens äventyr; ett seriealbum "Tintin och hajsjön" har sedan gjorts baserad på filmen
• "Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet" (Steven Spielberg, 2012) bygger på blandade delar från "Tintin"-äventyren "Krabban med guldklorna", "Enhörningens hemlighet" och "Rackham den rödes skatt"
• "Valhall – den tecknade filmen" (Peter Madsen, 1986) baserades på "Valhall" och mer exakt på redan planerade avsnitt av serien, som efter filmens premiär blev de två albumen "Historien om Quark" och "Resan till Utgårdsloke"

Listan är bara påbörjad. Fler exempel kan hittas i kategorin för Serier som blivit film

TV-serier med serier som förlagor

• "Adventures of Superman" (1952–1958), tv-serie baserad på "Stålmannen".
• "Lois & Clark" ("Lois & Clark: The New Adventures of Superman", 1993–1997), TV-serie baserad på "Stålmannen"
• "Smallville" (2001–2011), TV-serie baserad på "Stålpojken".
  Refererar även till den fiktiva serien "Warrior Angel". I avsnittet "Warrior" stjäl tonåringen Alec Abrams ett förtrollat nummer av serietidningen på en seriemässa och förvandlas till en superhjälte.
• "The Sound of Your Heart" (2016–2017), "The Sound of Your Heart Reboot" (2018): Komedi-TV-serie baserad på självbiografisk webbserie av Jo Seok.

Listan är bara påbörjad. Fler exempel kan hittas i kategorin för Serier som blivit film

Animerade TV-serier med serier som förlagor

Listan är bara påbörjad. Fler exempel kan hittas i kategorin för Serier som blivit film

• "Rim & reson – en julkalender för vuxna" (Jessica Laurén och FilmTecknarna, 2011), animerad julkalender baserad på serieavsnitt/skämtteckningar av Sara Granér, Nina Hemmingsson, Martin Kellerman, Ulf Lundkvist, Jan Stenmark och Liv Strömquist. Sändes i Sveriges Television 1-24 december 2011.
• "Valérian et Laureline", TV-serie baserad på "Linda och Valentin" men med huvudsakligen helt egna äventyr i de 40 avsnitt som producerades

Allmänna seriereferenser i film och TV

Filmer inspirerade av serier

• "Att angöra en brygga" (Tage Danielsson, 1965): Inspirerad av (men inte baserad på) serien "Herr Melin – Harjagers farligaste man" av Hasse Alfredson.
• "Creepshow" (George Romero, 1982): Inspirerad av EC:s skräckserier.
• "Glass" (M. Night Shyamalan, 2019): Inspirerad av superhjälteserier.
• "Hancock" (Peter Berg, 2008): Inspirerad av superhjälteserier.
• Filmerna om "Indiana Jones" (Steven Spielberg, 1981, 1984, 1989): Inspirerade av såväl "Tintin" som Carl Barks "Kalle Anka"-historier.
• "Min pappa är Tarzan" (Judith Hollander, 1986): Huvudkaraktären Moa är djupt intresserad av Tarzan, och drömmer om att besöka sin pappa i Afrika.
• "Mitt super-ex" ("My Super Ex-Girlfriend", Ivan Reitman, 2006): Inspirerad av superhjälteserier.
• "Rushmore" (Wes Anderson, 1998): Karaktären Dirk Calloway (spelad av Mason Gamble) bygger delvis på figuren Linus i "Snobben".
• "Superhjältarna" (Brad Bird, 2004): datoranimerad långfilm inspirerad av superhjälteserier.
• "Unbreakable" (M. Night Shyamalan, 2002): Inspirerad av superhjälteserier.

TV-serier inspirerade av serier

• "Captain Nice", amerikansk TV-serie från 1967, skapad av Buck Henry, inspirerad av de tecknade seriernas superhjältar.
• "Heroes", amerikansk TV-serie från 2006–2010 skapad av Tim Kring, inspirerad av de tecknade seriernas superhjältar.
• "Mr. Terrific", amerikansk TV-serie från 1967, inspirerad av de tecknade seriernas superhjältar.
• "Titta han flyger" (originaltitel: "The Greatest American Hero"), amerikansk TV-serie från 1981–1984 skapad av Stephen J. Cannell, inspirerad av de tecknade seriernas superhjältar.

Filmer med seriereferenser

• "8½" (Federico Fellini, 1963): Sandra Milos rollfigur Carla berättar för Guido (Marcello Mastroianni) om en rolig historia med Kalle Anka (Paperino) hon läst.
• "Abgeschminkt" (Katja von Garnier, 1993): Karaktären Frenzy är serieskapare.
• "American Dreamz" (Paul Weitz, 2006): Iran och Nordkorea jämförs med Doctor Octopus och Magneto.
• "Argo" (Ben Affleck, 2012): Filmen inkluderar Jack Kirby (spelad av Michael Parks) i en mindre roll.
• "Att angöra en brygga" (Tage Danielsson, 1965): Hatte Furuhagen smygläser en Kalle Anka-tidning som han gömmer inuti en Playboy.
• "Bara bekymmer" ("Nothing but Trouble", Dan Aykroyd, 1991): När Diane spelar kort med mutanterna Bobo och Li'l Debbull ligger några Classics Illustrated i potten.
• "Barton Fink" (Joel Coen, 1991): Buck Rogers nämns vid ett par tillfällen.
• "The Blot" (Lois Weber, 1921): Karaktären Phil West (Louis Cahern) imiterar Andy Gump från "The Gumps".
• "Breakout" (Damian Lee, 2013): Kenny läser den fiktiva serietidningen The Friendly Ruboid när han vill ignorera omgivningen.
• "The Cabin in the Woods" (Drew Goddard, 2012): Haschpundaren Marty Mikalski försöker koppla av med ett album med "Little Nemo".
• "Casino Royale" (Val Guest et al, 1967): Q berättar att man tagit idén med ett tvåvägskamera-armbandsur från en seriestripp.
• "Chasing Amy" (Kevin Smith, 1997): En kärlekshistoria mellan två serieskapare.
• "Comic Book Villains" (James Robinson, 2002): Handlar om ett krig mellan två seriebutiker.
• "Cosmos" (Andrzej Żuławski, 2015): Karaktären Tolo är fanatiskt intresserad av Tintin. Flera Blake och Mortimer-album framhävs i bild.
• "Coyote Ugly" (David McNally, 2000): Karaktären Kevin köper Amazing Spider-Man 129 i Mint-skick med Punishers första framträdande.
• "Den slutna cirkeln" ("Circle of Danger", Jacques Tourneur, 1952): Den brittiska karaktären Elspeth Graham förhör amerikanen Clay Douglas om vad som hänt med Terry och Burmas samt Abner och Daisy Maes relationer på sista tiden.
• "Den store amatören" (Hasse Ekman, 1958): Borgmästaren i filmen (spelad av Yngve Gamlin) ses i början läsa Lisa och Sluggo ur en Blondie-tidning på sitt arbetsrum.
• "Den tysta flykten" ("Silent Running", Douglas Trumbull, 1972): Rymdbotanisten Freeman Lowell döper sina tre drönarrobotar till Huey, Dewey och Louie.
• "Drra på - Kul grej på väg till Götet" (Hasse Wallman, 1967): Jerry Williams & The Violents försöker åka med gratis barnbiljett på tåget genom att klä ut sig i babyutstyrsel och läsa serietidningar.
• "Efter stormen" ("Umi yori mo mada fukaku", Hirokazu Kore-eda, 2016): Den något neddekade författaren Ryota Shinoda blir erbjuden att skriva manus åt en mangaserie, samtidigt som han kämpar med underhållet för sin son.
• "Eternal Sunshine of the Spotless Mind" (Michel Gondry, 2004): En av huvudpersonerna, Joel Barrish, tecknar amatörserier.
• "Fahrenheit 451" (François Truffaut, 1966): I den här filmen verkar den enda tillåtna läsningen vara pantomimserier. Bland böckerna som bränns kan man se en Mad-pocket.
• "Freddy Got Fingered", (Tom Green, 2001): Huvudkaraktären Gordon "Gord" Brody (Tom Green) är kämpande serieskapare.
• "The French Connection" (William Friedkin, 1971): New York-polisen Jimmy Doyle är allmänt känd som "Popeye" Doyle men kallas lite skämtsamt av kollegerna även för Dick Tracy.
• "Fun Size" (Josh Schwartz, 2012): Wren DeSantis jobbiga lillebror Albert går ut på Halloween utklädd till Spider-Man. Även flera referenser till den fiktiva mangan/ pseudo-mangan "Galaxy Scout".
• "Fyra år till" (Tova Magnusson, 2010): Folkpartiets partiledare David Holst (Björn Kjellman) läser Svenska MAD, med inzoomning på serier av Dave Berg.
• "Ginger and Rosa" (Sally Potter, 2012): De brådmogna tonårstjejerna Ginger och Rosa kommenterar relationstipsen i 60-talets Girl i badkaret.
• "Girls just want to have fun" (Alan Metter, 1985): Karaktären Drew är med i "Archie and Jughead Fan Club".
• "Gremlins" (Joe Dante, 1984): Huvudpersonen William Peltzer är seriefan. Refererar till Smilin' Jack och Knallhatten.
• "Held Up" (Arthur Mulholland, 2010): Tvillingbröderna Jason och Randy Sklar uppträder som en illa klädd version av Batman och Robin under ett gisslandrama i samband med ett bankrån.
• "Helgon i neon" ("Duo luo tian shi", Wong Kar-wai, 1995): En av karaktärerna, döve He Zhiwu, bär i en scen en "Tank Girl"-T-shirt.
• "Himlen kan vänta" ("Heaven can wait", Ernst Lubitsch, 1943): Herr och Fru Strabel bråkar vid middagsbordet om söndagsserierna, då Herr Strabel vill veta hur Kapten Bölja kommit ur tunnan sen förra veckan. Även Mary Ann Gay skymtas i bild.
• "Holy Mountain" (Alexandro Jodorowsky, 1973): Refererar till den inhemske superhjälten "Captain Captain" som slåss mot superskurken "The Peruvian Monster".
• "Hoppsan!" (Stig Olin, 1955): Inspirerad av 1950-talets moralpanik mot serier.
• "De hänsynslösa" ("Reservoir Dogs", Quentin Tarantino, 1992): Gangstern Joe "Daddy" Cabot (spelad av Lawrence Tierney) sägs se ut som Thing i Fantastiska Fyran.
  Mr. Orange har en affisch med Silversurfaren på väggen.
• "I am Ali" (Clare Lewins, 2014): Muhammad Ali berättar att namnen på hans fyra hästar är Mutt & Jeff och Heckle & Jeckle.
• "I valet och kvalet" ("State of the Union", Frank Capra, 1948): Kampanjmanagern Spike MacManus hamnar mitt uppe i en nödhjälpsoperation till Europa, och erbjuder sitt exemplar av Walt Disney's Comics and Stories nr 85, 1947.
• "The Ice Storm" (Ang Lee, 1997): Hänvisar till Fantastic Four nr 141, 1973.
• "Inglourious Basterds" (Quentin Tarantino, 2009): En brittisk soldat liknar sig vid en Katzenjammer Kid.
• "Jag vill hem!" ("I want to go home"/"Je veux rentrer à la maison", Alain Resnais 1989, manus av Jules Feiffer): En amerikansk serietecknare accepterar en inbjudan till en seriemässa i Paris för att återta kontakten med sin vuxna dotter.
• "Jakten på den försvunna skatten"/"Raiders of the Lost Ark" (Steven Spielberg, 1981): Scenen med Indiana Jones och det underjordiska templet som rasar är i själva verket "stulen" från Kalle Anka-serien "The Seven Cities of Cibola" av Carl Barks.[1]
• "Jumper" (Doug Liman, 2008): Karaktärerna David Rice och Griffin refererar till Marvel Team-Up och "Spidey". Även tidningarna X-Men och New Mutants skildras i bild.
• "Järnjätten" ("The Iron Giant", Brad Bird, 1999): Pojken Hogarth Hughes lär den utomjordiske Järnjätten om livet på jorden genom serietidningarna Mad, Spirit och Action Comics med Superman, samt den fiktiva serietidningen "Atomo, the Metal Menace".
• "Kapernaum" ("کفرناحوم‎". Nadine Labaki, 2018): Karaktären Harout kallar sig för "Kackerlacksmannen", går omkring i en dräkt inspirerad av Spider-Man och hävdar att han är dennes kusin.
• "Kill Bill vol. 1" (Quentin Tarantino, 2003): Den japanske servitören på nattklubben House of Blue Leaves blir kallad Charlie Brown (Karl i "Snobben") av medlemmarna i O-ren Ishiis gäng, p.g.a. sin skallighet och klädsel som påminner just om den neurotiske huvudpersonen i "Snobben".
• "Kill Bill vol. 2" (Quentin Tarantino, 2004): Rollfiguren Bill håller en monolog om superhjältar och deras alter egon.
• "Kramer mot Kramer" (Robert Benton, 1979): Dustin Hoffmans rollfigur läser Rackham den Rödes skatt för sin son.
• "The Last Days of Disco" (Whit Stillman, 1998): Advokaten Tom Platt förför bokredaktören Alice Kinnon genom sin samling av Carl Barks Joakim von Anka-serier.
• "Lettre de Siberie" (Chris Marker, 1957): I den här kåserifilmen skymtas bl.a. Mad med Alfred E. Neuman.
• "Lisztomania" (Ken Russell, 1975): Refererar till Superman och Thor.
• "Livet som tre" ("Un heureux événement", Rémi Bezançon, 2011): Karaktären Nicolas menar sig vara redo att bli pappa eftersom han läser Strange med "Silver Surfer".
• "Logan" (James Mangold, 2017). Superhjältarna i X-Men har blivit seriefigurer utgivna av förlaget X-Men Comics. Serietidningarna som visas i filmen har tagits fram enbart för detta ändamål och är tecknade av Joe Quesada och Dan Panosian men är i filmen krediterade till fiktiva serieskapare.
• "Lola" (Jacques Demy, 1961): I den här nya vågen-klassikern stöter den försigkomna flickan Cecile ihop med flottisten Frankie, då han tagit det sista numret av Meteor.
• "The Lost Boys" (Joel Schumacher, 1987): I den här 80-talsvampyrskräckkomedin stöter en av huvudpersonerna, Sam Emerson, på de prepubertala amatörvampyrjägarna Edgar och Allan Frog i en serietidningsaffär, där han efter att ha bråkat om kontinuiteten i deras tidningssortering får några vampyrserier med goda råd om hur man tar sig an vampyrer. I övrigt läser ett av offren Sad Sack vid sitt frånfälle.
• "Lost in Translation" (Sophia Coppola, 2003): Charlottes japanska kompis kallas Charlie efter Charlie Brown.
• "Lucky Number Slevin" (Paul McGuigan, 2006): Karaktären "The Boss" refererar till gnurglorna (Shmoo) från Knallhatten.
• "Mallrats" (Kevin Smith, 1995): Introsekvens med fejkade serietidningsomslag. Brodie är serietidningsfantast och djupt fascinerad av superhjältars könsorgan. Silent Bob försöker imitera Batman. Stan Lee medverkar som sig själv.
• "Midnight Cowboy" (John Schlesinger, 1969): En flicka på en buss läser ett nummer av Wonder Woman.
• "Mifune" ("Mifunes sidste sang", Søren Kragh-Jacobsen, 1999): Rud är fanatiskt intresserad av serien "Linda och Valentin".
• "Mirakelpojken" (2001): Svensk TV-film om en liten pojke som blir superhjälte. Refererar bland annat till "Spindelmannen".
• "The Missing Girl" (A. D. Calvo, 2015): Karaktären Mort är seriebutiksägare, karaktären Ellen är ung serietecknare.
• "När Harry mötte Sally" ("When Harry Met Sally...", Rob Reiner, 1989): Harry säger att egyptiska hieroglyfer nog egentligen är en serie som handlar om en figur som heter Sphinxy.
• "Once Fallen" (Ash Adams, 2010): Silver Surfer och Aquaman nämns i en diskussion om bästa superhjältar.
• "Pepi, Luci, Bom y otras chicas del montón" (Pedro Almodóvar, 1980): Pepi ger Luci ett album med "Gwendoline" i present.
• "Philadelphia" (Jonathan Demme, 1993): En ballong föreställande Kajsa Anka syns i en sjukhus-scen.
• "Pulp Fiction" (Quentin Tarantino, 1994): Jules Winnfield lånar en Krazy Kat-T-shirt efter att hans kostym blivit smutsig.
  Vincent läser gärna "Modesty Blaise" på toaletten (möjligen bokversionen).
• "Punchline" (David Seltzer, 1988): Tom Hanks och Sally Field spelar ståupp-komiker som under sina uppträdanden nämner Batman, Zorro, Aquaman och Wonder Woman.
• "På smällen" ("Knocked Up", Judd Apatow, 2007): Katherine Heigls rollfigur försöker intervjua James Franco om Spider-Man och andra serier.
• "Rabbit Hole" (John Cameron Mitchell, 2010): En av rollfigurerna, Jason, är amatörserietecknare.
• "Rött hav" ("Crimson Tide", Tony Scott, 1995): Två flottister råkar i bråk huruvida Jack Kirbys eller Moebius version av Silver Surfer är bäst.
• "Scorpio Rising" (Kenneth Anger, 1964): I den här undergroundfilmen läser motorcykelbögen "Scorpio" söndagsserierna innan han ger sig iväg först till en orgie och sedan för att vandalisera en kyrka.
• "Sea of Love" (Harold Becker, 1989): Al Pacino frågar Ellen Barkin om hon är Superman, och hon svarar att hon är Wonder Woman (vilket i den svenska texten översätts till "Underkvinnan").
• "See You Yesterday" (Stefon Bristol, 2019): Det refereras till (den verkliga) Brooklyn-seriebutiken Bulletproof Comics. Karaktären C.J. Walker bär en T-shirt med den påhittade superhjälten "Wondeshia".
• "Sigge Nilsson och jag" (Sigurd Wallén, 1938): Buspojkar klistrar en teckning föreställande Klot-Johan på sin pappas rock. Torvald Gahlin och Vårt Hem omnämns i scenen.
• "Sky Captain and the World of Tomorrow" (Kerry Conran, 2004): Mekanikern och uppfinnaren Dex är mycket inspirerad av Buck Rogers.
• "Smiley Face" (Gregg Araki, 2007): Karaktären Brevin Ericson läser Zero Girl. Karaktären Jane F. håller en monolog om Gustaf och lasagne.
• "Stig-Helmer Story" (Lasse Åberg, 2011): Filip Arsic-Johnsson, i rollen som den tioårige Stig-Helmer, läser Fantomen julalbum 1951.
• "Storm" (Måns Mårlind & Björn Stein, 2005): I denna svenska science fiction-film läser huvudpersonen serietidningen Storm (ingen koppling till Marvels "Storm"), som refererar till vad som händer i världen utanför tidningen.
• "Stratosphere Girl" (Matthias X. Oberg, 2004): Rollfiguren Angela är serietecknare.
• "The Super Cops" (Gordon Parks, 1974): Ron Leibmans och David Selbys rollfigurer, de autentiska New York-poliserna David Greenberg och Robert Hantz, kallas av ungdomarna på gatan för Batman och Robin.
• "Superman Returns" (Bryan Singer, 2006): Lois Lanes son har en pyjamas med Aquaman-motiv.
• "Terror på Elm Street 5 - The Dream Child" ("A Nightmare on Elm Street 5 - The Dream Child", Stephen Hopkins, 1989): Karaktären Mark Grey är serienörd, amatörserieskapare, och skapare av "Phantom Prowler". Han läser även den fiktiva serietidningen Nightmares from Hell.
• "Till sista andetaget" ("Breathless", Jim McBride, 1983): Huvudpersonen Jesse (Richard Gere) är besatt av Silver Surfer.
• "Tokstollen" ("Pierrot le Fou", Jean-Luc Godard, 1965): Paret Ferdinand Griffon och Marie Renoir är på flykt utan mycket mer än en Pieds Nickelés-bok.
• "Tre män och en baby" ("Three Men and a Baby", Leonard Nimoy, 1987): En av de tre huvudpersonerna (Michael Kellam, spelad av Steve Guttenberg) är serietecknare till yrket.
• "True Romance" (Tony Scott, 1993): Huvudpersonen Clarence jobbar som seriebutiksexpedit. Referenser görs till "Sgt. Fury and his Howling Commandos" och "Amazing Spider-Man". Filmtiteln är en referens till kärleksserietidningar som All True Romance.
• "Tummen opp" ("Artists and Models", Frank Tashlin, 1955): Jerry Lewis rollfigur Eugene Fullstack drömmer mardrömmar om den sexiga seriefiguren "Bat Lady". Refererar till 1950-talets moralpanik mot serier.
• "Ungdomsfängelset" ("Sciuscià (Ragazzi)", Vittorio De Sica, 1946): En av fångarna läser gärna serier på lediga stunder.
• "Ungkarlsdrömmen" ("The War Between Men and Women", Melville Shavelson, 1972): Jack Lemmons karaktär Peter Edward Wilson är serietecknare.
• "Vad har jag gjort för att förtjäna detta?" ("¿Qué he hecho yo para merecer esto?", Pedro Almodóvar, 1984): Den prostituerade Cristal skänker tonårsbögen Miguel en hög med Lola-häften.
• "Viddernas herre" ("Lonely are the Brave", David Miller, 1962): Både poliserna och fångarna i den här filmen läser gärna serier som avkoppling.
• "Vår man i Havanna" ("Our Man in Havana", Carol Reed, 1959): Efter att ha ställt till det för sig i en spionagebluff får Jim Wormold inspiration av dagsstrippen "Rock Kent" av Syd Cain.
• "Värsta gänget" ("Major League", David S. Ward, 1989): Baseballspelarna läser Classics Illustrated på bussresan.

TV-serier med seriereferenser

• "Alcatraz (2012): En av huvudpersonerna är dr Diego Soto, doktor i kriminalpolitik och amerikanska inbördeskriget, samt även superhjältefan, seriebutiksägare och serietecknare.
• "Alien Dawn (2013–2014): Birollskaraktären Bruce Turner är serietecknare, och huvudrollskaraktären Cameron Turner letar ledtrådar om en utomjordisk konspiration i hans serie.
• "Angel" (1999–2004): Gunn gör en obskyr referens till tre av de figurer som gått under namnet Flash; Jay Garrick, Barry Allen och Wally West.
• "The Avengers" (1961–1969): I ett avsnitt från 1963 i denna brittiska TV-serie läser John Steed Tintin-albumet "Det svarta guldet", fast på originalspråket franska och inte på engelska.
  I ett annat avsnitt ses Steed läsa Tintin-albumet "Tintin i Tibet" – denna gång den engelska utgåvan.
• "Big Bang Theory" (2007–): Denna komediserie om ett gäng socialt missanpassade universitetsnördar innehåller drösvis av referenser till superhjälteserier och fandom – bland annat går huvudrollerna varje onsdag till sin lokala seriebutik för att köpa nya serietidningar, en butik där bl.a. Stan Lee har signerat.
• "Bron" (säsong 2, 2013): Huvudpersonen Saga Norén blir sambo med serietidningshandlaren Jakob Sandberg. För att sätta sig in i Jakobs intressen försöker Saga läsa "Transmetropolitan".
• "Buffy och vampyrerna" ("Buffy the Vampire Slayer", 1997–2003): Referenser gjordes ständigt till olika seriefigurer. Bland dem: Superman, Wonder Woman, Spider-Man, Daredevil, Phoenix, The League of Extraordinary Gentlemen, Vampirella m.fl.
  Ett specifikt exempel är då Buffy lekte Power Girl som 8-åring i en tillbakablick.
• "Clark Kent" (1988): Svensk tv-serie om ett rockband som tagit namnet från Stålmannens alter ego.
• "C/O Segemyhr": Svensk sitcom som ägnade ett helt avsnitt åt huvudkaraktärernas Tintin-entusiasm. Avsnittet innehöll även ett återkommande skämt om Stålmannens fiende Bizarro.
• "Comic Book Men": Dokusåpa och tv-sänd podcast som utspelar sig runt Kevin Smiths seriebutik Jay and Silent Bob's secret stash i Red Bank, New Jersey i USA. Samtliga avsnitt är fulla av seriereferenser.
• "CSI" (2000–): Ett avsnitt 2003 ägnades åt s.k. "fursuiting", en aktivitet som har lösa kopplingar till furry fandom.
• "Deadbeat" (2014–): Rube Goldbergs spöke tar hjälp av ett medium för att påverka sina barnbarn, med metoder som påminner om hans berömda Rube Goldberg Devices.
• "Du måste förstå att jag älskar Fantomen" (1981): Svenskt barnprogram om en pojke som fantiserar att han är Fantomen.
• "Easy" (2016–): Innehåller karaktärerna serietecknarna Jacob Malco (spelad av Marc Maron) och Beth (spelad av Melanie Lynskey).
• "Family Guy" (1999–): Referenser görs ständigt till olika serier. Borgmästare i Quahog, staden där "Family Guy" utspelar sig, är Adam West, röstspelad av skådespelaren med samma namn (som spelade Batman i 1960-talets TV-serie).
• "Fem myror är fler än fyra elefanter" (1973): Brasse lär sig om bokstaven Z genom att läsa ett (redigerat) nummer av Tarzan med referenser till zigenare, ozeloter, zebror och snarkningar.
• "Fringe" (2008–): I säsongsfinalen av "Fringe" våren 2010 besöker man ett alternativt universum där allting är lite annorlunda vårt eget ner i minsta detalj, även serietidningarna. Till avsnittet specialtecknades flera omslag till klassiska nummer av serietidningar från DC Comics, med små skillnader mot originalen. Bland annat har "Dark Knight Returns" i denna värld kommit att handla om Stålmannen medan "Death of Superman" istället blivit "Death of Batman".
• "Galaxer i mina braxer, sa Kapten Zoom" (sent 1970-tal): Kapten Zoom lär sig om livet på Jorden genom att läsa ett nummer av Stålmannen.
• "Gilmore Girls" (2000–): Har refererat till bland annat Wonder Woman och Kid Flash.
• "Grey's Anatomy" (2005–): Green Lantern avhandlas i ett avsnitt från 2006.
• "Gåsmamman" (2016–): Franska förstaupplagor av "Tintin" beundras av en serieintresserad polis (spelad av Shebly Niavarani) som även läser "Lucky Luke" under spaningsuppdrag. I en senare säsong pratar polisen om Rastapopoulos med en annan polis.
• "Hoppla, vi dör!" ("Whoops Apocalypse", 1982): en brittisk TV-komedi i sex avsnitt där den brittiske premiärministern hävdar att han egentligen är Stålmannen.
• "How I Met Your Mother" (2005–2014): Marshall vantrivs på en konstutställning tills han möter konstnären som också visar sig vara ett stort fan av Teenage Mutant Ninja Turtles. (Även Eastman och Laird nämns.)
• "Magnum, P.I." (2018– ): En skattkarta är utförd som en invikningsbild från Mad.
• "Malcolm – Ett geni i familjen" ("Malcolm in the Middle", 2000–2006): Malcolm ogillar att umgås med sin klasskompis Stevie på fritiden, tills han upptäcker att Stevie har en stor seriesamling som bl.a. innehåller Savage Dragon och första numret av Youngblood. I ett annat avsnitt lånar Malcolm familjens bil för att åka till en signering med Frank Miller. I ytterligare ett avsnitt drar Malcolm nytta av att storebrodern Reese aldrig läst "Snobben" när de spelar amerikansk fotboll: Malcolm utsätter Reese för samma knep som Karl brukar bli utsatt för. Reese har även läst serien "Acke" och önskar då att Ragge ska ta livet av huvudpersonen.
• "Modern Family" (2009–2020): Mitchell överväger att sälja sitt exemplar av The Amazing Spider-Man #3 (1963) med första framträdandet av Doctor Octopus för $5000 för att finansiera brölloppet med fästmannen Cam.
• "Morden i Midsomer" ("Midsomer Murders" 1997–): I avsnittet "Drawing Dead" (S20E3, 2018) blir en supermodell mördad på en lokal seriemässa, varpå en serietidning dyker upp med implicita anklaganden av olika bybor.
• "Numb3rs" (2005–2010): I avsnittet "Graphic" (S4E9, 2007) blir en ashcan-tidning stulen på en seriemässa, varpå förfalskade exemplar börjar dyka upp bland samlarna.
• "O.C." (2003–): Rollfiguren Seth gör ständigt serierelaterade referenser till bland annat "Batman", "X-Men", seriemässor och seriebutiker. I ett avsnitt slåss karaktärerna Summer Roberts och Anna Stern om hans gunst. Summer Roberts klär ut sig till Wonder Woman, medan Anna Stern tecknar ett fanzin.
• "Orange is the New Black" (2013– ): Rollfiguren Poussey minns hur hon som barn läste "Kalle och Hobbe" tillsammans med sin mamma.
  Rollfiguren Dayanara "Daya" Diaz (spelad av Dascha Polanco) är manganörd och amatörtecknare.
• "Seinfeld" (1990–1998): Jerry Seinfeld har (både i TV-serien och i verkligheten) Stålmannen som idol. Flera referenser görs även till andra superhjältar, såsom Green Lantern, Aquaman och Justice League, och superskurken Bizarro. Mer oväntade referenser var till Zippy the Pinhead och Ziggy.
• "Sex and the City" (1998–2004): I avsnittet "Hot Child in the City" (S3E15, 2000) inleder huvudkaraktären Carrie Bradshaw (Sarah Jessica Parker) ett förhållande med seriebutiksägaren och amatörserietecknaren Wade Adams (Cane Peterson), skapare av "Power Lad".
• "Scorpion" (2014–): en av huvudrollerna, Sebastian, är ett fan av den fiktiva serien "Super Fun Guy", som tycks vara en komisk superhjälteäventyrsserie. I ett avsnitt besöker huvudrollerna inspelningsplatsen för en spelfilm baserad på serien och klär ut sig till figurer från serien. Det har också förekommit referenser till verkliga serier.
• "Simpsons" (1989–): Referenser görs ständigt till olika serier. En av de återkommande figurerna är seriehandlaren "Comic Book Guy".
• "Singel i stan" ("Caroline in the City", 1995–1999): Huvudpersonen Caroline Duffy är serietecknare för dagspress.
• "Six Feet Under" (2001–2005): I ett avsnitt krossas en serienörd till döds under sin egen samling efter att ha dragit ner förstanumret av den fiktiva "Golden Age"-figuren "Blue Twister".
• "Solsidan" (2010– ): I ett avsnitt från 2012 uppmanas Alex av sin fru Anna att ta sig lite egentid, vilket han ägnar åt att äta godis och läsa serietidningen Ernie. Serietidningen kommenteras även vid namn av Anna.
• "Springfloden" (2016): "Klas Katt blir deprimerad" ges som gåva till ett misshandelsoffer, som beskriver serien som "Beckett i serieform."
• "That 70s Show" (1998–2006): I en drömbild förvandlas kompisgänget till hjältarna i Super Friends, referenser har även skett till "Flash", "Spider-Man" och "Marmaduke". Huvudpersonen Eric Forman är ett stort seriefan och har även försökt bli serietecknare. Han köper serietidningar på The Atomic Comic Book Nook och har en tatuering av Woodstock från "Snobben".
• "Timeless" (2016): Garcia Flynn (spelad av Goran Visnjic) är ett fan av Tex Willer.
• "Tårtan" (1972): I avsnittet "Mjölmannen" (skrivet av Jan Lööf) läser bagaren Frasse ett nummer av Gigant och inspireras av den till att själv bli superhjälten Mjölmannen.
• "Vita huset" ("The West Wing", 1999–2006): President Jeb Bartlet (Martin Sheen) drar en parallell mellan Karl, Gullan och fotbollen i "Snobben" och militärledningens återkommande önskan att presidenten skall komma och bevittna ständigt nya försök att få ett missilförsvar att fungera.
• "Vänner" ("Friends", 1994–2004): Referenser har bland annat skett till Hulk och Spider-Man. Rollfigurer har vid maskerad varit utklädda till Supergirl (Phoebe Buffay, spelad av Lisa Kudrow), Catwoman (Monica Geller-Bing spelad av Courteney Cox) och Karl från "Snobben" (Gunther spelad av James Michael Tyler). I ett avsnitt bär Chandler Bing (spelad av Matthew Perry) en Tintin-t-shirt.
• "Woke" (2020): Huvudpersonen Keef Knight är afroamerikansk serieskapare, löst baserad på TV-seriens medskapare Keith Knight.

Dokumentärfilmer om serier

• "Comic Book Confidential" (Robert Mann, 1988), dokumentärfilm om den amerikanska serieindustrin från 1930-talet fram till 1980-talet.
• "Crumb" (Terry Zwigoff, 1994), dokumentärfilm om Robert Crumb och dennes familj.
• "Frazetta: Painting with Fire" (Lance Laspina, 2003), dokumentärfilm om Frank Frazetta.
• "Tintin och jag" ("Tintin et moi", Anders Østergaard, 2003), dokumentärfilm om Hergé och "Tintin".
• "Unauthorized and Proud of It: Todd Loren's Rock 'N' Roll Comics" (Ilko Davidov, 2005), dokumentärfilm om tidningen Rock 'N' Roll Comics.
• "In Search of Steve Ditko" (Jonathan Ross, 2007), dokumentärfilm om Steve Ditko.
• "Grant Morrison: Talking with Gods" (Patrick Meaney, 2010), dokumentärfilm om Grant Morrison.
• "Patrik och Johanna" (Daniel Permbo, 2013), dokumentärfilm om Patrik Rochling och Johannasviten.

Kreatörer inom båda medierna

Serieskapare som även är filmskapare

• Hans Alfredson (film-auteur och mångsysslare, har även skrivit manus till serier)
• Max Andersson (egenartad serieskapare och kortfilmsregissör)
• Clive Barker (litterär författare som även skrivit serier samt skrivit och regisserat film)
• Chevy Chase (skådespelare, komiker och regissör som även skrivit en serie till MAD)
• Federico Fellini (film-auteur, har även skrivit manus till serier)
• David S. Goyer (Författare till serier och film)
• Alexandro Jodorowsky (film-auteur och seriemanusförfattare)
• Geoff Johns (manusförfattare till film och serier)
• Jens Jonsson (filmregissör, tidigare amatörserieskapare)
• David Liljemark (serieskapare som även gjort kortfilm)
• David Lynch (film-auteur, även upphovsman till "The Angriest Dog in the World")
• Lukas Moodysson (film-auteur, även författare till serieliknande verk)
• James Robinson (filmregissör, manusförfattare till film och serier)
• Kevin Smith (film-auteur, seriemanusförfattare)
• Johannes Stjärne Nilsson - regissör av kort- och långfilm, samt skapare av serien "Sure-Pär"
• Peter Wahlbeck (mångsysslare som även skrivit "Serier für alle")
• Joss Whedon (manusförfattare till film och serier)
• Rob Zombie (musiker, filmregissör och serieskapare)

Serieskapare som även är animatörer/regissörer till animation

Se Animation#Serieskapare/animatörer

Serier baserade på film och tv

Serier med lång- och kortfilm som förlagor

• "Aliens"
• "Apornas planet"
• "Det svarta hålet"
• "Indiana Jones
• "Jönssonligan"
• "Matrix"
• "Predator"
• "Star Wars"
• "Terminator"

Listan är bara påbörjad. Fler exempel kan hittas i kategorin för Serier baserade på filmer

Serier med tv-serier som förlagor

• "ALF"
• "Babylon 5"
• "Dallas"
• "Mannen från U.N.C.L.E."
• "Smallville"
• "Star Trek"
• "V"

Listan är bara påbörjad. Fler exempel kan hittas i kategorin för Serier baserade på filmer

Kuriosa

• Nicolas Cage, amerikansk skådespelare, regissör och producent, är ett stort superhjältefan och har också skapat serier. Namnet är taget efter superhjälten Luke Cage.

Se även

• Fiktiva serieskapare#I filmer
• Lista över skådespelare som gestaltat seriefigurer
• Seriereferenser i prosa

Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer!