Skillnad mellan versioner av "Spirou"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Rad 46: Rad 46:
Efter "Drömfabriken" dröjde det tills 2004 innan tidningen började producera längre äventyr igen, nu med [[Jean-David Morvan]] och [[José-Luis Munuera]] vid spakarna. Dupuis valde dock att avbryta samarbetet p.g.a. dåliga försäljningssiffror<ref>http://www.inedispirou.net/morvan-amp-munuera-arretent-spirou-vt138.html (franska)</ref>, och teamet tvingades lämna serien 2008.
Efter "Drömfabriken" dröjde det tills 2004 innan tidningen började producera längre äventyr igen, nu med [[Jean-David Morvan]] och [[José-Luis Munuera]] vid spakarna. Dupuis valde dock att avbryta samarbetet p.g.a. dåliga försäljningssiffror<ref>http://www.inedispirou.net/morvan-amp-munuera-arretent-spirou-vt138.html (franska)</ref>, och teamet tvingades lämna serien 2008.


Sedan 2006 har tidningen medvetet satsa på att låta olika manusförfattare och tecknare presenters egna tolkning av serien, "[[Ett extraordinärt äventyr med Spirou och Nicke]]", och inte minst [[Émile Bravo]] allvarsammare tolkning, som utspelar sig i det under andra världskriget av Naxi-Tyskland ockuperade Belgien, har rönt stor framgång.
Sedan 2006 har tidningen medvetet satsa på att låta olika manusförfattare och tecknare presenters egna tolkning av serien, "[[Ett extraordinärt äventyr med Spirou och Nicke]]", och inte minst [[Émile Bravo]]s allvarsammare tolkning, som utspelar sig i det under andra världskriget av Nazi-Tyskland ockuperade Belgien, har rönt stor framgång.


2010–2017 hade duon [[Yoann]] och [[Vehlmann]] huvudansvaret för den reguljära versionen av serien, som 2022 övertogs av trion [[Benjamin Abitan]], [[Sophie Guerrive]] och [[Olivier Schwartz]]. Såväl Yoann och Vehlmann som Schwartz hade dessförinnan debuterat som Spirou-kreatörer med "extraordinära äventyr".
2010–2017 hade duon [[Yoann]] och [[Vehlmann]] huvudansvaret för den reguljära versionen av serien, som 2022 övertogs av trion [[Benjamin Abitan]], [[Sophie Guerrive]] och [[Olivier Schwartz]]. Såväl Yoann och Vehlmann som Schwartz hade dessförinnan debuterat som Spirou-kreatörer med "extraordinära" äventyr.


==Utgivning==
==Utgivning==

Versionen från 13 november 2022 kl. 18.55

Denna artikel handlar om serien och seriefiguren. För serietidningen, se Le Journal de Spirou.


Marsupilami och Spirou tecknade av Franquin. © Dupuis/Franquin.

"Spirou" är en komisk äventyrsserie skapad av Rob-Vel, som första gången kunde läsas i det allra första numret av serietidningen Le Journal de Spirou den 24 april 1938. Därefter har bland andra Jijé, Franquin, Fournier, Nic & Cauvin, Tome & Janry, Morvan & Munuera, och Yoann & Vehlmann bidragit till seriens fortsatta utveckling. Mest känd torde Franquins version vara, då denne allmänt anses ha utvecklat persongalleriet och skapat fler minnesvärda äventyr än någon annan.

Handling och figurgalleri

Ekorren Spip, Nicke och Spirou ur "Spirou i Tokyo" (2006) av José-Luis Munuera och Pedro Colombo. © Dupuis

Spirou är en piccoloklädd ung man som upplever äventyr världen över med sina vänner. Spirous bästa kompis Fantasio heter på svenska Nicke och förekommer även i tidiga avsnitt av serien "Gaston". Sedan Nicke introducerades i serien heter den på franska "Spirou et Fantasio", vilket visar att Nicke i det närmaste är en likvärdig huvudperson.

I det allra första avsnittet av serien, som publicerades 1938, jobbar Spirou som piccolo och hisspojke på det fiktiva hotellet Moustique Hotel. Ganska snart blev han dock i stället reporter, underförstått för Le Journal de Spirou, men han behöll länge piccolouniformen som en form av karaktäristiskt utmärkande klädsel. Med åren blev mindre och mindre av uniformsdelarna funnits kvar och i vissa serier som har publicerats är han visserligen fortfarande oftast klädd i rött, men klädseln är inte längre en fullständig piccolouniform. Serien har dock haft många olika tecknare, och hur uniformslik hans klädsel har varit tycks bero på vem som tecknar serien.

Spirous husdjur ekorren Spip fanns med nästan helt från början och kan som Spirous följeslagare ses som en ordlek, då namnet Spirou är vallonska (belgisk franska) för "ekorre" eller "busig, spjuveraktig". (Spirous namn har alltså ingen direkt koppling till det verkliga, grekiska förnamnet Spiro.)

Nicke kom med i serien 1944 och har sedan dess alltid funnits vid Spirous sida. Han och Spirou är bästa vänner, och även om han i början var avsedd att vara något äldre än Spirou, är det ofta Spirou som är den lugnare av dem, den som går mer metodiskt tillväga, medan Nicke har ett humör som ibland får honom att råka i trubbel.

När André Franquin skrev och tecknade serien, introducerades ett nytt husdjur till Spirou, marsupilamin Marsupilami. Eftersom Marsupilami var ett fantasidjur, kunde han utvecklas till att klara oerhörda saker och hjälpa Spirou och Nicke på alla sätt. Han överglänste snart Spip i rollen som animal sidekick till Spirou. När Franquin lämnade Spirou, försvann dock Marsupilami ur serien (utan att detta närmare förklarades för läsaren) och Spip har så småningom åter fått en något mer framträdande roll.

Återkommande bifigurer är greve de Champignac, de kvinnliga journalisterna Sickan och Ororea, invånarna i småstaden Champignac och trollkarlen Ito Kata. Under Franquins tid med serien förekom också Gaston som bifigur ibland. Ofta återkommande fiender är Ricke (Nickes kusin) och Zafir.

Spirou och Nicke lever som ungkarlar, de bor i en villa utanför storstaden där de jobbar och de upplever alla äventyr tillsammans och delar på det mesta. Äventyren har ibland sin grund i något journalistiskt uppdrag, ibland i någon uppfinning av greve de Champignac och ibland råkar de bara hamna i en underlig situation.

Historik

Tidig version av "Spirou"; Första bilden tecknad av Franquin ur hans första "Spirou"-serie – "Stridsvagnen" ("Le tank"), ursprungligen publicerad i "Spirou Almanach" 1947. © Dupuis.

Till skillnad från flera andra kända seriefigurer i fransk-belgisk tradition ägs rättigheterna till de flesta figurerna av förlaget Dupuis som utger tidningen och albumen, inte av upphovsmännen, vilket är en anledning till att serien haft så många olika upphovsmän.

Serien skapades av Rob-Vel 1938 som maskot för sin egen serietidning i Belgien, Journal de Spirou, i början som en ren skämtserie, men redan i nr. 28 gjordes serien om som en komisk äventyrsserie i fortsättningsform. 1939 lät han Spirou hitta ekorren Spip, som snabbt fick en huvudroll i serien.

1939 skapades även figuren Fantasio (Nicke) för Journal de Spirou som journalist för avdelningen "Voyez-vous les erreurs?" ("Ser ni felen?") av Jean Doisy, inledningsvis svår att känna igen som den Nicke vi känner idag, eftersom han då hade brunt hår och inga direkta kopplingar till själva serien.

När Rob-Vel lämnade serien började upphovsmännen avlösa varandra. 1944 tog Jijé på allvar över serien efter ett kort inhopp 1940-1941, designade om Nicke inspirerad av figuren Alexander i "Blondie", och lät honom snabbt bli en huvudfigur vid sidan om Spirou. Han utvecklade även teckningsstilen till att bli klarare och slängigare. 1946 lät han sin lärjunge Franquin ta över serien, som länge fortsatte i liknande stil som sin läromästare.

1950 påbörjade Franquin sitt första längre äventyr planerat för albummarknaden "Trollkarlen i Champignac", där han slutligen kastat av sig oket efter Jijé och utvecklat sin egen, mer ligne claire-artade stil, introducerade småstaden Champignac som miljö och förde in den viktiga birollskaraktären greve Champignac. Här inleddes på allvar seriens klassiska period. Under nästan 20 år producerade Franquin serien för tidningen Spirou, tillsammans med medarbetare som Greg och Jidéhem, och introducerade även figurer som Zafir och Ricke, tills han 1968 tröttnade och fokuserade på sina egna skapelser "Gaston" och "Marsupilami".

När Franquin lämnade serien 1969 togs den över av Fournier, som fortsatte den fram till 1979. Fournier skapade bifigurerna Ito Kata och Ororea. I Fourniers första äventyr medverkade Marsupilami, som dock tecknades av Franquin som hade skapat figuren. Det var Marsupilamis sista framträdande i serien "Spirou". Försvinnandet förklarades aldrig i seriens narrativ. Figuren fick därefter en egen albumserie som övervakas av Franquin.

Från och med 1980 togs serien över av den framgångsrika manusförfattaren Raoul Cauvin, med teckningar av Nic Broca, samtidigt som man körde parallella versioner i kortare äventyr av dels Tomé och Janry, dels Yves Chaland. Cauvins och Brocas version togs dock inte väl emot, och efter tre äventyr beslutades det 1983 att Tomé och Janry skulle ta över serien, vilka skapade en framgångsrik produktion av serien fram till 1998, då experimentet att modernisera serien i en mer realistisk tappning med albumet "Drömfabriken" visserligen lovordades av kritikerna, men inte togs väl emot av läsekretsen, och blev det enda albumet i denna stil. Tome & Janry nådde även framgång med en humoristisk barnversion av serien: "Den unge Spirou".

Efter "Drömfabriken" dröjde det tills 2004 innan tidningen började producera längre äventyr igen, nu med Jean-David Morvan och José-Luis Munuera vid spakarna. Dupuis valde dock att avbryta samarbetet p.g.a. dåliga försäljningssiffror[1], och teamet tvingades lämna serien 2008.

Sedan 2006 har tidningen medvetet satsa på att låta olika manusförfattare och tecknare presenters egna tolkning av serien, "Ett extraordinärt äventyr med Spirou och Nicke", och inte minst Émile Bravos allvarsammare tolkning, som utspelar sig i det under andra världskriget av Nazi-Tyskland ockuperade Belgien, har rönt stor framgång.

2010–2017 hade duon Yoann och Vehlmann huvudansvaret för den reguljära versionen av serien, som 2022 övertogs av trion Benjamin Abitan, Sophie Guerrive och Olivier Schwartz. Såväl Yoann och Vehlmann som Schwartz hade dessförinnan debuterat som Spirou-kreatörer med "extraordinära" äventyr.

Utgivning

Tome & Janrys kortlivade, mer realistiska version av "Spirou". © Dupuis.
Se även: Kronologisk lista över Spirou-avsnitt

Mini belgien.gifMini frankrike.gif Belgien/Frankrike

Serien publiceras vanligtvis ursprungligen i Journal de Spirou eller dess sidotitlar, för att sedan samlas i album (notera att Journal de Spirou övergick till fortlöpande numrering 1946). Undantaget är ett fåtal episoder som gick som följetong i dagstidningen Parisien Libéré. Det finns dock ett antal episoder som aldrig samlats i album utan endast förekommit i tidningen. Förutom den reguljära albumserien finns en s.k. Hors Série som samlar en del av de kortare episoderna.

En sidotitel med namnet Ett extraordinärt äventyr med Spirou och Nicke lanserades 2006. Tanken är att det ska vara olika kreatörer som står bakom varje album.

Spinoff-serien "Den unge Spirou" gavs ut i egna album med start 1990.

Mini sverige.gif Sverige

Serien har länge varit populär i Sverige. I Rekord-Magasinet gick den redan på 1950-talet under namnet "Spirre". Även i "Trumfserien" hette figuren Spirre.

Majoriteten av albumen har kommit ut på svenska under titeln "Spirous äventyr" (hos Carlsen, Egmont och genom Tintins äventyrsklubb). Även Cobolt och Mooz förlag har givit ut Spiroualbum och -böcker, och merparten av Franquins version repriserades 2004-2009 i tidningen Fantomen.

Den svenska utgivningen är i stort sett baserad på den franskspråkiga albumutgivningen, men i viss omkastad ordning. Ett noterbart undantag är dock det svenska album 24 "Jag, Marsupilami", en samling korta marsupilami-avsnitt som i den franskspråkiga utgivningen istället publicerats som "Marsupilami"-album nummer 0.

Samlingsutgivning

2008–2010 genomförde Egmont Kärnan ut en komplett kronologisk utgivning av Franquins äventyr i inbundna volymer. 2015 övertogs utgivningen av Mooz förlag, som gick vidare med motsvarande volymer med seriens senare produktion.

Titel Utgiven Innehåll (album) ISBN Kommentar
"Spirou 1938–1946" aug 2009 diverse korta historier ISBN 978-91-7405-271-8 Av Rob-Vel och Jijé
"Spirou 1946–1950" apr 2008 Roboten Rupert
De svarta hattarna
plus diverse korta historier
ISBN 978-91-7134-903-3 Av Franquin m.fl.
"Spirou 1950–1952" jun 2008 Trollkarlen i Champignac
Spirou och arvingarna
Marsupilami blir kidnappad
ISBN 978-91-7134-878-4 Av Franquin m.fl.
"Spirou 1952–1954" aug 2008 Noshörningens horn
Diktatorn och champinjonen
Det falska ansiktet
ISBN 978-91-7134-904-0 Av Franquin m.fl.
"Spirou 1954–1956" okt 2008 Vrakmysteriet
Tystnadens pirater
Gorillan och guldgruvan
ISBN 978-91-7134-905-7 Av Franquin m.fl.
"Spirou 1956–1958" dec 2008 Familjen Marsupilami
Besökaren från urtiden
plus diverse korta historier
ISBN 978-91-7134-906-4 Av Franquin m.fl.
"Spirou 1958–1959" apr 2009 Buddhas fånge
Tembo Tabou
Undervattensmysteriet
ISBN 978-91-7405-250-3 Av Franquin m.fl.
"Spirou 1959–1960" nov 2009 Z som i Zafir
Skuggan av Z
plus en kortare historia
ISBN 978-91-7405-272-5 Av Franquin m.fl.
"Spirou 1961–1968" april 2010 Högt spel i Bretzelburg
Ur spår!
Raffel med Zafir
Bravo the Brothers
ISBN 978-91-7405-351-7 Av Franquin m.fl.
"Spirou 1969–1972" maj 2016 Guldmaskinen
Den stora champinjonjakten
Det mystiska klostret
9789187871238 Av Fournier
"Spirou 1972–1975" dec 2016 Tora Torapa – mysteriernas ö
Amulettens hemlighet
Spirou och rymdvarelserna
9789187871320 Av Fournier
"Spirou 1976–1979" feb 2018 Atomspionerna
Spirou och tyrannen
Den stora kuppen
9788793564565 Av Fournier
"Spirou 1980–1983" maj 2017 Den isande köldens bälte
Den svarta lådan
Ljudslukaren
9789187871337 Av Cauvin och Nic
"Spirou 1981–1983" maj 2015 Virusmysteriet
Spirou i Australien
Stoppa Cyanida!
Heja Spirou!
ISBN 978-91-8787-112-2 Av Tome och Janry
"Spirou 1984–1987" maj 2016 Kometen och tidsmaskinen
Z kommer tillbaka
Spirou i New York
ISBN 978-91-8787-118-4 Av Tome och Janry
"Spirou 1988–1991" nov 2016 Expeditionen som försvann
Dårarnas dal
Spirou i Moskva
Skumt spel i Söderhavet
9789187871245 Av Tome och Janry
"Spirou 1992–1999" okt 2017 Svartkonst och champinjoner
Uppgörelse i Chinatown
Drömfabriken
9788793564305 Av Tome och Janry
"Spirou 2004–2008" aug 2018 Paris under vatten
Mannen som inte ville dö
Spirou i Japan
På uppdrag av Z
9788793564718 Av Morvan, Munuera och Yann

Tidningen Le Journal de Spirou

"Spirou" i andra medier

Editions Dupuis animationsbolag Dupuis Audiovisuel ligger bakom de tecknade TV-serierna om Spirou och ekorren Spip.

Michel Gauthier regisserade och övervakade produktionen av den tecknade TV-serien "Spirou" från 1992. Totalt blev det 52 avsnitt på vardera 26 minuter, vilkas manus baserades på albumhistorier av Tome och Janry. För de franska rösterna stod Thor Bishopric (Spirou) och Teddy Lee Dillon (Fantasio/Nicke). Serien har också dubbats till svenska (med Peter Sjöquist som Spirou, Dick Eriksson som Nicke och övriga röster av Johan Hedenberg, Per Sandborgh och Louise Raeder) och tre VHS med vardera två avsnitt gavs ut på 90-talet; "Virusmysteriet & Odödlighetens ö", "Dårarnas dal & Snömannen slår tillbaka", "Den försvunna skogen & Fossilandia". Filmerna visades också under 1998 i TV 3:s morgonblock för barn.

Gauthier har dessutom gjort 120 avsnitt av "A tout’ Spip", om och med den egensinnige lille ekorren. Varje avsnitt är ca åtta sekunder och är avsett som pausprogram.

2018 gick spelfilmen "Spirou" ("Les aventures de Spirou et Fantasio") upppå biograferna. I rollistan finns Thomas Solivérès som Spirou, Alex Lutz som Nicke, Christian Clavier som greve de Champignac, Géraldine Nakache som Sickan, och Ramzy Bedia som Zafir.

"Spirou" på andra språk

  • Mini danmark.gif Danska: "Splint & Co."
  • Mini usa.gif / Mini storbritannien.gif / Mini indien.gif Engelska: "Spirou & Fantasio" (Storbritannien tidigare: "Dickie & Birdbath")
  • Mini finland.gif Finska: "Piko ja Fantasio"
  • Mini island.gif Isländska: "Svalur og félagar" / "Svalur og Valur"
  • Mini spanien.gif Katalanska: "Espirú i Fantàstic"
  • Mini nederlanderna.gif Nederländska: "Robbedoes"
  • Mini norge.gif Norska: "Sprint"
  • Mini polen.gif Polska: "Przygody Sprycjana i Fantazjo"
  • Mini portugal.gif Portugisiska: "Spirou e Fantásio"
  • Mini spanien.gif Spanska: "Spirou y Fantasio"
  • Mini tyskland.gif Tyska: "Spirou und Fantasio" (Tidigare "Pit und Pikkolo", "Rotarin und Fantasio")

Mer om "Spirou"

Recensioner

Se även

Externa länkar

Fotnoter