Skillnad mellan versioner av "Le Journal de Spirou"

Från Seriewikin
Hoppa till navigeringHoppa till sök
(+Spirou Charleroi Basket Club)
 
(28 mellanliggande versioner av 6 användare visas inte)
Rad 5: Rad 5:
:<small>''För huvudserien, se "[[Spirou]]".''</small>
:<small>''För huvudserien, se "[[Spirou]]".''</small>
----
----
{{månad}}
[[Bild:Le_Journal_de_Spirou.jpg|thumb|200px|''[[Le Journal de Spirou]]'' nr&nbsp;27/1938. &copy;&nbsp;[[Dupuis]]{{GCD-bild}}]]
[[Bild:Le_Journal_de_Spirou.jpg|thumb|200px|''[[Le Journal de Spirou]]'' nr&nbsp;27/1938. &copy;&nbsp;[[Dupuis]]{{GCD-bild}}]]
'''''Le Journal de Spirou''''', senare '''Spirou''', belgisk veckovis utkommande [[antologi]]serietidning utgiven av [[Dupuis]]. Tidningen startade 1938 och har haft löpande numrering sedan starten. Den har bytt namn några gånger, men namnet Spirou har alltid ingått som huvudord i titeln.
'''''Le Journal de Spirou''''', senare '''''Spirou''''', belgisk veckovis utkommande [[antologi]]serietidning utgiven av [[Dupuis]]. Tidningen startade 1938 och har haft löpande numrering sedan starten. Den har bytt namn några gånger, men namnet Spirou har alltid ingått som huvudord i titeln. Tidningen innehåller en blandning av längre fortsättningsserier och kortare humorserier i varje nummer.


En stor mängd belgiska och franska serier har debuterat för den här tidningen, däribland titelserien "[[Spirou]]" av [[Rob-Vel]] m.fl., "[[Lucky Luke]]" av [[Morris]] m.fl., "[[Johan och Pellevin]]" samt "[[Smurferna]]" av [[Peyo]], "[[Natascha]]" av [[Walthery]] och "[[Gaston]]" av [[André Franquin]].  Tidningen populariserade även den s.k. [[Marcinelle-skolan|Marcinelle-stilen]].
En stor mängd belgiska och franska serier har debuterat för den här tidningen, däribland titelserien "[[Spirou]]" av [[Rob-Vel]] med flera, "[[Lucky Luke]]" av [[Morris]] med flera, "[[Johan och Pellevin]]" samt "[[Smurferna]]" av [[Peyo]], "[[Natascha]]" av [[Walthery]] och "[[Gaston]]" av [[André Franquin]].  Tidningen populariserade även den så kallade [[Marcinelle-skolan|Marcinelle-stilen]].


==Början==
==Början==
Rad 20: Rad 18:


Under andra världskriget, när [[Tyskland]] 1940 ockuperade Belgien och norra Frankrike, försvann de amerikanska serierna från tidningen. Spirous skapare [[Rob-Vel]] hade inte längre möjlighet att regelbundet skicka serier från Frankrike, varför han lämnade över titelserien till [[Jijé]]. Tillsammans med Dineur och [[Sirius]] svarade Jijé för merparten av tidningens innehåll under krigsåren. Inte förrän i slutet av kriget drabbades tidningen av resursbrist då papper inte kunde levereras.
Under andra världskriget, när [[Tyskland]] 1940 ockuperade Belgien och norra Frankrike, försvann de amerikanska serierna från tidningen. Spirous skapare [[Rob-Vel]] hade inte längre möjlighet att regelbundet skicka serier från Frankrike, varför han lämnade över titelserien till [[Jijé]]. Tillsammans med Dineur och [[Sirius]] svarade Jijé för merparten av tidningens innehåll under krigsåren. Inte förrän i slutet av kriget drabbades tidningen av resursbrist då papper inte kunde levereras.
Åtminstone två medlemmar av ägarfamiljen Dupuis tog aktivt avstånd från den nazistiska ockupationsmakten. Och medlemmarna i tidningens redaktion lät motståndsrörelsen använda tidningens redaktionella spalter till sina kodade meddelanden.


==Guldåldern==
==Guldåldern==
Rad 25: Rad 25:
Efter kriget kortades titeln till enbart ''Spirou''. Utgivningen återupptogs bara några veckor efter befrielsen från den tyska ockupationen, till en början med ett mindre format än tidigare. Jijé var tidningens huvudförfattare och skapade sidor för flera olika serier varje vecka. Några amerikanska serier kom också tillbaka.
Efter kriget kortades titeln till enbart ''Spirou''. Utgivningen återupptogs bara några veckor efter befrielsen från den tyska ockupationen, till en början med ett mindre format än tidigare. Jijé var tidningens huvudförfattare och skapade sidor för flera olika serier varje vecka. Några amerikanska serier kom också tillbaka.


Jijé tog tre unga begåvade tecknare under sina vingar; [[André Franquin]], [[Morris]] och [[Will]], och lärde upp dem i sin egen studio, dessa fyra tecknare kom att bli kända som [[Bande à quatre]] och lade grunden till [[Marcinelle-skolan]] - döpt efter ''Spirous'' redaktion i Marcinelle i Charleroi söder om Bryssel - som fick enorm påverkan under årens lopp.
Jijé tog tre unga begåvade tecknare under sina vingar; [[André Franquin]], [[Morris]] och [[Will]], och lärde upp dem i sin egen studio, dessa fyra tecknare kom att bli kända som [[la bande à quatre]] och lade grunden till [[Marcinelle-skolan]] - döpt efter ''Spirous'' redaktions hemort Marcinelle i Charleroi söder om Bryssel - som fick enorm påverkan under årens lopp.


Flera nya, ännu relativt okända, serieskapare anlitades under 1946 och 1947:  [[Victor Hubinon]], [[Jean-Michel Charlier]] och [[Eddy Paape]]. I ''Spirou'' publicerades snart "[[Buck Danny]]" av [[Hubinon]] och [[Charlier]] och "[[Lucky Luke]]" av Morris. Franquin tog redan 1946 över titelserien från Jijé.
Flera nya, ännu relativt okända, serieskapare anlitades under 1946 och 1947:  [[Victor Hubinon]], [[Jean-Michel Charlier]] och [[Eddy Paape]]. I ''Spirou'' publicerades snart "[[Buck Danny]]" av Hubinon och Charlier och "[[Lucky Luke]]" av Morris. Franquin tog redan 1946 över titelserien från Jijé.


Med dessa inleddes tidningens guldålder, som sammanföll med det som har kallats de belgiska seriernas guldålder. Huvudkonkurrentserietidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]'', med "[[Tintin]]" som huvudserie, startade 1946. Trots en liten hemmamarknad i Belgien, kunde tidningarna lätt säljas även till flera andra länder genom att de var skrivna på franska. Den [[Fransk-belgiska serier|fransk-belgiska seriemarknaden]] har alltid varit till fördel för belgarna på detta sätt.  
Med dessa inleddes tidningens guldålder, som sammanföll med det som har kallats de belgiska seriernas guldålder. Huvudkonkurrentserietidningen ''[[Tintin (serietidning)|Tintin]]'', med "[[Tintin]]" som huvudserie, startade 1946. Trots en liten hemmamarknad i Belgien, kunde tidningarna lätt säljas även till flera andra länder genom att de var skrivna på franska. Den [[Fransk-belgiska serier|fransk-belgiska seriemarknaden]] har alltid varit till fördel för belgarna på detta sätt.  
Rad 33: Rad 33:
Medan ''Spirou'' innehöll serier i Marcinelle-stil, innehöll ''Tintin'' serier som räknas till ''[[ligne claire]]''-stilen. Fram till 70-80-talet låg dessa två veckovis utkommande tidningar i ständig konkurrens och befäste teckningsstilar och genrer som fick mängder av efterföljare.
Medan ''Spirou'' innehöll serier i Marcinelle-stil, innehöll ''Tintin'' serier som räknas till ''[[ligne claire]]''-stilen. Fram till 70-80-talet låg dessa två veckovis utkommande tidningar i ständig konkurrens och befäste teckningsstilar och genrer som fick mängder av efterföljare.


Dupuis började samla de mest populära serierna i [[seriealbum|album]], men tidningen hade ändå sin trogna läsarskara eftersom serierna publicerades där först. Många serier kom dessutom aldrig ut i serieformat.
Dupuis började samla de mest populära serierna i [[seriealbum|album]], men tidningen hade ändå sin trogna läsarskara eftersom serierna publicerades där först. Många serier kom dessutom aldrig ut i albumformat.


Under 1950-talet tillkom serieskapare som [[Peyo]], [[Jean Roba]], [[Maurice Tillieux]], [[Jidéhem]] och [[Will]]. De amerikanska serierna slutade publiceras och tidningen fylldes så gott som uteslutande av serier tecknade direkt för ''Spirou''. Utöver serier, innehöll tidningen också redaktionella sidor med svar på läsarfrågor samt annonser.
Under 1950-talet tillkom serieskapare som [[Peyo]], [[Jean Roba]], [[Maurice Tillieux]] och [[Jidéhem]]. De amerikanska serierna slutade publiceras och tidningen fylldes så gott som uteslutande av serier tecknade direkt för ''Spirou''. Utöver serier, innehöll tidningen också redaktionella sidor med svar på läsarfrågor samt annonser.


Kring 1960 hade tidningen fått ett fast format om 52 sidor per nummer. Fram till oktober 1965 hade tidningen en seriesida på förstasidan istället för omslag. Länge var det alltid en Spirou-sida, senare andra serier (oftast Gaston).
Kring 1960 hade tidningen fått ett fast format om 52 sidor per nummer. Fram till oktober 1965 hade tidningen en seriesida på förstasidan istället för omslag. Länge var det alltid en Spirou-sida, senare andra serier (oftast Gaston).
Rad 43: Rad 43:
1968 brukar räknas som ett "katastrofår" för tidningen, [[Yvan Delporte]] lämnade sitt jobb som chefredaktör, Franquin lämnade över arbetet på serien "Spirou" till [[Fournier]], och populära tecknare som Jijé, Morris och Paape lämnade tidningen för arbete på annat håll.
1968 brukar räknas som ett "katastrofår" för tidningen, [[Yvan Delporte]] lämnade sitt jobb som chefredaktör, Franquin lämnade över arbetet på serien "Spirou" till [[Fournier]], och populära tecknare som Jijé, Morris och Paape lämnade tidningen för arbete på annat håll.


Tidningen fortsatte dock vara framgångsrik under hela 70-talet, med nya skapelser som "[[Isabelle]]" (av Will m.fl.), "[[Yoko Tsuno]]" (av [[Roger Leloup]], som upplärd på [[Studios Hergé]] behöll sin [[ligne claire]]-stil) och "[[Natascha]]" (av [[Walthery]] m.fl.). 1967 börjar [[Raoul Cauvin]] arbeta för tidningen, som snabbt inleder en rad succéer som "[[Blårockarna]]" och "[[Sammy]]" m.fl.
Tidningen fortsatte dock vara framgångsrik under hela 70-talet, med nya skapelser som "[[Isabelle]]" (av Will med flera), "[[Yoko Tsuno]]" (av [[Roger Leloup]], som upplärd på [[Studios Hergé]] behöll sin [[ligne claire]]-stil) och "[[Natascha]]" (av [[Walthery]] med flera). 1967 börjar [[Raoul Cauvin]] arbeta för tidningen, som snabbt inleder en rad succéer som "[[Blårockarna]]" och "[[Sammy]]" med flera.


== Tidningens namn genom tiderna ==
== Tidningens namn genom tiderna ==
Rad 58: Rad 58:
*[[Bédu]]: "[[Psy]]" (1992–)
*[[Bédu]]: "[[Psy]]" (1992–)
*[[Benn]]: "[[Mic Mac Adam]]" (1978–1987)
*[[Benn]]: "[[Mic Mac Adam]]" (1978–1987)
*[[Berck]]: "[["Sammy]]" (1970–1994)
*[[Berck]]: "[[Sammy]]" (1970–1994)
*[[Philippe Bercovici|Bercovici]]: "[[Les Femmes en Blanc]]" (1981–)
*[[Philippe Bercovici|Bercovici]]: "[[Les Femmes en Blanc]]" (1981–)
*[[Albert Blesteau|Blesteau]]: "[[Toupet]]" (1987-2004), "[[Wofi]]" (1976-1987)
*[[Albert Blesteau|Blesteau]]: "[[Toupet]]" (1987-2004), "[[Wofi]]" (1976-1987)
*[[Bom]]: "[[Broussaille]]" (1983–1989, 2000)
*[[Michel De Bom|Bom]]: "[[Broussaille]]" (1983–1989, 2000)
*[[Raoul Cauvin]]: "[[Blårockarna]]" (1968–), "[[Sammy]]" (1970–2009), "[[Cédric]]" (1986–), "[[Agent 212]]" (1975-) etc.
*[[Raoul Cauvin]]: "[[Blårockarna]]" (1968–), "Sammy" (1970–2009), "[[Cédric]]" (1986–), "[[Agent 212]]" (1975-) etc.
*[[Jean-Michel Charlier]]: "[[Buck Danny]]" (1947–1978)
*[[Jean-Michel Charlier]]: "[[Buck Danny]]" (1947–1978)
*[[Frédéric Seron|Clarke]]: "[[Mélusine]]" (1992–)
*[[Frédéric Seron|Clarke]]: "[[Mélusine]]" (1992–)
*[[Stéphane Colman]]: "[[Billy the Cat]]" (1981–1999)
*[[Stéphane Colman]]: "[[Billy the Cat (Dupuis)|Billy the Cat]]" (1981–1999)
*[[Didier Conrad]]: "[[Les innomables]]" (1980–1982), "[[Donito]]" (1991–1996)
*[[Didier Conrad]]: "[[Les innomables]]" (1980–1982), "[[Donito]]" (1991–1996)
*[[Darasse]]: "[[Tamara]]" (2001–), "[[Gang Mazda]]" (1987–1996)
*[[Darasse]]: "[[Tamara]]" (2001–), "[[Gang Mazda]]" (1987–1996)
Rad 72: Rad 72:
*[[Paul Deliège]]: "[[Bobo (belgisk serie)|Bobo]]" (1961–1996), "[[Les Krostons]]" (1968–1983)
*[[Paul Deliège]]: "[[Bobo (belgisk serie)|Bobo]]" (1961–1996), "[[Les Krostons]]" (1968–1983)
*[[Yvan Delporte]]: "[[Isabelle]]" (1969–1994), "[[Smurferna]]" (1962–1972)
*[[Yvan Delporte]]: "[[Isabelle]]" (1969–1994), "[[Smurferna]]" (1962–1972)
*[[Stephen Desberg]]: "[[Tif et Tondu]]" (1977–1989), "[[Billy the Cat]]" (1982–2004), "[[421]]" (1980–1992), "Mic Mac Adam" (1978–1987)
*[[Stephen Desberg]]: "[[Tim och Tommy]]" (1977–1989), "Billy the Cat" (1982–2004), "[[421]]" (1980–1992), "Mic Mac Adam" (1978–1987)
*[[Jacques Devos]]: "[[Génial Olivier]]" (1963-1988)
*[[Jacques Devos]]: "[[Génial Olivier]]" (1963-1988)
*[[Fernand Dineur]]: "[[Tif et Tondu]]" (1938–1951)
*[[Fernand Dineur]]: "[[Tim och Tommy]]" (1938–1951)
*[[Alain Dodier]]: "[[Jérôme K. Jérôme Bloche]]" (1982–2010)
*[[Alain Dodier]]: "[[Jérôme K. Jérôme Bloche]]" (1982–2010)
*[[Serge Ernst]]: "[[Les Zappeurs]]" (1991–)
*[[Serge Ernst]]: "[[Les Zappeurs]]" (1991–)
Rad 82: Rad 82:
*[[Francis]]: "[[Marc Lebut]]" (1966–1983)
*[[Francis]]: "[[Marc Lebut]]" (1966–1983)
*[[Frank Pé|Frank]]: "Broussaille" (1978–1989, 2000–2002), "[[L'elan]]" (1981–1987)
*[[Frank Pé|Frank]]: "Broussaille" (1978–1989, 2000–2002), "[[L'elan]]" (1981–1987)
*[[André Franquin]]: "[[Spirou]]" (1946–1969), "[[Gaston]]" (1957–1991)
*[[André Franquin]]: "Spirou" (1946–1969), "[[Gaston]]" (1957–1991)
*[[Bruno Gazzotti]]: "[[Soda]]" (1990–), "[[Seuls]]" (2006–)
*[[Bruno Gazzotti]]: "[[Soda]]" (1990–), "[[Seuls]]" (2006–)
*[[André Geerts]]: "[[Jojo]]" (1983–2010)
*[[André Geerts]]: "[[Jojo (Geerts)|Jojo]]" (1983–2010)
*[[François Gilson]]: "[[Mélusine]]" (1992–), "[[Garage Isidore]]" (1991–)
*[[François Gilson]]: "[[Mélusine]]" (1992–), "[[Garage Isidore]]" (1991–)
*[[Christian Godard|Godard]]: "Toupet" (1965-1966, 1987-2004)
*[[Christian Godard|Godard]]: "Toupet" (1965-1966, 1987-2004)
Rad 113: Rad 113:
*[[Mitacq]]: "[[La Patrouille des Castors]]" (1954–1993)
*[[Mitacq]]: "[[La Patrouille des Castors]]" (1954–1993)
*[[Morris]]: "Lucky Luke" (1946–1967, 1978–1985)
*[[Morris]]: "Lucky Luke" (1946–1967, 1978–1985)
*[[Eddy Paape]]: "[[Marc Dacier]]" (1958–1967), "[[Jean Valhardi]]" (1946–1953)
*[[Eddy Paape]]: "[[Marc Dacier]]" (1958–1967), "Jean Valhardi" (1946–1953)
*[[Peyo]]: "[[Johan och Pellevin]]" (1952–1977), "[[Smurferna]]" (1959–1988), "[[Starke Staffan]]" (1960–1978)
*[[Peyo]]: "[[Johan och Pellevin]]" (1952–1977), "[[Smurferna]]" (1959–1988), "[[Starke Staffan]]" (1960–1978)
*[[Arthur Piroton]]: "[[Jess Long]]" (1969–1995), "[[Michel et Thierry]]" (1962–1968)
*[[Arthur Piroton]]: "[[Jess Long]]" (1969–1995), "[[Michel et Thierry]]" (1962–1968)
*[[Marcel Remacle]]: "[[Svartskägg]]" (1958–1990)
*[[Marcel Remacle]]: "[[Kapten Gråskägg]]" (1958–1990)
*[[Jean Roba]]: "[[Boule et Bill]]" (1959–2006)
*[[Jean Roba]]: "[[Bullen (Roba)|Bullen]]" (1959–2006)
*[[Maurice Rosy]]: "Bobo" (1961–1973), "Tif et Tondu" (1955–1968), "[[Attila]]" (1967–1973)
*[[Maurice Rosy]]: "Bobo" (1961–1973), "Tim och Tommy" (1955–1968), "[[Attila]]" (1967–1973)
*[[Pierre Seron]]: "[[Les Petits Hommes]]" (1977–2004)
*[[Pierre Seron]]: "[[Les Petits Hommes]]" (1977–2004)
*[[Sirius]]: "[[Timour]]" (1953–1997), "[[L'épervier bleu]]" (1942–1951, 1973–1977)
*[[Sirius]]: "[[Timour]]" (1953–1997), "[[L'épervier bleu]]" (1942–1951, 1973–1977)
*[[Fabrice Tarrin]]: "[[Violine]]" (2001-2005), "[[Maki]]" (2008-2011)
*[[Fabrice Tarrin]]: "[[Violine]]" (2001-2005), "[[Maki]]" (2008-2011)
*[[Maurice Tillieux]]: "[[Gil Jourdan]]" (1956–1978), "[[César]]" (1957–1973), "[[Marc Lebut]]" (1966–1982)
*[[Maurice Tillieux]]: "[[Max Jordan]]" (1956–1978), "[[César]]" (1957–1973), "Marc Lebut" (1966–1982)
*[[Philippe Vandevelde|Tome]]: "Spirou" (1981–1998), "Den unge Spirou" (1987–) "[[Soda]]" (1985–)
*[[Philippe Vandevelde|Tome]]: "Spirou" (1981–1998), "Den unge Spirou" (1987–) "Soda" (1985–)
*[[Fabien Vehlmann|Vehlmann]]: "Spirou" (2006–), "Seuls" (2006–)
*[[Fabien Vehlmann|Vehlmann]]: "Spirou" (2006–), "Seuls" (2006–)
*[[François Walthéry]]: "[[Natacha]]" (1970–2007)
*[[François Walthéry]]: "[[Natacha]]" (1970–2007)
*[[Marc Wasterlain]]: "[[Docteur Poche]]" (1976–1997), "[[Jeannette Pointu]]" (1982–2005)
*[[Marc Wasterlain]]: "[[Docteur Poche]]" (1976–1997), "[[Jeannette Pointu]]" (1982–2005)
*[[Weyland]]: "[[Aria]]" (2002-)
*[[Weyland]]: "[[Aria]]" (2002-)
*[[Will]]: "Tif et Tondu" (1949–1990), "Isabelle" (1969–1994)
*[[Will]]: "Tim och Tommy" (1949–1990), "Isabelle" (1969–1994)
*[[Yann]]: "Les innomables'' (1980–1982), "Spirou" (2006–2009)
*[[Yann]]: "Les innomables" (1980–1982), "Spirou" (2006–2009)
*[[Zidrou]]: "Tamara" (2001–), "Crannibales" (1995–2005)
*[[Zidrou]]: "Tamara" (2001–), "Crannibales" (1995–2005)


==Tidningens fiktiva redaktion skildrad i tidningen==
==Tidningens fiktiva redaktion skildrad i tidningen==
[[Bild:Elefantofonen.png|frame|[[Nicke (Fantasio)|Nicke]] och [[Gaston]] på redaktionen, ur "[[Gaston (seriealbum)|Gaston]]" av [[André Franquin]].  &copy;&nbsp;Franquin]]
[[Bild:Gaston figurgalleri.jpg|thumb|400px|[[Spirouförlaget]]s anställda vid mitten av 1960-talet, tecknat av [[André Franquin]]. Övre raden: [[Jeanette]], Lundin, herr Persson, vaktmästaren, städerskan, Pettersson och [[Mossberg]]. Nedre raden: [[Gaston]], [[Nicke (Fantasio)|Nicke]], den eftertraktade kunden [[direktör Gyllenhammer]], Susanne, Yvonne och Sonja.  &copy;&nbsp;Franquin]]
Serien "[[Gaston]]" antas utspela sig på ''Le Journal de Spirou''s redaktion. Riktiga Dupuis-medarbetare som redaktören [[Yvan Delporte]] och författaren [[Raoul Cauvin]] har ibland gjort [[cameo]]uppträdanden i serien.
Redan tidigt i tidningens historia introducerades idén att Spiroutidningen existerade även i serien "[[Spirou]]s" fiktiva värld. (Ett liknande upplägg hade tidigare skett i serien "[[Tintin]]" där Tintin var reporter för den tidning serien publicerades i.) Bifiguren [[Nicke (Fantasio)|Nicke]] introducerades som journalist i "Spirou"-serien 1943; i [[André Franquin]]s första längre "Spirou"-berättelse, "[[Roboten Rupert]]" (1947) följer Spirou med Nicke på en reportageresa.
 
Serien "[[Gaston]]" antas utspela sig på serietidningen ''Spirou''s redaktion och skapades 1957 direkt för tidningen med detta syfte. Gaston var från början bara en tecknad figur som förekom i spalterna, men snart blev det riktiga seriesidor om honom. Riktiga Dupuis-medarbetare som redaktören [[Yvan Delporte]] och författaren [[Raoul Cauvin]] har ibland gjort [[cameo]]uppträdanden i serien. Eftersom denna tidning inte finns i Sverige har den svenske översättaren valt att kalla Gastons arbetsplats för [[Spirouförlaget]].
 
I "[[Sofies äventyr]]" finns journalisterna [[Starter]] (även kallad Startling) och Fartman (''fr. Pipette'') som skriver bilkrönikor i tidningen.
 
I [[Willy Lambil]]s serie "[[Pauvre Lampil]]" finns hans fiktiva tecknar-alter ego Lampil, som får förmodas jobba för Spirou-tidningen, då det är där serien publiceras.
 
I serien "[[Natascha]]" av [[Walthéry]] (specifikt albumet "[[Flygvärdinnan]]") figurerar många av de verkliga tecknare som bidragit till tidningen, liksom den fiktiva förlagsredaktören Dupuisard.


Eftersom denna tidning inte finns i Sverige har den svenske översättaren valt att kalla Gastons arbetsplats för [[Spirouförlaget]].
==Kuriosa==
I Belgien finns ett basketlag kopplat till tidningen; Spirou Charleroi Basket Club.


==Källor==
==Källor==
Rad 143: Rad 152:
==Mer om ''{{PAGENAME}}''==
==Mer om ''{{PAGENAME}}''==
* [[Paul Gravett]]: "Spirou 70 år" (''[[Bild & Bubbla]]'' nr 3/2008, s. 12&ndash;14)
* [[Paul Gravett]]: "Spirou 70 år" (''[[Bild & Bubbla]]'' nr 3/2008, s. 12&ndash;14)
* [[Jan Hoff]]: "Le journal de Spirou - åttio år ung" (''[[Bild & Bubbla]]'' nr 2/2018, s. 84&ndash;89)


==Se även==
==Se även==

Nuvarande version från 9 juli 2024 kl. 17.02

För huvudserien, se "Spirou".

Le Journal de Spirou nr 27/1938. © Dupuis

Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

Le Journal de Spirou, senare Spirou, belgisk veckovis utkommande antologiserietidning utgiven av Dupuis. Tidningen startade 1938 och har haft löpande numrering sedan starten. Den har bytt namn några gånger, men namnet Spirou har alltid ingått som huvudord i titeln. Tidningen innehåller en blandning av längre fortsättningsserier och kortare humorserier i varje nummer.

En stor mängd belgiska och franska serier har debuterat för den här tidningen, däribland titelserien "Spirou" av Rob-Vel med flera, "Lucky Luke" av Morris med flera, "Johan och Pellevin" samt "Smurferna" av Peyo, "Natascha" av Walthery och "Gaston" av André Franquin. Tidningen populariserade även den så kallade Marcinelle-stilen.

Början

Tidningen grundades i april 1938, som Le journal de Spirou, av den etablerade tidningsförläggaren Jean Dupuis som satte sina unga söner Paul och Charles Dupuis i ledningen för denna tidning, riktad till en ung publik.[1] Tanken var att konkurrera på den marknad som hade visat sig lönsam för den veckoutgivna franska serietidningen Le Journal de Mickey och den i Belgien varje vecka utkommande dagstidningsbilagan Le Petit Vingtième, som innehöll "Tintin".

Serien "Spirou" skapades direkt för tidningen av fransmannen Rob-Vel. Ursprungligen var varje utgåva endast åtta sidor lång, och innehöll, förutom titelserien, framför allt amerikanska serier som "Stålmannen", men även Fernand Dineurs "Tim och Tommy", som - precis som titelserien - hade skapats till premiärnumret. I oktober började man också ge ut den nederländskspråkiga editionen Robbedoes för Belgiens flamländska befolkning.[2] Både Spirou och Robbedoes blev populära och utökades snart till 16 sidor per nummer.

Andra världskriget

Under andra världskriget, när Tyskland 1940 ockuperade Belgien och norra Frankrike, försvann de amerikanska serierna från tidningen. Spirous skapare Rob-Vel hade inte längre möjlighet att regelbundet skicka serier från Frankrike, varför han lämnade över titelserien till Jijé. Tillsammans med Dineur och Sirius svarade Jijé för merparten av tidningens innehåll under krigsåren. Inte förrän i slutet av kriget drabbades tidningen av resursbrist då papper inte kunde levereras.

Åtminstone två medlemmar av ägarfamiljen Dupuis tog aktivt avstånd från den nazistiska ockupationsmakten. Och medlemmarna i tidningens redaktion lät motståndsrörelsen använda tidningens redaktionella spalter till sina kodade meddelanden.

Guldåldern

Efter kriget kortades titeln till enbart Spirou. Utgivningen återupptogs bara några veckor efter befrielsen från den tyska ockupationen, till en början med ett mindre format än tidigare. Jijé var tidningens huvudförfattare och skapade sidor för flera olika serier varje vecka. Några amerikanska serier kom också tillbaka.

Jijé tog tre unga begåvade tecknare under sina vingar; André Franquin, Morris och Will, och lärde upp dem i sin egen studio, dessa fyra tecknare kom att bli kända som la bande à quatre och lade grunden till Marcinelle-skolan - döpt efter Spirous redaktions hemort Marcinelle i Charleroi söder om Bryssel - som fick enorm påverkan under årens lopp.

Flera nya, ännu relativt okända, serieskapare anlitades under 1946 och 1947: Victor Hubinon, Jean-Michel Charlier och Eddy Paape. I Spirou publicerades snart "Buck Danny" av Hubinon och Charlier och "Lucky Luke" av Morris. Franquin tog redan 1946 över titelserien från Jijé.

Med dessa inleddes tidningens guldålder, som sammanföll med det som har kallats de belgiska seriernas guldålder. Huvudkonkurrentserietidningen Tintin, med "Tintin" som huvudserie, startade 1946. Trots en liten hemmamarknad i Belgien, kunde tidningarna lätt säljas även till flera andra länder genom att de var skrivna på franska. Den fransk-belgiska seriemarknaden har alltid varit till fördel för belgarna på detta sätt.

Medan Spirou innehöll serier i Marcinelle-stil, innehöll Tintin serier som räknas till ligne claire-stilen. Fram till 70-80-talet låg dessa två veckovis utkommande tidningar i ständig konkurrens och befäste teckningsstilar och genrer som fick mängder av efterföljare.

Dupuis började samla de mest populära serierna i album, men tidningen hade ändå sin trogna läsarskara eftersom serierna publicerades där först. Många serier kom dessutom aldrig ut i albumformat.

Under 1950-talet tillkom serieskapare som Peyo, Jean Roba, Maurice Tillieux och Jidéhem. De amerikanska serierna slutade publiceras och tidningen fylldes så gott som uteslutande av serier tecknade direkt för Spirou. Utöver serier, innehöll tidningen också redaktionella sidor med svar på läsarfrågor samt annonser.

Kring 1960 hade tidningen fått ett fast format om 52 sidor per nummer. Fram till oktober 1965 hade tidningen en seriesida på förstasidan istället för omslag. Länge var det alltid en Spirou-sida, senare andra serier (oftast Gaston).

Nya tider

1968 brukar räknas som ett "katastrofår" för tidningen, Yvan Delporte lämnade sitt jobb som chefredaktör, Franquin lämnade över arbetet på serien "Spirou" till Fournier, och populära tecknare som Jijé, Morris och Paape lämnade tidningen för arbete på annat håll.

Tidningen fortsatte dock vara framgångsrik under hela 70-talet, med nya skapelser som "Isabelle" (av Will med flera), "Yoko Tsuno" (av Roger Leloup, som upplärd på Studios Hergé behöll sin ligne claire-stil) och "Natascha" (av Walthery med flera). 1967 börjar Raoul Cauvin arbeta för tidningen, som snabbt inleder en rad succéer som "Blårockarna" och "Sammy" med flera.

Tidningens namn genom tiderna

  • Den 21 april 1938 kom det första numret och tidningen hette då Le journal de Spirou.
  • Från och med den 1 maj 1947 hette den Spirou.
  • Från och med den 5 oktober 1988 var namnet Spirou Magaziiiine
  • Från och med den 12 januari 1994 återgick man till namnet Spirou.
  • Från och med den 25 januari 2006 blev namnet Spirou HeBDo, vilket är en ordlek baserat på det franska ordet för "veckovis" och BD som är förkortningen för bande dessinée, franskans term för serie.
  • Från och med den 16 april 2008 fick tidningen än en gång namnet Spirou kort och gott.

Serieskapare och serier i Spirou

Många serieskapare har blivit publicerade i tidningen. Här listas de huvudsakliga serieskaparna och deras mest betydande verk, med årtal för deras publicering i Spirou.

Tidningens fiktiva redaktion skildrad i tidningen

Spirouförlagets anställda vid mitten av 1960-talet, tecknat av André Franquin. Övre raden: Jeanette, Lundin, herr Persson, vaktmästaren, städerskan, Pettersson och Mossberg. Nedre raden: Gaston, Nicke, den eftertraktade kunden direktör Gyllenhammer, Susanne, Yvonne och Sonja. © Franquin

Redan tidigt i tidningens historia introducerades idén att Spiroutidningen existerade även i serien "Spirous" fiktiva värld. (Ett liknande upplägg hade tidigare skett i serien "Tintin" där Tintin var reporter för den tidning serien publicerades i.) Bifiguren Nicke introducerades som journalist i "Spirou"-serien 1943; i André Franquins första längre "Spirou"-berättelse, "Roboten Rupert" (1947) följer Spirou med Nicke på en reportageresa.

Serien "Gaston" antas utspela sig på serietidningen Spirous redaktion och skapades 1957 direkt för tidningen med detta syfte. Gaston var från början bara en tecknad figur som förekom i spalterna, men snart blev det riktiga seriesidor om honom. Riktiga Dupuis-medarbetare som redaktören Yvan Delporte och författaren Raoul Cauvin har ibland gjort cameouppträdanden i serien. Eftersom denna tidning inte finns i Sverige har den svenske översättaren valt att kalla Gastons arbetsplats för Spirouförlaget.

I "Sofies äventyr" finns journalisterna Starter (även kallad Startling) och Fartman (fr. Pipette) som skriver bilkrönikor i tidningen.

I Willy Lambils serie "Pauvre Lampil" finns hans fiktiva tecknar-alter ego Lampil, som får förmodas jobba för Spirou-tidningen, då det är där serien publiceras.

I serien "Natascha" av Walthéry (specifikt albumet "Flygvärdinnan") figurerar många av de verkliga tecknare som bidragit till tidningen, liksom den fiktiva förlagsredaktören Dupuisard.

Kuriosa

I Belgien finns ett basketlag kopplat till tidningen; Spirou Charleroi Basket Club.

Källor

Mer om Le Journal de Spirou

Se även

Externa länkar

Wikipedia-logo.png Artikeln, i den version den hade den 2012-06-07, innehåller till stor del information hämtad från Wikipedia:Le Journal de Spirou.