Skillnad mellan versioner av "Musse Piggs universum"
Keffy (diskussion | bidrag) |
E.G. (diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
[[Kategori:Fiktiva miljöer i serier]] | [[Kategori:Fiktiva miljöer i serier]] | ||
[[Bild:Putte_och_Kn%C3%B6len.png|frame|[[Putte och Knölen]] överraskar [[Musse Pigg (seriefigur)|Musse]], professor Plutt och [[Långben]] i "Musse Pigg och Professor Plutt" (1969) av [[Paul Murry]]. © [[Disney]].]] | [[Bild:Putte_och_Kn%C3%B6len.png|frame|[[Putte och Knölen]] överraskar [[Musse Pigg (seriefigur)|Musse]], professor Plutt och [[Långben]] i "Musse Pigg och Professor Plutt" (1969) av [[Paul Murry]]. © [[Disney]].]] | ||
'''Musse Piggs universum''' är det [[fiktivt universum|fiktiva universom]] som omger [[ | '''Musse Piggs universum''' är det [[fiktivt universum|fiktiva universom]] som omger [[Disneyfigur]]en [[Musse Pigg (seriefigur)|Musse Pigg]]. | ||
==Uppkomst och sammanhang== | ==Uppkomst och sammanhang== | ||
Till skillnad från t.ex. [[Marvels universum (plats)|Marvels]]- och [[DC:s universum]] så har figurgalleriet i "Musse Pigg" inte skapats och definierats som en enhetlig värld, utan långsamt växt fram genom åren, och tagit olika uttryck i olika länders och förlags [[licens]]produktioner. Gränsen till "[[Kalle Anka]]"-seriens [[Kalle Ankas universum|universum]] är flytande: figurgalleriet i ankserierna skapades som en del av Musses värld i Disneys animerade kortfilmer, och därefter skedde separationen gradvis – först i och med att "[[Kalle Anka (dagspress)|Kalle Anka]]" fick en egen dagspresserie, och därefter än tydligare i och med [[Carl Barks]] ankserier. I flertalet olika produktioner existerar ankorna och mössen i samma verklighet, men interaktion mellan de olika "universumen" är relativt sällsynt. | Till skillnad från t.ex. [[Marvels universum (plats)|Marvels]]- och [[DC:s universum]] så har figurgalleriet i "Musse Pigg" inte skapats och definierats som en enhetlig värld, utan långsamt växt fram genom åren, och tagit olika uttryck i olika länders och förlags [[licens]]produktioner. Gränsen till "[[Kalle Anka]]"-seriens [[Kalle Ankas universum|universum]] är flytande: figurgalleriet i ankserierna skapades som en del av Musses värld i Disneys animerade kortfilmer, och därefter skedde separationen gradvis – först i och med att "[[Kalle Anka (dagspress)|Kalle Anka]]" fick en egen dagspresserie, och därefter än tydligare i och med [[Carl Barks]] ankserier. I flertalet olika produktioner existerar ankorna och mössen i samma verklighet, men interaktion mellan de olika "universumen" är relativt sällsynt. | ||
Utöver att ankorna och mössen till och från figurerar i samma serier så har de dessutom – inte minst i [[Western Publishing|Westerns]] serietidningsproduktion – figurerat tillsammans både med figurer från andra | Utöver att ankorna och mössen till och från figurerar i samma serier så har de dessutom – inte minst i [[Western Publishing|Westerns]] serietidningsproduktion – figurerat tillsammans både med figurer från andra Disneyserier som "[[Lilla Vargen]]" och med rollfigurer från de [[animerade Disneyfilmer]]na. | ||
==Geografi== | ==Geografi== | ||
| Rad 105: | Rad 105: | ||
[[Bild:Maximus_Tvespratt.png|frame|[[Maximus Tvespratt]] av [[Casty]] © Disney]] | [[Bild:Maximus_Tvespratt.png|frame|[[Maximus Tvespratt]] av [[Casty]] © Disney]] | ||
:''Huvudartikel: [[Disneyserier från Italien]] | :''Huvudartikel: [[Disneyserier från Italien]] | ||
Italienska [[Mondadori]]s licensproduktion tog fart efter andra världskriget, och fortsatte till 1988 då [[Walt Disney Company Italia]] tog över (dock utan större förändringar i produktionen). De italienska staben av | Italienska [[Mondadori]]s licensproduktion tog fart efter andra världskriget, och fortsatte till 1988 då [[Walt Disney Company Italia]] tog över (dock utan större förändringar i produktionen). De italienska staben av Disneyserieskapare, inte minst representerad av [[Romano Scarpa]], var mer intresserade än sina nordamerikanska kollegor av att vårda arvet från Gottfredsons längre Musse-serier, och kom också att ge flera av hans figurer fortsatt liv. Genom årens lopp skapade man dessutom ett flertal nya figurer. Jämte Scarpa har även senare serieskapare som bland andra [[Massimo De Vita]], [[Bruno Sarda]] och [[Casty]] bidragit mycket till "Musse Pigg"-seriens fortsatta utveckling. | ||
Sedan mitten av 1990-talet har en handfull mer omfattande nya seriekoncept, till stor del bestånde av nya persongallerier etablerats. | Sedan mitten av 1990-talet har en handfull mer omfattande nya seriekoncept, till stor del bestånde av nya persongallerier etablerats. | ||
Versionen från 1 april 2020 kl. 23.35
Musse Piggs universum är det fiktiva universom som omger Disneyfiguren Musse Pigg.
Uppkomst och sammanhang
Till skillnad från t.ex. Marvels- och DC:s universum så har figurgalleriet i "Musse Pigg" inte skapats och definierats som en enhetlig värld, utan långsamt växt fram genom åren, och tagit olika uttryck i olika länders och förlags licensproduktioner. Gränsen till "Kalle Anka"-seriens universum är flytande: figurgalleriet i ankserierna skapades som en del av Musses värld i Disneys animerade kortfilmer, och därefter skedde separationen gradvis – först i och med att "Kalle Anka" fick en egen dagspresserie, och därefter än tydligare i och med Carl Barks ankserier. I flertalet olika produktioner existerar ankorna och mössen i samma verklighet, men interaktion mellan de olika "universumen" är relativt sällsynt.
Utöver att ankorna och mössen till och från figurerar i samma serier så har de dessutom – inte minst i Westerns serietidningsproduktion – figurerat tillsammans både med figurer från andra Disneyserier som "Lilla Vargen" och med rollfigurer från de animerade Disneyfilmerna.
Geografi
Ursprungligen rörde sig Musse i en lantlig miljö, såväl i filmerna som i serierna. Redan under dagspressens första decennium förflyttades handlingen till en mer urban värld, och vid slutet av 1930-talet etablerade Floyd Gottfredson "Mouseville" som namnet på Musses hemstad.
På 1940-talet skapade Carl Barks Kalle Ankas hemstad Ankeborg, och på femtiotalet började Ankeborg även att anges som skådeplatsen för Westerns "Musse Pigg"-serier.
Efter detta har olika produktioner förlagt musserierna till antingen Ankeborg (så är till exempel fallet i de skandinaviska, brasilianska, och holländska produktionerna) eller till en separat stad, sedan 1990-talet kallad Mouseton på engelska (detta gäller bland annat de italienska och franska produktionerna, liksom – sedan 1990-talet – i amerikanska serietidningar).
Figurer
Centralfigurer från de animerade kortfilmerna
Världen kring Musse Pigg grundlades främst i det medium som han själv debuterade i – Walt Disneys animerade kortfilmer. Dessa figurer utgör kärnan i de flesta "Musse Pigg"-serier som producerats. Noterbart är att Musse Pigg inte den äldsta av dessa figurer – Svarte-Petter slår honom med ett par år; till en början var han skurk i kortfilmer med andra hjältar än Musse.
- Svarte-Petter (Pete, skapad 1925)
- Musse Pigg (Mickey Mouse, 1928)
- Mimmi Pigg (Minnie Mouse, 1928)
- Klarabella Ko (Clarabelle Cow, 1928)
- Klasse Häst (Horace Horsecollar, 1929)
- Pluto (Pluto, 1930)
- Jan Långben (Dippy Dawg/Goofy, 1932)
Centralfigurer skapade av Floyd Gottfredson
Redan 1930 debuterade dagspresserien "Musse Pigg", som under 25 år publicerade äventyrsföljetonger med Musse och filmernas persongalleri. Huvudsaklig upphovsman till dessa serier var Floyd Gottfredson, som även utökade persongalleriet markant. Flertalet av Gottfredsons figurer (se nedan) kom dock inte att inkorporeras i de amerikanska serietidningsserierna. En handfull undantag har dock kommit att, jämte filmfigurerna, utgöra centralfigurer i flertalet olika "Musse Pigg"-produktioner.
- Teddi och Freddi (Morty and Ferdie Fieldmouse, 1932)
- Kommissarie Karlsson (Chief O'Hara, 1939)
- Spökplumpen (The Phantom Blot, 1939)
Figurer från animerade Pluto-filmer
Musses hund Pluto hade själv huvudrollen i ca 50 kortfilmer. Denna produktion gav även upphov till en handfull återkommande figurer, som även i viss mån etablerats i de tecknade serierna – mest frekvent använd har bulldoggen Bister blivit.
- Bister (Butch, 1940)
- Dinah (Dinah, 1942)
- Figaro (Figaro, skapad för långfilmen "Pinocchio", 1940, införlivad i Musses värld 1944)
Andra figurer från den tidiga dagspresserien
- Huvudartikel: Musse Pigg (dagspressversionen)
Under de 25 år, 1930-1955, som Floyd Gottfredsons "Musse Pigg"-dagstripp var en komisk äventyrsserie debuterade ett flertal nya figurer. En handfull (se ovan) kom att bli väletablerade även i serietidningara, men flertalet kom att falla i glömska i hemlandet. Flera av dem levde dock vidare i de italienska serierna, och ytterligare andra återupptogs på 1980- och 1990-talet i andra länders nyproduktion. Utöver de figurer som Gottfredson själv återanvände, har även flera av hans engångsfigurer sedermera återanvänts av andra kreatörer.
- Knutte Klös (Kat Nipp, skapad för filmerna 1929, seriedebut 1931. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
- Singoalla So (Patricia Pigg, skapad för filmerna 1929, seriedebut 1930)
- Göte Bock (Bill Goat, 1930)
- Farbror Mortimer (Uncle Mortimer, 1930)
- Fusky (Sylvester Shyster, 1930)
- Markus Pigg (Marcus Mouse, 1930)
- Berra (Butch, 1930)
- Fifi (Fifi the Peke, 1932. Även i en handfull amerikanska serietidningar)
- Kapten Kyrkråtta och Ville (Captain Nathanael Churchmouse & Spooks, 1932. Även i en handfull amerikanska serietidningar)
- Ecks, Dublex & Triplex (Ecks, Doublex & Triplex, 1932. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
- Mjukfot (Tanglefoot, 1933)
- Kapten Dobberman (Captain Doberman, 1933)
- Tristan (Gloomy, 1933)
- Snorre Snabel (Eli Squinch, 1934)
- Orango Pirat (Dr. Vulter, 1935. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
- Ture Trigger (Trigger Hawkes, 1936. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
- Gotthold Edelrott (Mortimer Mouse, 1936 / Montmorency Rodent, 1945)
- Professor Müstic (Professor Einmug, 1936. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
- Klovén (Mr. Casey, 1938)
- Rulle Rörtång (Joe Piper, 1938. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
- Mac (Mac MacCorker, 1938)
- Professor Benmjöl (Professor Dustibones, 1940. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
- Eta Beta och Pflipp (Eega Beeva & Pflip, 1947)
- Korpus (Ellsworth, 1949)
- Farbror Wombat (Uncle Wombat, 1951. Engångsfigur som sedermera återanvändes av andra)
- Lille-Davy (Li'l Davy, 1955. Även i en handfull amerikanska serietidningar)
Figurer från Western-produktionen
- Huvudartikel: Disneyserier från Western
Western Publishing licensproducerade serietidningserier med "Musse Pigg" från 1943 till 1984. De äldre figurerna utgjorde kärnan i dessa serier, som dock även introducerade flera nyskapelser – allra mest genomslag har Stål-Långben fått. Bland de serietecknare som tecknade denna version av "Musse Pigg" utmärker sig särskilt Paul Murry, men även bland andra Jack Bradbury och Tony Strobl, och bland manusförfattarna märks främst Carl Fallberg, Del Connell, och Don Christensen.
- Skärlock Holm (Shamrock Bones, 1952)
- Gilbert (Gilbert, 1954)
- Borstis och Dum-Dum (Scuttle & Dum-Dum, 1957)
- Dunkelfink och Fumbel (Professor Artifact & Lurk, 1958 – engångsfigurer som sedermera återkom i den danska produktionen)
- Mister X (Mr. X, 1964 – engångsfigur som sedermera återkom i den brasilienska produktionen)
- Stål-Långben (Super Goof, 1965)
- Putte och Knölen (Idgit the Midgit & Dangerous Dan McBoo, 1966)
- Stål-Gilbert (Super Gilly, 1966)
- Doktor Stigma (Dr. Stigma, 1966 – engångsfigur som sedermera återkom i den brasilienska produktionen)
- Röde Getingen (Red Wasp, 1967 – engångsfigur som sedermera återkom i den brasilienska produktionen)
- Emil Örn (Emil Eagle, skapad för ankserierna 1966, införlivad i Musses värld 1968)
- Glorietta (Glory-Bee, skapad för dagspresserien 1969, upptagen i serietidningarna 1972)
Figurer från Studio-produktionen
- Huvudartikel: Disneyserier från Walt Disney Studios
På 1960-talet inledde Walt Disney Studios en egenproduktion av serietidningsserier – det s.k. "overseas"-programmet, en satsning på serier som enbart skulle publicerades utomlands, framför allt i Europa och Sydamerika. Även för denna produktion skapades nya figurer, jämte de redan etablerade, och produktionen fortlevde till 1990. Bland de mest betydande tecknarna utmärker sig duon Jim Fletcher och Ellis Eringer under 1960-talet, och därefter Jaime Diaz Studio, medan betydande manusförfattare bland annat inkluderar Ed Nofziger, Cal Howard och Carl Fallberg.
- Tuttan (Melody, 1964)
- Big Chief Pain In The Face (1973, ej publicerad på svenska)
- Spårlock (The Sleuth, 1975)
- Faster Mittbena (Aunt Tessie, 1976)
- Vesslan (Goose, 1978)
- Professor Arwin (Professor Ptarwin, 1979)
- Söta Sussie (Chirpy Bird, 1980)
Italienska figurer
- Huvudartikel: Disneyserier från Italien
Italienska Mondadoris licensproduktion tog fart efter andra världskriget, och fortsatte till 1988 då Walt Disney Company Italia tog över (dock utan större förändringar i produktionen). De italienska staben av Disneyserieskapare, inte minst representerad av Romano Scarpa, var mer intresserade än sina nordamerikanska kollegor av att vårda arvet från Gottfredsons längre Musse-serier, och kom också att ge flera av hans figurer fortsatt liv. Genom årens lopp skapade man dessutom ett flertal nya figurer. Jämte Scarpa har även senare serieskapare som bland andra Massimo De Vita, Bruno Sarda och Casty bidragit mycket till "Musse Pigg"-seriens fortsatta utveckling.
Sedan mitten av 1990-talet har en handfull mer omfattande nya seriekoncept, till stor del bestånde av nya persongallerier etablerats.
- Atomius (Atomino Bip-Bip, 1959)
- Trudy (Trudy, 1960)
- Moster Musselia (Topolinda, 1960)
- Flax (Bruto, 1975)
- Alkattone (Plottigat, 1977)
- Professor Zapotec och Marlin (Zapotec & Marlin, 1979 & 1985)
- Zenobia (Zenobia, 1983)
- Indiana Jöns (Indiana Pipps, 1988)
- Dr. Pumpernickel (Kranz, 1988)
- Pelle och Putte (Pierino & Pieretto, 1991)
- Petulia Karlsson (Petulia Basettoni, 1996)
- Sten Tuff (Rock Sassi, 1997)
- Martina (Martina Ubersetzen, 2000)
- Morbror Jeppe (Zio Jeremy, 2000)
- Eurasia Musy (Eurasia Tost, 2003)
- Maximus Tvespratt (Vito Doppioscherzo, 2004)
Nya koncept:
- Musse i Anderville (Anderville, 1999)
- X-Musse (X-Mickey, 2002)
- Topolinia 20802 (2008, opublicerad på svenska)
Danska figurer
- Huvudartikel: Disneyserier från Danmark
Danska Gutenberghus licensproduktion av "Musse Pigg" tog fart under 1970-talet, med Josep Tello Gonzalez som huvudtecknare, och med Paul Murrys detektivserier för Western som riktmärke. Efter ett par decennier utan några nya tillskott, fick den danska "Musse Pigg"-produktionen en rejäl uppryckning i mitten av 1990-talet med Cèsar Ferioli som ny huvudtecknare och manus av bland andra Byron Erickson, Pat och Carol McGreal, David Gerstein, och Michael T. Gilbert. Med Gottfredsons trettiotalserier som nytt ideal (och med Musse tillbaka i sina klassiska röda kortbyxor), kom flera Gottfredsonskapelser att återintroduceras av förlaget, som nu bytt namn till Egmont, samtidigt som nya figurer tillkom.
- Jack Jordnöt (Buck Calhoun, 1994)
- Professor Vagstaff (Professor Vaggstaff, 1994)
- Kosmo Terbius (Doc Static, 1995)
- Bosse Brutal (Muscles McGurk, 1995)
- Pontus Pinal (Dexter Dingus, 1998)
- Kapten Humbug (Colonel Philcher, 1998)
- P.T. Lurum (P. T. Cheatum, 1998)
- Essum och Lorac (Yeckim & Lorac, 1998)
- BK Blåbären (Riverside Rovers, 2000)
- Teddi och Freddis mor (Felicity Fieldmouse, 2000)
- Pär Primat (Sam Simian, 2000)
- Lotusblomman (Lotus Blossom, 2003)
- Professor Prillingsson (Sirius McChance, 2006)
Franska figurer
- Huvudartikel: Disneyserier från Frankrike
Från 1980 och en bit in i 2000-talet hade även det franska förlaget Hachette en livaktig "Musse Pigg"-produktion. Här figurerade, utöver det primära figuralleriet, även figurer från Gottfredsons serier, samt en handfull nya skapelser. Bakom den franska produktionen stod tecknare som Claude Marin och Claude Chebille, och manusförfattare som François Corteggiani, Michel Motti och Didier le Bornec.
- Sport Goofy (Sports-Goofy, 1980)
- James Blund (James Ding, 1987)
- Michel Souris (2000, ej publicerad på svenska)
Övrigt
Förlaget Disney Comics hade under det tidiga 1990-talet en mindre (och i Sverige opublicerad) "Musse Pigg"-produktion, som bland annat resulterade i två nya skurkar; den galne Prince Penguin och tjuvjägaren Wiley Wildbeest. De brasilianska serierna har främst använt sig av figurgalleriet i de äldre amerikanska serietidningarna, men bland mer frekventa nyskapelser märks Klarabellas otursförföljde kusin Boinifácio och vetenskapsmannen Eugenio Lucas, som båda är skapade av Gérson L. B. Teixeira och opublicerade på svenska. Härutöver har även de nederländska, brittiska, och tyska licensproduktionerna i varierande mån omfattat "Musse Pigg"-serier, men utan att ge upphov till några nya återkommande bifigurer.
Externa länkar
- "I.N.D.U.C.K's lista över figurer i Musse Piggs universum.
- Officiella personporträtt på Kalle Anka & C:o's websida.
