Skillnad mellan versioner av "Musse Piggs universum"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
 
(108 mellanliggande versioner av 8 användare visas inte)
Rad 2: Rad 2:
[[Kategori:Fiktiva miljöer i serier]]
[[Kategori:Fiktiva miljöer i serier]]
[[Bild:Putte_och_Kn%C3%B6len.png|frame|[[Putte och Knölen]] överraskar [[Musse Pigg (seriefigur)|Musse]], professor Plutt och [[Långben]] i "Musse Pigg och Professor Plutt" (1969) av [[Paul Murry]]. © [[Disney]].]]
[[Bild:Putte_och_Kn%C3%B6len.png|frame|[[Putte och Knölen]] överraskar [[Musse Pigg (seriefigur)|Musse]], professor Plutt och [[Långben]] i "Musse Pigg och Professor Plutt" (1969) av [[Paul Murry]]. © [[Disney]].]]
'''Musse Piggs universum''' är ett [[fiktivt universum]] befolkat av [[seriefigur]]er skapade av [[Walt Disney]] med flera.
'''Musse Piggs universum''' är det [[fiktivt universum|fiktiva universum]] som omger [[Disneyfigur]]en [[Musse Pigg (seriefigur)|Musse Pigg]].
   
   
Liksom [[Kalle Ankas universum]] kretsar det kring [[Ankeborg]], och ursprungligen så var [[Kalle Anka|Kalles]] och Musses serievärld en och den samma. Med tiden har dock de två drivit ifrån varandra, och numera är det endast i undantagsfall en figur från Kalles värld dyker upp i en Musse-serie, och vice versa.
==Uppkomst och sammanhang==
Till skillnad från t.ex. [[Marvels universum (plats)|Marvels]]- och [[DC:s universum]] så har figurgalleriet i "Musse Pigg" inte skapats och definierats som en enhetlig värld, utan långsamt växt fram genom åren, och tagit olika uttryck i olika länders och förlags [[licens]]produktioner. Gränsen till "[[Kalle Anka]]"-seriens [[Kalle Ankas universum|universum]] är flytande: figurgalleriet i ankserierna skapades som en del av Musses värld i Disneys animerade kortfilmer, och därefter skedde separationen gradvis – först i och med att "[[Kalle Anka (dagspress)|Kalle Anka]]" fick en egen dagspresserie, och därefter än tydligare i och med [[Carl Barks]] ankserier. I flertalet olika produktioner existerar ankorna och mössen i samma verklighet, men interaktion mellan de olika "universumen" är relativt sällsynt.


Enligt amerikansk och italiensk serietradition så bor Musse och Kalle i olika städer; Kalle i "Duckburg" (Ankeborg), och Musse i "[[Mouseton]]" (Musköping). I den danska traditionen - som är den i Sverige rådande - bor även Musse i Ankeborg, dock i en annan stadsdel än Kalle.
Utöver att ankorna och mössen till och från figurerar i samma serier så har de dessutom – inte minst i [[Western Publishing|Westerns]] serietidningsproduktion – figurerat tillsammans både med figurer från andra Disneyserier som "[[Lilla Vargen]]" och med rollfigurer från de [[animerade Disneyfilmer]]na.


==Geografi==
:''Huvudartiklar: [[Ankeborg]] och [[Mouseton]]
Ursprungligen rörde sig Musse i en lantlig miljö, såväl i filmerna som i serierna. Redan under dagspressens första decennium förflyttades handlingen till en mer urban värld, och vid slutet av 1930-talet etablerade [[Floyd Gottfredson]] "Mouseville" som namnet på Musses hemstad.
På 1940-talet skapade Carl Barks Kalle Ankas hemstad Ankeborg, och på femtiotalet började Ankeborg även att anges som skådeplatsen för Westerns "Musse Pigg"-serier.
Efter detta har olika produktioner förlagt musserierna till antingen Ankeborg (så är till exempel fallet i de skandinaviska, brasilianska, och holländska produktionerna) eller till en separat stad, sedan 1990-talet kallad Mouseton på engelska (detta gäller bland annat de italienska och franska produktionerna, liksom – sedan 1990-talet – i amerikanska serietidningar).


==Figurer==
==Figurer==
 
=== Centralfigurer från de animerade kortfilmerna ===
===Figurer från tidiga kortfilmer===
[[Bild:Pluto.png|frame|[[Musse Pigg (seriefigur)|Musse]] och [[Pluto]] ur "Pluto the Pup" (1931). Manus och teckning: [[Floyd Gottfredson]], tusch: [[Al Taliaferro]].]]
[[Bild:Pluto.png|frame|[[Musse Pigg (seriefigur)|Musse]] och [[Pluto]] ur "Pluto the Pup" (1931). Manus och teckning: [[Floyd Gottfredson]], tusch: [[Al Taliaferro]].]]
Precis som [[Kalle Ankas universum]], grundlades värden kring Musses i Walt Disneys första kortfilmer. Men i motsatts till Kalle som har haft en ganska konstant utveckling av världen kring sig, har Musse, liksom hans omvärld, under de 80 år han funnits på film, i TV och i serier gått igenom en mängd olika inkarnationer. Kärnan figurer kring honom har dock varit den samma som den som skapades under hans det första årtionde, även om somliga figurer från denna epok inte längre är så vanligt förekommande.
Världen kring Musse Pigg grundlades främst i det medium som han själv debuterade i – [[Walt Disney]]s animerade kortfilmer. Dessa figurer utgör kärnan i de flesta "Musse Pigg"-serier som producerats. Noterbart är att Musse Pigg inte den äldsta av dessa figurer – Svarte-Petter slår honom med ett par år; till en början var han skurk i kortfilmer med andra hjältar än Musse.
 
Till skillnad från vad man lätt kan tro, är Musse Pigg själv faktiskt ''inte'' den äldsta figuren i vad det som idag kallas Musse Piggs universum. Hans ärkefiende slår honom med tre år - till en början var han skurk i kortfilmer med andra hjältar än Musse.  
*[[Svarte-Petter]] (''Pete'', skapad 1925)
*[[Svarte-Petter]] (''Pete'', skapad 1925)
*[[Musse Pigg]] (''Mickey Mouse'', 1928)
*[[Musse Pigg]] (''Mickey Mouse'', 1928)
Rad 23: Rad 28:
*[[Pluto]] (''Pluto'', 1930)
*[[Pluto]] (''Pluto'', 1930)
*[[Jan Långben]] (''Dippy Dawg/Goofy'', 1932)
*[[Jan Långben]] (''Dippy Dawg/Goofy'', 1932)
*[[Fifi]] (''Fifi'', 1933)
*[[Klara Kluck]] (''Clara Cluck'', 1934)
*[[Bister]] (''Butch'', 1940)
*[[taxen Dinah]] (''Dinah'', 1942)
*[[Figaro]] (''Figaro'', skapad för långfilmen "[[Pinocchio]]", 1940, införlivad i Musses värld 1946)


===[[Floyd Gottfredson]]s stjärnor===
=== Centralfigurer skapade av [[Floyd Gottfredson]] ===
De flesta Mussefans torde vara överens om att den som är ansvarig för flest klassiska Mussehistorier är tecknaren och författaren Floyd Gottfredson, som jobbade med Musses dagspresserie från 1930 till 1975. Speciellt perioden fram till 1955 skattas mycket högt - under dessa guldår bestod Musse-strippen av en mängd längre [[komiska äventyrsserier]] som tog Musse på äventyr över hela världen - precis som Carl Barks Kalle Anka gjorde i serietidningarna under samma tid. Efter 1955 bestod dock Musse-serien enbart av korta [[skämtserier]], av samma snitt som t.ex. [[Al Taliaferro]]s Kalle Anka-strippar och andra serier som "[[Snobben]]" och "[[Knasen]]".
[[Bild:Sp%C3%B6kplumpen.png|frame|right|[[Spökplumpen]] demaskeras av [[Musse Pigg (seriefigur)|Musse]], [[Kommissarie Karlsson]] och [[Klovén]]. Från "Mickey Mouse Outwits the Phantom Blot" (1939), av [[Floyd Gottfredson]]. © [[Disney]].]]
Redan 1930 debuterade [[Musse Pigg (dagspressversionen)|dagspresserien "Musse Pigg"]], som under 25 år publicerade äventyrsföljetonger med Musse och filmernas persongalleri. Huvudsaklig upphovsman till dessa serier var [[Floyd Gottfredson]], som även utökade persongalleriet markant. Flertalet av Gottfredsons figurer (se [[#Andra figurer från den tidiga dagspresserien|nedan]]) kom dock inte att inkorporeras i de amerikanska serietidningsserierna. En handfull undantag har dock kommit att, jämte filmfigurerna, utgöra centralfigurer i flertalet olika "Musse Pigg"-produktioner.
*[[Teddi och Freddi]] (''Morty and Ferdie Fieldmouse'', 1932)
*[[Kommissarie Karlsson|Kommissarie Konrad Karlsson]] (''Chief Seamus O'Hara'', 1939)
*[[Spökplumpen]] (''The Phantom Blot'', 1939)


Under Gottfredsons guldår skapades en mängd färgstarka personligheter. En handfull av dom (se ovan) fick fortsatt förtroende under Paul Murrys och andra amerikanska och nordeuropeiska serieskapares penna. Dom flesta fick det inte. Dock har man sedan 1990-talets slut börjat återupptäcka flera av dem, och nu är många av dem sakta påväg att återta sin givna plats i Musses universum.  
=== Figurer från animerade Pluto-filmer ===
[[Bild:Sp%C3%B6kplumpen.png|frame|right|[[Spökplumpen]] demaskeras av [[Musse Pigg (seriefigur)|Musse]], [[Kommissarie Karlsson]] och [[Klovén]]. Från "Mickey Mouse Outwits the Phantom Blot" (1939), av [[Floyd Gottfredson]]. © [[Disney]].]]
Musses hund Pluto hade själv huvudrollen i ca 50 kortfilmer. Denna produktion gav även upphov till en handfull återkommande figurer, som även i viss mån etablerats i de tecknade serierna – mest frekvent använd har bulldoggen Bister blivit.
*[[Bister]] (''Butch'', 1940)
*[[Dinah]] (''Dinah'', 1942)
*[[Figaro]] (''Figaro'', skapad för långfilmen "[[Pinocchio]]", 1940, införlivad i Musses värld 1944)


*[[Farbror Mortimer]] (''Uncle Mortimer Mouse'', 1930)
===Andra figurer från den tidiga dagspresserien===
*[[Fusky|Fusky Mutkolv]] (''Sylvester Shyster'', 1930)
[[Bild:Eega_Beeva.png|frame|[[Eta Beta]] från "Musse Pigg och Framtidsmannen" (orig. "The Man of tomorrow") av [[Bill Walsh]] (manus) och [[Floyd Gottfredson]] (teckningar) ur ''[[Mickey and Donald]]'' nr 3. ''Historiekod: YM  110''. © Disney]]
:''Huvudartikel: [[Musse Pigg (dagspressversionen)]]
Under de 25 år, 1930-1955, som [[Floyd Gottfredson]]s "Musse Pigg"-dagstripp var en [[komisk äventyrsserie]] debuterade ett flertal nya figurer. En handfull (se [[#Centralfigurer skapade av Floyd Gottfredson|ovan]]) kom att bli väletablerade även i serietidningarna, men flertalet kom att falla i glömska i hemlandet. Flera av dem levde dock vidare i de italienska serierna, och ytterligare andra återupptogs på 1980- och 1990-talet i andra länders nyproduktion. Utöver de figurer som Gottfredson själv återanvände, har även flera av hans engångsfigurer sedermera återanvänts av andra kreatörer.
*[[Knutte Klös]] (''Kat Nipp'', skapad för filmerna 1929, seriedebut 1931. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
*[[Singoalla So]] (''Patricia Pigg'', skapad för filmerna 1929, seriedebut 1930)
*[[Göte Bock]] (''Bill Goat'', 1930)
*[[Farbror Mortimer]] (''Uncle Mortimer'', 1930)
*[[Fusky]] (''Sylvester Shyster'', 1930)
*[[Markus Pigg]] (''Marcus Mouse'', 1930)
*[[Markus Pigg]] (''Marcus Mouse'', 1930)
*[[Berra (Disney)|Berra]] (''Butch'', 1930)
*[[Berra (Disney)|Berra]] (''Butch'', 1930)
*[[Singoalla So]] (''Patricia Pigg'', 1930)
*[[Fifi]] (''Fifi the Peke'', 1932. Även i en handfull amerikanska serietidningar)
*[[Teddi och Freddi]] (''Morty and Ferdie Fieldmouse'', 1932)
*[[Kapten Kyrkråtta]] och Ville (''Captain Nathanael Churchmouse'' & ''Spooks'', 1932. Även i en handfull amerikanska serietidningar)
*[[Kapten Kyrkråtta]] och [[Kapten Kyrkråtta|Ville]] (''Captain Nathanael Churchmouse'' och ''Spooks'', 1932)
*[[Ecks, Dublex & Triplex]] (''Ecks, Doublex & Triplex'', 1932. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
*[[Ecks, Dublex & Triplex]] (''Ecks, Doublex & Triplex'', 1932)
*[[Mjukfot]] (''Tanglefoot'', 1933)
*[[Kapten Doberman]] (''Captain Dobberman'', 1933)
*[[Kapten Dobberman]] (''Captain Doberman'', 1933)
*[[Tristan]] (''Gloomy'', 1933)
*[[Tristan]] (''Gloomy'', 1933)
*[[Snorre Snabel]] (''Eli Squinch'', 1934)
*[[Snorre Snabel]] (''Eli Squinch'', 1934)
*[[Orango Pirat]] (''Dr. Vulter'', 1935)
*[[Orango Pirat]] (''Dr. Vulter'', 1935. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
*[[Ture Trigger]] (''Trigger Hawkes'', 1936)
*[[Ture Trigger]] (''Trigger Hawkes'', 1936. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
*[[Gotthold Edelrott]] (''Montmorency Rodent'', 1936)
*[[Gotthold Edelrott]] (''Mortimer Mouse'', 1936 / ''Montmorency Rodent'', 1945)
*[[Professor Müstic]] (''Professor Einmug'', 1936)
*[[Professor Müstic]] (''Professor Einmug'', 1936. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
*[[Klovén]] (''Mr. Casey'', 1938)
*[[Hank Klovén]] (''Mr. Casey'', 1938)
*[[Rulle Rörtång]] (''Joe Piper'', 1938)
*[[Rulle Rörtång]] (''Joe Piper'', 1938. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
*[[Kommissarie Karlsson]] (''Chief O'Hara'', 1939)
*[[Mac MacCorker|Mac]] (''Mac MacCorker'', 1938)
*[[Spökplumpen]] (''The Phantom Blot'', 1939)
*[[Professor Benmjöl]] (''Professor Dustibones'', 1940. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
*[[Professor Benmjöl]] (''Professor Dustibones'', 1940)
*[[Eta Beta]] och Pflipp (''Eega Beeva'' & ''Pflip'', 1947)
*[[Eta Beta]] (''Eega Beeva'', 1947)
*[[Pflip]] (''Pflipp'', 1947)
*[[Korpus]] (''Ellsworth'', 1949)
*[[Korpus]] (''Ellsworth'', 1949)
*[[Farbror Wombat]] (''Uncle Wombat'', 1951. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
*[[Lille-Davy]] (''Li'l Davy'', 1955. Även i en handfull amerikanska serietidningar)


===Figurer i [[Paul Murry]]s serier===
===Figurer från Western-produktionen===
[[Bild:Super-Cacahouètes.png|frame|[[Långben]] knaprar stål-nötter, av [[Paul Murry]] ur "The Strange Case of Dr. Syclocks". © [[Disney]].]]
[[Bild:St%C3%A5l-Gilbert.png|frame|[[Stål-Gilbert]] och [[Stål-Långben]] i "Stål-Långben i blåsväder". Av [[Paul Murry]]. © Disney]]
Paul Murry har kallats "Musses [[Carl Barks]]", men det är en liknelse som har sina klara svagheter. Först och främst skrev Murry väldigt få av sina serier på egen hand, utan tecknade efter andras manus. De flesta [[ankist]]er skulle nog dessutom säga att den verklige mus-mästaren är [[Floyd Gottfredson]]. Men det finns också flera gemensamma nämnare mellan Barks och Murrys inverkan på sina respektive serieuniversum. Båda kom att bilda skola för många såväl samtida som senare serieskapare när det gäller såväl figurernas utseende som upplägget på historierna, och det persongalleri dom använde sig av kom att bli det mest använda även bland andra tecknare. Här listas därför de karaktärer som figurerade i Murrys serier, även om en handfull av dem skapades innan Murrys tid som tecknare. Det ska dock sägas att det var under Murrys tid som dessa karaktärer växte (eller, kanske somliga skulle säga, trubbades av), från att ha varit marginella, men inte desto mindre färgstarka, bifigurer, till att få den form som vi är vana vid att se dom idag.
:''Huvudartikel: [[Disneyserier från Western]]
Parallellt med Murry tecknade andra serieskapare som t.ex. [[Jack Bradbury]] serier med Musse. Under samma period lanserades även Disneys s.k. "overseas"-program, en satsning på USA-producerade Disneyserier som enbart publicerades utomlands, framför allt i Europa och Australien. Här uppkom äventyr med figurer som [[Tuttan]], vilka inte brukade dyka upp i USA.
[[Western Publishing]] licensproducerade serietidningserier med "Musse Pigg" från 1943 till 1984. De äldre figurerna utgjorde kärnan i dessa serier, som dock även introducerade flera nyskapelser – allra mest genomslag har Stål-Långben fått. Bland de serietecknare som tecknade denna version av "Musse Pigg" utmärker sig särskilt [[Paul Murry]], men även bland andra [[Jack Bradbury]] och [[Tony Strobl]], och bland manusförfattarna märks främst [[Carl Fallberg]], [[Del Connell]], och [[Don Christensen]].
*[[Teddi och Freddi]] (''Morty and Ferdie Fieldmouse'', skapade av Floyd Gottfredson 1932)
*[[Skärlock Holm]] (''Shamrock Bones'', 1952)
*[[Kapten Kyrkråtta]] och [[Kapten Kyrkråtta|Ville]] (''Captain Nathanael Churchmouse'' och ''Spooks'', skapade av Floyd Gottfredson 1932)
*[[Kommissarie Karlsson]] (''Chief O'Hara'', skapad av Floyd Gottfredson 1939)
*[[Spökplumpen]] (''The Phantom Blot'', skapad av Floyd Gottfredson 1939)
*[[Skärlock Holmes]] (''Shamrock Bones'', 1952)
*[[Gilbert]] (''Gilbert'', 1954)
*[[Gilbert]] (''Gilbert'', 1954)
*[[Borstis]] och [[Dum-Dum]] (''Scuttle'' och ''Dum-Dum'', 1957)
*[[Borstis]] och Dum-Dum (''Scuttle & Dum-Dum'', 1957)
*[[Dr. Dunkelfink]] och [[Fumbel]] (''Doc Finkelstein'' och ''Shrimp'', 1958)
*[[Dunkelfink och Fumbel]] (''Professor Artifact & Lurk'', 1958 – engångsfigurer som sedermera återkom i [[#Danska figurer|den danska produktionen]])
*[[Tuttan]] och [[Nuttan]] (''Millie and Melody'', 1962)
*[[Mister X (Disney)|Mister X]] (''Mr. X'', 1964 – engångsfigur som sedermera återkom i [[#Disneyserier från Basilien|den brasilianska produktionen]])
*[[Stål-Långben]] (''Super Goof'', 1965)
*[[Stål-Långben]] (''Super Goof'', 1965)
*[[Putte och Knölen]] (''Idgit the Midgit'' och ''Dangerous Dan McBoo'', 1966)
*[[Putte och Knölen]] (''Idgit the Midgit & Dangerous Dan McBoo'', 1966)
*[[Stål-Gilbert]] (''Super Gilly'', 1966)
*[[Stål-Gilbert]] (''Super Gilly'', 1966)
*[[Doktor Stigma]] (''Dr. Stigma'', 1966 – engångsfigur som sedermera återkom i [[#Disneyserier från Basilien|den brasilianska produktionen]])
*[[Röde Getingen]] (''Red Wasp'', 1967 – engångsfigur som sedermera återkom i [[#Disneyserier från Basilien|den brasilianska produktionen]])
*[[Emil Örn]] (''Emil Eagle'', skapad för ankserierna 1966, införlivad i Musses värld 1968)
*[[Gloria (Disney)|Gloria]] (''Glory-Bee'', skapad för dagspresserien 1969, upptagen i serietidningarna 1972)


===Figurer från "de mörka decennierna"===
===Figurer från Studio-produktionen===
Under 1970 och 80-talen föll kvallitén på de Musse-serier som publicerades i Nordamerika och norra Europa avsevärt. Tecknare som [[Tello]] gjorde sitt bästa för att lyfta serierna till den nivå de haft under Murrys glansdagar, men slet med allt tunnare detektivhistorier. Försök av serieskaparstabarna i USA och Danmark att gjuta liv i Musse-serierna resulterade i allt från utflykter i historien och [[Sherlock Holmes]]-[[parodi]]er till äventyr med transportfirman ''Zoom''. Bland de mer lyckade försöken kan nämnas de [[James Bond]]-parafraser som bl.a. den skicklige [[Cèsar Ferioli]] tecknade för den franska Disneyseriefabriken.
[[Bild:Sippan.png|frame|[[Tuttan]] av [[Jim Fletcher]] ur "Sippan – en tuff tös" (orig. "Adventuring Melody") ''Historiekod: S 64074'' ur ''[[Kalle Anka & C:o]]'' nr 25/1965. © Disney]]
:''Huvudartikel: [[Disneyserier från Walt Disney Studios]]
På 1960-talet inledde [[Walt Disney Studios]] en egenproduktion av serietidningsserier – det s.k. "overseas"-programmet, en satsning på serier som enbart skulle publicerades utomlands, framför allt i Europa och Sydamerika. Även för denna produktion skapades nya figurer, jämte de redan etablerade, och produktionen fortlevde till 1990. Bland de mest betydande tecknarna utmärker sig duon [[Jim Fletcher]] och [[Ellis Eringer]] under 1960-talet, och därefter [[Jaime Diaz Studio]], medan betydande manusförfattare bland annat inkluderar [[Ed Nofziger]], [[Cal Howard]] och [[Carl Fallberg]].
*[[Tuttan]] (''Melody'', 1964)
*[[Big Chief Pain In The Face]] (1973, ej publicerad på svenska)
*[[Spårlock]] (''The Sleuth'', 1975)
*[[Faster Mittbena]] (''Aunt Tessie'', 1976)
*[[Vesslan]] (''Goose'', 1978)
*[[Professor Arwin]] (''Professor Ptarwin'', 1979)
*[[Söta Sussie]] (''Chirpy Bird'', 1980)


Av någon anledning började även karaktärsgalleriet i Musse-serierna att minska i storlek under den här perioden. De äldre figurerna fortsatte att leva en allt mer tynande tillvaro, och de nya karaktärer som skapades blev sällan långlivade. Delvis som en följd av detta är figurerna i Musses universum än idag betydligt färre och, framför allt, mer okända än de i Kalles.  
===Italienska figurer===
[[Bild:Maximus_Tvespratt.png|frame|[[Maximus Tvespratt]] av [[Casty]] © Disney]]
:''Huvudartikel: [[Disneyserier från Italien]]
Italienska [[Mondadori]]s licensproduktion tog fart efter andra världskriget, och fortsatte till 1988 då [[Walt Disney Company Italia]] tog över (dock utan större förändringar i produktionen). De italienska staben av Disneyserieskapare, inte minst representerad av [[Romano Scarpa]], var mer intresserade än sina nordamerikanska kollegor av att vårda arvet från Gottfredsons längre Musse-serier, och kom också att ge flera av hans figurer fortsatt liv. Genom årens lopp skapade man dessutom ett flertal nya figurer. Jämte Scarpa har även senare serieskapare som bland andra [[Massimo De Vita]], [[Bruno Sarda]] och [[Casty]] bidragit mycket till "Musse Pigg"-seriens fortsatta utveckling.


Bland de Musse-figurer som skapades för 1970- och 80-talens ostadiga Musse-serier är det enbart några få som har satt något större avtryck i historien, och än färre som förtjänar att lyftas fram.
Sedan mitten av 1990-talet har en handfull mer omfattande nya seriekoncept, till stor del bestånde av nya persongallerier etablerats.


*[[Spårlock]] (''The Sleuth'', 1975, amerikanska serier)
*[[Atominus]] (''Atomino Bip-Bip'', 1959)
*[[Faster Mittbena]] (''Aunt Tessie'', 1976, huvudsakligen amerikanska och brasilianska serier)
*[[Trudy (Disney)|Trudy]] (''Trudy'', 1960)
*[[Sport Goofy]] (''Sports-Goofy'', 1979, huvudsakligen franska och danska serier)
*[[Moster Musselia]] (''Topolinda De Topey'', 1960)
*[[James Blund]] (''James Ding'', 1987, huvudsakligen franska serier)
*[[Flax (Disney)| Flax]] (''Bruto'', 1975)
*[[Alkattone]] (''Plottigat'', 1977)
*[[Zapotec och Marlin]] (''Zapotec & Marlin'', 1979 & 1985)
*[[Zenobia]] (''Zenobia'', 1983)
*[[Indiana Jöns]] (''Indiana Pipps'', 1988)
*[[Professor Pumpernickel]] (''Dottor Kranz'', 1988)
*[[Pelle och Putte (Disney)|Pelle och Putte]] (''Pierino & Pieretto'', 1991)
*[[Dorina]] (''Dorina'', 1993)
*[[Petulia Karlsson]] (''Petulia Basettoni'', 1996)
*[[Tebel och Rigel]] (''Tebel & Rigel'', 1996)
*[[Sten Tuff]] (''Rock Sassi'', 1997)
*[[Muso de Pips]] (''Sir Top de Tops'', 1999)
*[[Martina Übersetzen]] (''Martina Ubersetzen'', 2000)
*[[Morbror Jeppe]] och Astolf (''Jeremy Mouse'' & ''Agenore'', 2000)
*[[Eurasia Musy]] (''Eurasia Tost'', 2003)
*[[Maximus Tvespratt]]  (''Vito Doppioscherzo'', 2004)


===Figurer från Musse-seriens renässans===
Nya koncept:
* [[Musse i Anderville]] (''Anderville'', 1999)
* [[X-Musse]] (''X-Mickey'', 2002)
* [[Magins mästare]] (''Wizards of Mickey'', 2006)
* [[Topolinia 20802]] (2008, opublicerad på svenska)


I mitten av 1990-talet verkade så luften helt ha gått ur Musse och hans värld, när plötsligt historien ''I fantasins klor'' (på svenska i [[Kalle Anka & C:o]] nummer 34-36/1994) slog de få kvarvarande Musse-fansen med häpnad. Tecknade gjorde ovan nämde Ferioli och för manuset stod ankisten och serieförläggaren [[Byron Erickson]]. Borta var de småborgeliga och snusförnuftiga översittardrag som Musse hade lagt till sig med under de gångna decennierna och Ericksons Musse porträtterades nu istället som den pojkaktigt nyfikne äventyrare som en gång i tiden hade fått fritt spelrum i Gottfredsons gamla äventyrserier. Influenserna från Gottfredson märktes inte minst i det att Musse nu hade återfått sina gamla, klassiska röda kortbyxor som hade lagts på hyllan i början av 1950-talet.
===Danska figurer===
 
:''Huvudartikel: [[Disneyserier från Danmark]]
Sedan dess har Musse och hans vänner lyckats repat sig avsevärt, mycket tack vare manusförfattare som framför allt Erickson, [[Pat & Carol McGreal]], [[David Gerstein]] och [[Michael T. Gilbert]]. Förutom att flera av Gottfredsons ovan nämnda figurer har återuppväckts, har en grupp nya personligheter av Gottfredsonska snitt sett dagens ljus.
Danska [[Gutenberghus]] licensproduktion av "Musse Pigg" tog fart under 1970-talet, med [[Josep Tello Gonzalez]] som huvudtecknare, och med Paul Murrys detektivserier för Western som riktmärke. Efter ett par decennier utan några nya tillskott, fick den danska "Musse Pigg"-produktionen en rejäl uppryckning i mitten av 1990-talet med [[Cèsar Ferioli]] som ny huvudtecknare och manus av bland andra [[Byron Erickson]], [[Pat McGreal|Pat]] och [[Carol McGreal]], [[David Gerstein]], och [[Michael T. Gilbert]]. Med Gottfredsons trettiotalserier som nytt ideal (och med Musse tillbaka i sina klassiska röda kortbyxor), kom flera Gottfredsonskapelser att återintroduceras av förlaget, som nu bytt namn till [[Egmont]], samtidigt som nya figurer tillkom.
 
*[[Jack Jordnöt]] (''Buck Calhoun'', 1994)
*[[Professor Terbius]] (''Doc Static'', 1995)
*[[Professor Vagstaff]] (''Professor Vaggstaff'', 1994)
*[[Kosmo Terbius]] (''Doc Static'', 1995)
*[[Bosse Brutal]] (''Muscles McGurk'', 1995)
*[[Bosse Brutal]] (''Muscles McGurk'', 1995)
*[[Pontus Pinal]] (''Dexter Dingus'', 1998)
*[[Pontus Pinal]] (''Dexter Dingus'', 1998)
*[[BK Blåbären]] (''Riverside Rovers'', 1999)
*[[Kapten Humbug]] (''Colonel Philcher'', 1998)
*[[P.T. Lurum]] (''P. T. Cheatum'', 1998)
*[[Essum och Lorac]] (''Yeckim & Lorac'', 1998)
*[[BK Blåbären]] (''Riverside Rovers'', 2000)
*Teddi och Freddis mor (''[[Felicity Fieldmouse]]'', 2000)
*[[Pär Primat]] (''Sam Simian'', 2000)
*[[Pär Primat]] (''Sam Simian'', 2000)
*[[Lotusblomman]] (''Lotus Blossom'', 2003)
*[[Professor Prillingsson]] (''Sirius McChance'', 2006)


===Italienska figurer===
===Franska figurer===
Om kvaliten på Musse-serierna i USA och Nordeuropa kunde sägas dala konstant från mitten av 1950 talet fram mitten av 1990-talet, var utvecklingen inte fullt så dyster i [[Italien]]. Precis som [[Romano Scarpa]] och de andra italienska Disneykreatörerna förvaltade och vidareutvecklade stämningen från Carl Barks ankserier, lyckades man också behålla mycket från Gottfredsons Musse-serier (inklusive flera av hans figurer). Man har också genom årens lopp skapat ett flertal nya figurer, varav några lyckats slå igenom även i Sverige - främst då i ''[[Kalle Ankas Pocket]]''. Som alltid med de italienska serierna har dock figurernas namn varit störande inkonsekventa i de svenska översättningarna.
[[Bild:MichelSouris.jpg|thumb|250px|[[Musse Pigg (seriefigur)|Musse]] och [[Michel Souris]] ur en obetitlad serie i ''[[Mickey Parade Géant]]'' #282 (2004) ''Historiekod: F MP 04213'') tecknad av [[José Antonio González]] och [[Comicup Studio]] efter manus av [[Didier le Bornec]] © Disney]]
 
:''Huvudartikel: [[Disneyserier från Frankrike]]
Förrutom Scarpa har även [[Massimo De Vita]] och [[Bruno Sarda]] bidragit mycket till det italienska Musses universum.
Från 1980 och en bit in i 2000-talet hade även det franska förlaget [[Hachette]] en livaktig "Musse Pigg"-produktion. Här figurerade, utöver det primära figuralleriet, även figurer från Gottfredsons serier, samt en handfull nya skapelser. Bakom den franska produktionen stod tecknare som [[Claude Marin]] och [[Claude Chebille]], och manusförfattare som [[François Corteggiani]], [[Michel Motti]] och [[Didier le Bornec]].
*[[Atominus]] (''Atomino Bip-Bip'', 1959)
*[[Sport Goofy]] (''Sports-Goofy'', 1980)
*[[Trudy]] (''Trudy'', 1960)
*[[James Blund]] (''James Ding'', 1987)
*[[Faster Mussefina]] (''Topolinda'', 1960)
*[[Michel Souris]] (2000, ej publicerad på svenska)
*[[Klark]] (''Bruto'', 1975)
*[[Alkattone]] (''Plottigat'', 1977)
*[[Professor Zapotec]] (''Zapotec'', 1979)
*[[Zenobia]] (''Zenobia'', 1983)
*[[Marlin]] (''Marlin'', 1985)
*[[Indiana Jöns]] (''Indiana Pipps'', 1988)
*[[Dr. Pumpernickel]] (''Kranz'', 1988)


===Övrigt===
===Övrigt===
Precis som Kalle Ankas universum har även Musses tolkats av de brasilianska Disneyserieskaparna. Dock har man när det gäller Musse-serierna i relativt stor utsträckning hållt sig till de amerikansa och europeiska persongalleriet och inte skapat så många nya figurer. Då de brasilianska Musseserier som nått Sverige om möjligt är än mer lätträknade än de Kalleserier som kommit hit, är dessa serier så gott som helt okända i Sverige.
Förlaget [[Disney Comics]] hade under det tidiga 1990-talet en mindre (och i Sverige opublicerad) "Musse Pigg"-produktion, som bland annat resulterade i två nya skurkar; den galne [[Prince Penguin]] och tjuvjägaren [[Wiley Wildbeest]]. De [[Disneyserier från Brasilien|brasilianska]] serierna har främst använt sig av figurgalleriet i de äldre amerikanska serietidningarna, men bland mer frekventa nyskapelser märks Klarabellas otursförföljde kusin [[Boinifácio]] och vetenskapsmannen [[Eugenio Lucas]], som båda är skapade av [[Gérson L. B. Teixeira]] och opublicerade på svenska. Härutöver har även de [[Disneyserier från Nederländerna|nederländska]], [[Disneyserier från Storbritannien|brittiska]], och [[Disneyserier från Tyskland|tyska]] licensproduktionerna  i varierande mån omfattat "Musse Pigg"-serier, men utan att ge upphov till några nya återkommande bifigurer.
 
Nära besläktat med Musses universum är också persongalleriet i TV-serien "Långbens galna gäng", som även förekommit som tecknade serier. Musse själv förekommer dock inte i denna serie, som istället kretsar kring Långben och Svarte-Petter och deras (för serien skapade) familjer.
 
Andra TV-serier som utspelar sig i Musses universum är "Hos Musse" och "Musses verkstad". Ingen av dessa serier gav dock upphov till några nya karaktärer. Värt att notera är dock att i dessa TV-serier har Kalles och Musses universum flutit samman igen - således en återgång till 1930-talets värld, (antaglien p.g.a. att de här serierna i huvudsak är baserade på Disneys tecknade filmer, snarare än serier).


==Externa länkar==
==Externa länkar==
*[http://users.cwnet.com/xephyr/rich/dzone/hoozoo/hzlist.html "Disney's Hoo Zoo" - Utförliga presentationer av det stora flertalet Disneyfigurer.]
*[https://inducks.org/universe.php?view=0&c=Mice "I.N.D.U.C.K's lista över figurer i Musse Piggs universum.]
*[http://coa.inducks.org/universe.php/x/Mice "I.N.D.U.C.K's lista över figurer i Musse Piggs universum, även med index över de serier i vilka de medverkat.]
*[https://www.kalleanka.se/duckipedia/figurer/ Officiella personporträtt på Kalle Anka & C:o's websida.]
*[http://www.disney.se/kalleanka/ankeborg/portratt/index.html Officiella personporträtt på Kalle Anka & C:o's websida.]


{{wikipedia|26 april 2006}}
{{Musse Pigg}}
{{disney}}

Nuvarande version från 4 juni 2022 kl. 01.34

Putte och Knölen överraskar Musse, professor Plutt och Långben i "Musse Pigg och Professor Plutt" (1969) av Paul Murry. © Disney.

Musse Piggs universum är det fiktiva universum som omger Disneyfiguren Musse Pigg.

Uppkomst och sammanhang

Till skillnad från t.ex. Marvels- och DC:s universum så har figurgalleriet i "Musse Pigg" inte skapats och definierats som en enhetlig värld, utan långsamt växt fram genom åren, och tagit olika uttryck i olika länders och förlags licensproduktioner. Gränsen till "Kalle Anka"-seriens universum är flytande: figurgalleriet i ankserierna skapades som en del av Musses värld i Disneys animerade kortfilmer, och därefter skedde separationen gradvis – först i och med att "Kalle Anka" fick en egen dagspresserie, och därefter än tydligare i och med Carl Barks ankserier. I flertalet olika produktioner existerar ankorna och mössen i samma verklighet, men interaktion mellan de olika "universumen" är relativt sällsynt.

Utöver att ankorna och mössen till och från figurerar i samma serier så har de dessutom – inte minst i Westerns serietidningsproduktion – figurerat tillsammans både med figurer från andra Disneyserier som "Lilla Vargen" och med rollfigurer från de animerade Disneyfilmerna.

Geografi

Huvudartiklar: Ankeborg och Mouseton

Ursprungligen rörde sig Musse i en lantlig miljö, såväl i filmerna som i serierna. Redan under dagspressens första decennium förflyttades handlingen till en mer urban värld, och vid slutet av 1930-talet etablerade Floyd Gottfredson "Mouseville" som namnet på Musses hemstad.

På 1940-talet skapade Carl Barks Kalle Ankas hemstad Ankeborg, och på femtiotalet började Ankeborg även att anges som skådeplatsen för Westerns "Musse Pigg"-serier.

Efter detta har olika produktioner förlagt musserierna till antingen Ankeborg (så är till exempel fallet i de skandinaviska, brasilianska, och holländska produktionerna) eller till en separat stad, sedan 1990-talet kallad Mouseton på engelska (detta gäller bland annat de italienska och franska produktionerna, liksom – sedan 1990-talet – i amerikanska serietidningar).

Figurer

Centralfigurer från de animerade kortfilmerna

Musse och Pluto ur "Pluto the Pup" (1931). Manus och teckning: Floyd Gottfredson, tusch: Al Taliaferro.

Världen kring Musse Pigg grundlades främst i det medium som han själv debuterade i – Walt Disneys animerade kortfilmer. Dessa figurer utgör kärnan i de flesta "Musse Pigg"-serier som producerats. Noterbart är att Musse Pigg inte den äldsta av dessa figurer – Svarte-Petter slår honom med ett par år; till en början var han skurk i kortfilmer med andra hjältar än Musse.

Centralfigurer skapade av Floyd Gottfredson

Spökplumpen demaskeras av Musse, Kommissarie Karlsson och Klovén. Från "Mickey Mouse Outwits the Phantom Blot" (1939), av Floyd Gottfredson. © Disney.

Redan 1930 debuterade dagspresserien "Musse Pigg", som under 25 år publicerade äventyrsföljetonger med Musse och filmernas persongalleri. Huvudsaklig upphovsman till dessa serier var Floyd Gottfredson, som även utökade persongalleriet markant. Flertalet av Gottfredsons figurer (se nedan) kom dock inte att inkorporeras i de amerikanska serietidningsserierna. En handfull undantag har dock kommit att, jämte filmfigurerna, utgöra centralfigurer i flertalet olika "Musse Pigg"-produktioner.

Figurer från animerade Pluto-filmer

Musses hund Pluto hade själv huvudrollen i ca 50 kortfilmer. Denna produktion gav även upphov till en handfull återkommande figurer, som även i viss mån etablerats i de tecknade serierna – mest frekvent använd har bulldoggen Bister blivit.

  • Bister (Butch, 1940)
  • Dinah (Dinah, 1942)
  • Figaro (Figaro, skapad för långfilmen "Pinocchio", 1940, införlivad i Musses värld 1944)

Andra figurer från den tidiga dagspresserien

Eta Beta från "Musse Pigg och Framtidsmannen" (orig. "The Man of tomorrow") av Bill Walsh (manus) och Floyd Gottfredson (teckningar) ur Mickey and Donald nr 3. Historiekod: YM 110. © Disney
Huvudartikel: Musse Pigg (dagspressversionen)

Under de 25 år, 1930-1955, som Floyd Gottfredsons "Musse Pigg"-dagstripp var en komisk äventyrsserie debuterade ett flertal nya figurer. En handfull (se ovan) kom att bli väletablerade även i serietidningarna, men flertalet kom att falla i glömska i hemlandet. Flera av dem levde dock vidare i de italienska serierna, och ytterligare andra återupptogs på 1980- och 1990-talet i andra länders nyproduktion. Utöver de figurer som Gottfredson själv återanvände, har även flera av hans engångsfigurer sedermera återanvänts av andra kreatörer.

  • Knutte Klös (Kat Nipp, skapad för filmerna 1929, seriedebut 1931. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
  • Singoalla So (Patricia Pigg, skapad för filmerna 1929, seriedebut 1930)
  • Göte Bock (Bill Goat, 1930)
  • Farbror Mortimer (Uncle Mortimer, 1930)
  • Fusky (Sylvester Shyster, 1930)
  • Markus Pigg (Marcus Mouse, 1930)
  • Berra (Butch, 1930)
  • Fifi (Fifi the Peke, 1932. Även i en handfull amerikanska serietidningar)
  • Kapten Kyrkråtta och Ville (Captain Nathanael Churchmouse & Spooks, 1932. Även i en handfull amerikanska serietidningar)
  • Ecks, Dublex & Triplex (Ecks, Doublex & Triplex, 1932. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
  • Mjukfot (Tanglefoot, 1933)
  • Kapten Dobberman (Captain Doberman, 1933)
  • Tristan (Gloomy, 1933)
  • Snorre Snabel (Eli Squinch, 1934)
  • Orango Pirat (Dr. Vulter, 1935. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
  • Ture Trigger (Trigger Hawkes, 1936. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
  • Gotthold Edelrott (Mortimer Mouse, 1936 / Montmorency Rodent, 1945)
  • Professor Müstic (Professor Einmug, 1936. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
  • Hank Klovén (Mr. Casey, 1938)
  • Rulle Rörtång (Joe Piper, 1938. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
  • Mac (Mac MacCorker, 1938)
  • Professor Benmjöl (Professor Dustibones, 1940. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
  • Eta Beta och Pflipp (Eega Beeva & Pflip, 1947)
  • Korpus (Ellsworth, 1949)
  • Farbror Wombat (Uncle Wombat, 1951. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
  • Lille-Davy (Li'l Davy, 1955. Även i en handfull amerikanska serietidningar)

Figurer från Western-produktionen

Stål-Gilbert och Stål-Långben i "Stål-Långben i blåsväder". Av Paul Murry. © Disney
Huvudartikel: Disneyserier från Western

Western Publishing licensproducerade serietidningserier med "Musse Pigg" från 1943 till 1984. De äldre figurerna utgjorde kärnan i dessa serier, som dock även introducerade flera nyskapelser – allra mest genomslag har Stål-Långben fått. Bland de serietecknare som tecknade denna version av "Musse Pigg" utmärker sig särskilt Paul Murry, men även bland andra Jack Bradbury och Tony Strobl, och bland manusförfattarna märks främst Carl Fallberg, Del Connell, och Don Christensen.

Figurer från Studio-produktionen

Tuttan av Jim Fletcher ur "Sippan – en tuff tös" (orig. "Adventuring Melody") Historiekod: S 64074 ur Kalle Anka & C:o nr 25/1965. © Disney
Huvudartikel: Disneyserier från Walt Disney Studios

På 1960-talet inledde Walt Disney Studios en egenproduktion av serietidningsserier – det s.k. "overseas"-programmet, en satsning på serier som enbart skulle publicerades utomlands, framför allt i Europa och Sydamerika. Även för denna produktion skapades nya figurer, jämte de redan etablerade, och produktionen fortlevde till 1990. Bland de mest betydande tecknarna utmärker sig duon Jim Fletcher och Ellis Eringer under 1960-talet, och därefter Jaime Diaz Studio, medan betydande manusförfattare bland annat inkluderar Ed Nofziger, Cal Howard och Carl Fallberg.

Italienska figurer

Maximus Tvespratt av Casty © Disney
Huvudartikel: Disneyserier från Italien

Italienska Mondadoris licensproduktion tog fart efter andra världskriget, och fortsatte till 1988 då Walt Disney Company Italia tog över (dock utan större förändringar i produktionen). De italienska staben av Disneyserieskapare, inte minst representerad av Romano Scarpa, var mer intresserade än sina nordamerikanska kollegor av att vårda arvet från Gottfredsons längre Musse-serier, och kom också att ge flera av hans figurer fortsatt liv. Genom årens lopp skapade man dessutom ett flertal nya figurer. Jämte Scarpa har även senare serieskapare som bland andra Massimo De Vita, Bruno Sarda och Casty bidragit mycket till "Musse Pigg"-seriens fortsatta utveckling.

Sedan mitten av 1990-talet har en handfull mer omfattande nya seriekoncept, till stor del bestånde av nya persongallerier etablerats.

Nya koncept:

Danska figurer

Huvudartikel: Disneyserier från Danmark

Danska Gutenberghus licensproduktion av "Musse Pigg" tog fart under 1970-talet, med Josep Tello Gonzalez som huvudtecknare, och med Paul Murrys detektivserier för Western som riktmärke. Efter ett par decennier utan några nya tillskott, fick den danska "Musse Pigg"-produktionen en rejäl uppryckning i mitten av 1990-talet med Cèsar Ferioli som ny huvudtecknare och manus av bland andra Byron Erickson, Pat och Carol McGreal, David Gerstein, och Michael T. Gilbert. Med Gottfredsons trettiotalserier som nytt ideal (och med Musse tillbaka i sina klassiska röda kortbyxor), kom flera Gottfredsonskapelser att återintroduceras av förlaget, som nu bytt namn till Egmont, samtidigt som nya figurer tillkom.

Franska figurer

Musse och Michel Souris ur en obetitlad serie i Mickey Parade Géant #282 (2004) Historiekod: F MP 04213) tecknad av José Antonio González och Comicup Studio efter manus av Didier le Bornec © Disney
Huvudartikel: Disneyserier från Frankrike

Från 1980 och en bit in i 2000-talet hade även det franska förlaget Hachette en livaktig "Musse Pigg"-produktion. Här figurerade, utöver det primära figuralleriet, även figurer från Gottfredsons serier, samt en handfull nya skapelser. Bakom den franska produktionen stod tecknare som Claude Marin och Claude Chebille, och manusförfattare som François Corteggiani, Michel Motti och Didier le Bornec.

Övrigt

Förlaget Disney Comics hade under det tidiga 1990-talet en mindre (och i Sverige opublicerad) "Musse Pigg"-produktion, som bland annat resulterade i två nya skurkar; den galne Prince Penguin och tjuvjägaren Wiley Wildbeest. De brasilianska serierna har främst använt sig av figurgalleriet i de äldre amerikanska serietidningarna, men bland mer frekventa nyskapelser märks Klarabellas otursförföljde kusin Boinifácio och vetenskapsmannen Eugenio Lucas, som båda är skapade av Gérson L. B. Teixeira och opublicerade på svenska. Härutöver har även de nederländska, brittiska, och tyska licensproduktionerna i varierande mån omfattat "Musse Pigg"-serier, men utan att ge upphov till några nya återkommande bifigurer.

Externa länkar


Figurgalleriet i "Musse Pigg"
Disneyserier
Hämtad från "https://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Musse_Piggs_universum&oldid=247267"