Skillnad mellan versioner av "Rolf Gohs"
N0WIS (diskussion | bidrag) (→Senare år: enligt intervju på fantomen.cjb.net) |
Keffy (diskussion | bidrag) |
||
| (22 mellanliggande versioner av 11 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Faktaruta serieskapare | |||
|namn = Rolf Gohs | |||
|bild = Rolf Gohs, 2008-11-17, Stockholm (0282-1).jpg | |||
|bildtext = [[Rolf Gohs]] under vernissagen för utställningen "[[Stockholm i serier]]" på Stockholms stadsbibliotek kvällen den 18 november 2009. Fotograf: [[Rolf Lindby]] | |||
|född = 1933-10-26 | |||
|födelseplats = Tallin, Estland | |||
|död = 2020-08-23 | |||
|dödsplats = | |||
|fullständigt namn= Rolf Ernst Gohs | |||
|födelsenamn = | |||
|alias = | |||
|land = Estland | |||
|land1 = Polen | |||
|land2 = Sverige | |||
|land3 = | |||
|land4 = | |||
|språk = svenska | |||
|språk1 = | |||
|språk2 = | |||
|språk3 = | |||
|språk4 = | |||
|språk5 = | |||
|grupp = [[Team Fantomen]] | |||
|grupp1 = | |||
|grupp2 = | |||
|grupp3 = | |||
|studio = [[Inter Art]] | |||
|studio1 = | |||
|studio2 = | |||
|studio3 = | |||
|verk = "[[Mystiska 2:an]]" | |||
|verk1 = "[[Dom oskyldiga]]" | |||
|verk2 = "[[Kilroy]]" | |||
|verk3 = "[[Fantomen]]" | |||
|webbplats = | |||
|webbplats1 = | |||
|webbplats2 = | |||
|webbplats3 = | |||
|namnteckning = | |||
}} | |||
{{DEFAULTSORT:Gohs, Rolf}} | |||
[[Kategori:Serieskapare]] | |||
[[Kategori:Svenska serieskapare]] | |||
[[Kategori:Estniska serieskapare]] | |||
[[Kategori:Förlagsfolk]] | |||
[[Kategori:Svenskt förlagsfolk]] | |||
'''Rolf Gohs''' (26 oktober 1933–23 augusti 2020), serieskapare som är mest känd för sin ungdomsserie "[[Mystiska 2:an]]" och för sina omslag till den svenska serietidningen ''[[Fantomen (serietidning)|Fantomen]]''. Född i Estland och uppväxt i Polen under andra världskriget. Flyttade till Sverige vid 13 års ålder. | |||
Arrangerade 1979 och några efterföljande år, tillsammans med [[Cristian Hammarström]], i [[Seriefrämjandet]]s regi ungdomsläger med serietema. | |||
==Den tidiga karriären== | ==Den tidiga karriären== | ||
Ankommen till Sverige upptäckte Gohs för första gången tecknade serier och han bestämde sig tidigt för att bli serietecknare. Vid 16 års ålder hoppade han av realskolan och började arbeta på [[Centerförlaget]] som [[ateljétecknare]] (tillsammans med bland andra [[Nils Egerbrandt]]). | Ankommen till Sverige upptäckte Gohs för första gången tecknade serier och han bestämde sig tidigt för att bli serietecknare. Vid 16 års ålder hoppade han av realskolan och började arbeta på [[Centerförlaget]] som [[ateljétecknare]] (tillsammans med bland andra [[Nils Egerbrandt]]). | ||
Seriedebuten kom när den unge Gohs fick hoppa in som tecknare på ''[[Seriemagasinet]]s'' "[[Kilroy]]". | Seriedebuten kom när den unge Gohs fick hoppa in som tecknare på ''[[Seriemagasinet]]s'' "[[Kilroy]]". Upphovsmännen till denna ursprungligen italienska serie (1946-48) var [[Cesare Solini]] (manus under pseudonymen [[Phil Anderson]]) och [[Antonio Canale]], (teckningar under pseudonymen [[Tony Chan]]). <ref>Rolf Gohs, blogg av [[Roger Schaeder]] på [[https://rogersmagasin.com/serieskapare-tecknare-och-manusforfattare/rolf-gohs/]] (2020-09-09)</ref> [[Tony Chan]], hade av personliga skäl inte färdigställt mer material av serien (den svenska redaktionen skyllde rentav på att han var död, vilket inte var fallet), så en svensk produktion var nödvändig för att möta läsarnas krav på fler avsnitt. Strax därefter fick han även göra några egna serier åt Centerförlaget, såsom [[science fiction]]-serien "[[Mannen från Claa]]" och [[skräckserie]]n "[[Dödens fågel]]". | ||
Under några år övergick Gohs till att arbeta med illustrationer (främst i tidskriften ''[[Levande Livet]]''), fotografering och film. Hans kortfilm "Statyetten" från den här tiden blev prisbelönt. | Under några år övergick Gohs till att arbeta med illustrationer (främst i tidskriften ''[[Levande Livet]]''), fotografering och film. Hans kortfilm "Statyetten" från den här tiden blev prisbelönt. | ||
| Rad 17: | Rad 64: | ||
Han återvände till seriernas värld under 1960-talet, då han fick alltfler uppdrag av [[Semic]]. Bland annat gjorde han omslag till svenska ''[[Fantomen]]'' och tecknade även ett par äventyr av tidningens huvudserie (bland de första av de licensproducerade Fantomen-avsnitten i Sverige). Tillsammans med [[Börje Nilsson]] gjorde han på uppdrag av Semic en [[dagspresserie|dagspressversion]] av "[[Pelle Svanslös]]". | Han återvände till seriernas värld under 1960-talet, då han fick alltfler uppdrag av [[Semic]]. Bland annat gjorde han omslag till svenska ''[[Fantomen]]'' och tecknade även ett par äventyr av tidningens huvudserie (bland de första av de licensproducerade Fantomen-avsnitten i Sverige). Tillsammans med [[Börje Nilsson]] gjorde han på uppdrag av Semic en [[dagspresserie|dagspressversion]] av "[[Pelle Svanslös]]". | ||
==Inter Art== | ==Inter Art och "Mystiska 2:an"== | ||
[[Bild:Mysti2.JPG|frame|left|"[[Mystiska 2:an]]" av [[Rolf Gohs]]. © upphovsmannen.]] | |||
1969 startade Gohs tillsammans med redaktörerna [[Per-Anders Jonsson]] och [[Janne Brydner]] förlaget [[Inter Art]] som gav ut två serietidningar. Den ena var ''[[Kilroy]]'', en svensk licensproduktion av den serie som Gohs en gång hade debuterat på. Den här gången var han dock inte själv inblandad i själva produktionen. Den andra var ''[[Mystiska 2:an]]'', med en helt ny originalserie av Gohs. Serien utspelades i Stockholmsmiljö och rörde sig kring två killar i de nedre tonåren vid namn ''Stefan'' och ''Sacho''. | 1969 startade Gohs tillsammans med redaktörerna [[Per-Anders Jonsson]] och [[Janne Brydner]] förlaget [[Inter Art]] som gav ut två serietidningar. Den ena var ''[[Kilroy]]'', en svensk licensproduktion av den serie som Gohs en gång hade debuterat på. Den här gången var han dock inte själv inblandad i själva produktionen. Den andra var ''[[Mystiska 2:an]]'', med en helt ny originalserie av Gohs. Serien utspelades i Stockholmsmiljö och rörde sig kring två killar i de nedre tonåren vid namn ''Stefan'' och ''Sacho''. | ||
På grund av ekonomiska svårigheter var de tre tvungna att lägga ner förlaget redan efter sex månader. Semic Press köpte emellertid upp det och fortsatte utgivningen av ''Mystiska 2:an'' i ytterligare tre år. | På grund av ekonomiska svårigheter var de tre tvungna att lägga ner förlaget redan efter sex månader. Semic Press köpte emellertid upp det och fortsatte utgivningen av ''Mystiska 2:an'' i ytterligare tre år. | ||
"Mystiska 2:an" var på många sätt en milstolpe, inte bara för Gohs. Ursprungligen var serien en relativt renodlad äventyrsserie, men den utvecklades snart till att handla mer om sociala budskap och mänskliga relationer. Gohs hade på allvar infört realismen i den svenska serietraditionen, dels genom sitt sociala patos, dels genom den fotografiska teckningsteknik han numera använde (och som onekligen var inspirerad av hans fotograferande). Lägg därtill ett för sin tid ovanligt expressivt användande av svartvita kontraster, extrema vinklar och diagonalkompositioner. | "Mystiska 2:an" var på många sätt en milstolpe, inte bara för Gohs. Ursprungligen var serien en relativt renodlad äventyrsserie, men den utvecklades snart till att handla mer om sociala budskap och mänskliga relationer. Gohs hade på allvar infört realismen i den svenska serietraditionen, dels genom sitt sociala patos, dels genom den fotografiska teckningsteknik han numera använde (och som onekligen var inspirerad av hans fotograferande). Lägg därtill ett för sin tid ovanligt expressivt användande av svartvita kontraster, extrema vinklar och diagonalkompositioner. | ||
| Rad 30: | Rad 76: | ||
Förutom serietidningen som hölls vid liv åren 1970–1973, så förekom "Mystiska 2:an" även som [[dagsstripp]], och några äventyr publicerades i den svenska ''[[Fantomen]]''-tidningen. Men framför allt var det i albumform serien kom till sin rätt. Fyra album kom ut på olika förlag åren 1974–1982, plus ett samlingsalbum 1986. | Förutom serietidningen som hölls vid liv åren 1970–1973, så förekom "Mystiska 2:an" även som [[dagsstripp]], och några äventyr publicerades i den svenska ''[[Fantomen]]''-tidningen. Men framför allt var det i albumform serien kom till sin rätt. Fyra album kom ut på olika förlag åren 1974–1982, plus ett samlingsalbum 1986. | ||
Sista äventyret med "Mystiska 2:an" hette "Fågelön" och publicerades 1985 i vuxenserietidningen ''[[Comet]]''. Historien (som var skriven av Gohs, med dialog av [[Stefan Stenudd]]) handlar om en kärleksrelation mellan en ung pojke och en vuxen man vilket gav upphov till en del kontroverser - så till den grad att förlaget stoppade tidningen från att säljas i affärerna. Det avsnittet var det medvetet utformade slutet på serien Mystiska 2:an. | Sista äventyret med "Mystiska 2:an" hette "Fågelön" och publicerades 1985 i den kortlivade vuxenserietidningen ''[[Comet]]''. Historien (som var skriven av Gohs, med dialog av [[Stefan Stenudd]]) handlar om en kärleksrelation mellan en ung pojke och en vuxen man vilket gav upphov till en del kontroverser - så till den grad att förlaget stoppade tidningen från att säljas i affärerna. Det avsnittet var det medvetet utformade slutet på serien "Mystiska 2:an". | ||
==Omslagstecknare för Semic== | |||
[[Bild:Fantomen-Gohs.png|thumb|200px|Omslagsteckning från ''[[Fantomen (serietidning)|Fantomen]]'' av [[Rolf Gohs]]. © Egmont]] | |||
Parallellt med "Mystiska 2:an" blev Rolf Gohs en av Semics i särklass mest anlitade omslagstecknare. Mest ihågkommen torde han vara för sin rika produktion åt ''Fantomen'', för vilken han tecknade närmare 1000 omslag från 1957 till 2012, men han var också flitigt förekommande vid en mängd andra tidningar, inklusive både långkörare som ''[[Agent X9 (serietidning)|Agent X9]]'', ''[[Seriemagasinet]]'', ''[[Buster]]'', ''[[Serie-Nytt]]'', ''[[Helgonet (serietidning)|Helgonet]]'', ''[[James Bond]]'', och ''[[Buffalo]]'', och mer kortlivade titlar som bland andra ''[[Mannen från U.N.C.L.E.]]'' (1966-1969), ''[[Blixt Gordon]]'' (1967-1969), ''[[Mandrake]]'' (1967-1968), ''[[Krutrök]]'' (1969), och ''[[Kapten Kloss]]'' (1971-1973). | |||
==Senare | ==Senare serieproduktion== | ||
1985 publicerades hans skräckserie "[[Blodsmak]]" i vuxensatsningen ''[[Comet]]'', samma tidning som publicerade det sista avsnittet av "Mystiska 2:an". I början av 2000-talet färdigställde han serien "[[Dom oskyldiga]]" om barnkorståget på 1200-talet. Ursprungligen var den tänkt för albumpublicering, men till sist publicerades den som fortsättningsserie i ''Fantomen'' 2002. 2017 samlades "Dom oskyldiga", nu under titeln "Barnkorståget", tillsammans med ytterligare serier och omslag samt ett rikt redaktionellt material, i hyllningsboken "[[Rolf Gohs: Ett tecknarliv]]" (ISBN 9789187861628), utgiven av [[Cobolt förlag]] 2017. | |||
Enligt egen utsago ville han 2001 färdigställa några filosofiska kortfilmer om konst och konstnärskap. | Enligt egen utsago ville han 2001 färdigställa några filosofiska kortfilmer om konst och konstnärskap. | ||
Nuvarande version från 19 oktober 2023 kl. 12.11
| Rolf Gohs | |
.jpg) Rolf Gohs under vernissagen för utställningen "Stockholm i serier" på Stockholms stadsbibliotek kvällen den 18 november 2009. Fotograf: Rolf Lindby | |
| Född: | ∗ 1933-10-26 |
|---|---|
| Födelseplats: | Tallin, Estland |
| Död: | † 2020-08-23 (86 år) |
| Fullständigt namn: | Rolf Ernst Gohs |
| Land: |  Estland |
 Polen | |
 Sverige | |
| Språk: | svenska |
| Grupp(er): | Team Fantomen |
| Studio(r): | Inter Art |
| Serier i urval | |
| "Mystiska 2:an" | |
| "Dom oskyldiga" | |
| "Kilroy" | |
| "Fantomen" | |
Rolf Gohs (26 oktober 1933–23 augusti 2020), serieskapare som är mest känd för sin ungdomsserie "Mystiska 2:an" och för sina omslag till den svenska serietidningen Fantomen. Född i Estland och uppväxt i Polen under andra världskriget. Flyttade till Sverige vid 13 års ålder. Arrangerade 1979 och några efterföljande år, tillsammans med Cristian Hammarström, i Seriefrämjandets regi ungdomsläger med serietema.
Den tidiga karriären
Ankommen till Sverige upptäckte Gohs för första gången tecknade serier och han bestämde sig tidigt för att bli serietecknare. Vid 16 års ålder hoppade han av realskolan och började arbeta på Centerförlaget som ateljétecknare (tillsammans med bland andra Nils Egerbrandt).
Seriedebuten kom när den unge Gohs fick hoppa in som tecknare på Seriemagasinets "Kilroy". Upphovsmännen till denna ursprungligen italienska serie (1946-48) var Cesare Solini (manus under pseudonymen Phil Anderson) och Antonio Canale, (teckningar under pseudonymen Tony Chan). [1] Tony Chan, hade av personliga skäl inte färdigställt mer material av serien (den svenska redaktionen skyllde rentav på att han var död, vilket inte var fallet), så en svensk produktion var nödvändig för att möta läsarnas krav på fler avsnitt. Strax därefter fick han även göra några egna serier åt Centerförlaget, såsom science fiction-serien "Mannen från Claa" och skräckserien "Dödens fågel".
Under några år övergick Gohs till att arbeta med illustrationer (främst i tidskriften Levande Livet), fotografering och film. Hans kortfilm "Statyetten" från den här tiden blev prisbelönt.
Han återvände till seriernas värld under 1960-talet, då han fick alltfler uppdrag av Semic. Bland annat gjorde han omslag till svenska Fantomen och tecknade även ett par äventyr av tidningens huvudserie (bland de första av de licensproducerade Fantomen-avsnitten i Sverige). Tillsammans med Börje Nilsson gjorde han på uppdrag av Semic en dagspressversion av "Pelle Svanslös".
Inter Art och "Mystiska 2:an"
1969 startade Gohs tillsammans med redaktörerna Per-Anders Jonsson och Janne Brydner förlaget Inter Art som gav ut två serietidningar. Den ena var Kilroy, en svensk licensproduktion av den serie som Gohs en gång hade debuterat på. Den här gången var han dock inte själv inblandad i själva produktionen. Den andra var Mystiska 2:an, med en helt ny originalserie av Gohs. Serien utspelades i Stockholmsmiljö och rörde sig kring två killar i de nedre tonåren vid namn Stefan och Sacho.
På grund av ekonomiska svårigheter var de tre tvungna att lägga ner förlaget redan efter sex månader. Semic Press köpte emellertid upp det och fortsatte utgivningen av Mystiska 2:an i ytterligare tre år.
"Mystiska 2:an" var på många sätt en milstolpe, inte bara för Gohs. Ursprungligen var serien en relativt renodlad äventyrsserie, men den utvecklades snart till att handla mer om sociala budskap och mänskliga relationer. Gohs hade på allvar infört realismen i den svenska serietraditionen, dels genom sitt sociala patos, dels genom den fotografiska teckningsteknik han numera använde (och som onekligen var inspirerad av hans fotograferande). Lägg därtill ett för sin tid ovanligt expressivt användande av svartvita kontraster, extrema vinklar och diagonalkompositioner.
Serien blev en mindre internationell framgång under 70-talet. Särskilt Gohs välgjorda teckningar fick ett positivt gensvar.
Förutom serietidningen som hölls vid liv åren 1970–1973, så förekom "Mystiska 2:an" även som dagsstripp, och några äventyr publicerades i den svenska Fantomen-tidningen. Men framför allt var det i albumform serien kom till sin rätt. Fyra album kom ut på olika förlag åren 1974–1982, plus ett samlingsalbum 1986.
Sista äventyret med "Mystiska 2:an" hette "Fågelön" och publicerades 1985 i den kortlivade vuxenserietidningen Comet. Historien (som var skriven av Gohs, med dialog av Stefan Stenudd) handlar om en kärleksrelation mellan en ung pojke och en vuxen man vilket gav upphov till en del kontroverser - så till den grad att förlaget stoppade tidningen från att säljas i affärerna. Det avsnittet var det medvetet utformade slutet på serien "Mystiska 2:an".
Omslagstecknare för Semic
Parallellt med "Mystiska 2:an" blev Rolf Gohs en av Semics i särklass mest anlitade omslagstecknare. Mest ihågkommen torde han vara för sin rika produktion åt Fantomen, för vilken han tecknade närmare 1000 omslag från 1957 till 2012, men han var också flitigt förekommande vid en mängd andra tidningar, inklusive både långkörare som Agent X9, Seriemagasinet, Buster, Serie-Nytt, Helgonet, James Bond, och Buffalo, och mer kortlivade titlar som bland andra Mannen från U.N.C.L.E. (1966-1969), Blixt Gordon (1967-1969), Mandrake (1967-1968), Krutrök (1969), och Kapten Kloss (1971-1973).
Senare serieproduktion
1985 publicerades hans skräckserie "Blodsmak" i vuxensatsningen Comet, samma tidning som publicerade det sista avsnittet av "Mystiska 2:an". I början av 2000-talet färdigställde han serien "Dom oskyldiga" om barnkorståget på 1200-talet. Ursprungligen var den tänkt för albumpublicering, men till sist publicerades den som fortsättningsserie i Fantomen 2002. 2017 samlades "Dom oskyldiga", nu under titeln "Barnkorståget", tillsammans med ytterligare serier och omslag samt ett rikt redaktionellt material, i hyllningsboken "Rolf Gohs: Ett tecknarliv" (ISBN 9789187861628), utgiven av Cobolt förlag 2017.
Enligt egen utsago ville han 2001 färdigställa några filosofiska kortfilmer om konst och konstnärskap.
Utmärkelser
- Adamsonstatyetten 1972
- 91:an-stipendiet 1984
- ↑ Rolf Gohs, blogg av Roger Schaeder på [[1]] (2020-09-09)
