Wonder Woman

Från Seriewikin
Version från den 23 oktober 2020 kl. 14.24 av Keffy (diskussion | bidrag) (Översikt av serien)
(skillnad) ←Tidigare ändring | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare ändring→ (skillnad)
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Wonder Woman från omslaget till Wonder Woman nr 150, tecknat av Adam Hughes. © DC Comics.

Bilden är hämtad med tillstånd från The Grand Comic Book Database.

"Wonder Woman" (tidigare även "Mirakelkvinnan" eller "Mirakelflickan" på svenska) är en amerikansk superhjälteserie om en amazonkrigare, skapad av William Moulton Marston och hans fru Elizabeth Holloway Marston. Första framträdandet skedde i All Star Comics nr 8 (december 1941) från DC Comics. Wonder Woman lyfts ofta fram som en av de främsta kvinnliga superhjältarna, och är en av centralgestalterna i superhjältegruppen Justice League of America. Hennes civila identitet, vid de få tillfällen hon använt en, är Diana Prince.

Översikt av serien

På den gömda paradisön Themiscyra har antikens legendariska krigarkvinnor, amazonerna, levt i årtusenden. Amazonernas drottning Hippolyta får en dotter, Diana, som växer upp till den främsta av amazonkrigare. I vuxen ålder följer hon hon med den kranschlandade amerikanske flygaren Steve Trevor till "Patriarkatets värld" som en fredsambassadör. Diana är dock inte främmande inför att använda sina förmågor för att skapa fred på handgripliga sätt. Under namnet Wonder Woman blir hon en superhjälte och en medlem i superhjälteteamet Justice League.

Första framträdandet för Wonder Woman var i All Star Comics nr 8 (december 1941), och efter ännu en publicering i Sensation Comics nr 1 (januari 1942) fick hon en egen tidning 1942.

Serien fortsatte att vara en fast biserie i Sensation Comics i tio år. Serietidningen Wonder Woman har dock, om än med några nystarter, utkommit oavbrutet i snart 80 år, en bedrift som egentligen bara delas av Superman och Batman, DC Comics andra flaggskeppsfigurer.

Titel Utgivning Nummer Huvudscen Kommentar
Biserie i Sensation Comics 1941-1951 1-106 Earth-2
Wonder Woman (Vol. 1) 1942-1958 1-97 Earth-2
Wonder Woman (Vol. 1) 1958-1986 98-329 Earth-1 Reboot av serien, men tidningen behåller numreringen
Wonder Woman (Vol. 2) 1987-2006 1-226 New Earth
Wonder Woman (Vol. 3) 2006-2010 1-44 New Earth
Wonder Woman
(återgång till ursprunglig numrering)
2010-2011 600-614 New Earth
Wonder Woman (Vol. 4) 2011-2016 1-52 Prime Earth The New 52
Wonder Woman (Vol. 5) 2016-2020 1-83 Prime Earth DC Rebirth
Wonder Woman
(återgång till ursprunglig numrering)
2020– 750– Prime Earth

Till detta kommer ytterligare serieromaner och miniserier som publicerats parallellt med den huvudsakliga utgivningen, samt Wonder Womans medverkan i "Justice Society of America" och "Justice League", och gästframträdanden i andra serier.

Historik

Golden Age

William Moulton Marston var psykolog, uppfinnare och tidig feminist som såg stor potential i seriemediet, inte minst som pedagogiskt verktyg. Max Gaines på förlaget All-American Publications (gick senare samman med National Periodical och är idag känt som DC Comics) anställde därför Marston som konsult. Under tidigt 1940-tal dominerades superhjältegenren av manliga hjältar, och tillsammans med sin fru Elizabeth Holloway Marston började Marston utveckla en kraftfull kvinnlig superhjältinna vid namn Suprema som skulle vara stark som Superman och ändå besitta mjukare kvaliteter. Redaktören Sheldon Mayer bytte dock ut namnet till Wonder Woman. Figuren baserades på Elizabeth Holloway Marston och utseendemässigt på parets gemensamma livspartner Olive Byrne. Ursprunglig tecknare var Harry G. Peter. Marston skrev under pseudonymen Charles Marston och ägnade sig åt serien på heltid tills han dog i cancer 1947, varefter Robert Kanigher övertog rollen som huvudförfattare av serien. I ursprungshistorien var alla amazoner på Themiscyra välsignade av Afrodite med övermänskliga förmågor. Diana var den bästa av dem och fick därför följa med den strandade flygaren till männens värld. Syftet var att frälsa världen med kärleksbudskapet, men i samband med detta behövde hon bekämpa nazister, superskurkar och representanter för krigsguden Mars som ville sabotera hennes uppdrag. Till sin hjälp hade hon sitt gyllene lasso ("The Lasso of Truth"), som tvingar den som binds med det att lyda och tala sanning. I verkligheten var Marston en av männen bakom utvecklingen av lögndetektorn, vilket troligen spelade in i skapandet av Wonder Womans vapen.

Wonder Womans bakgrund uppdaterades senare av Marston: med hjälp av sin speciella amazonträning kunde hon fokusera sin mentala energi på att ge kroppen superstyrka. Alla kvinnor hade en latenta förmåga att lära sig detta. Om Wonder Woman bands av en man tappade hon sina krafter, vilket ledde till ett flertal scener som kritiserats för att vara exempel på bondagemotiv med erotiska undertoner.

Wonder Woman var även med i dåtidens stora superhjälteteam Justice Society of America.

Silver Age

Under den tidspeiod i seriehistorien som kom att kallas Silver Age omstöptes flera av DC:s mest kända superhjältar. I vissa fall behöll man bara namnet, men Wonder Woman förblev till stor del den samma. 1957 gick dock den mångårige "Wonder Woman"-tecknaren Harry G. Peter i pension, och 1958 inledde författaren Kanigher och den seriens nya tecknare Ross Andru en mildare reboot av serien; rötterna i andra världskriget ignorerades, och den Wonder Woman som stred under kriget och var medlem av Justice Society of America förklarades sedermera leva i en parallellvärld, Earth-2.

Den moderna Wonder Woman levde på Earth-1 och hade mer mytologiska rötter. Diana skapades här som en lerfigur av sin mor drottning Hippolyta och välsignades av de grekiska gudarna redan som spädbarn. Hon skilde sig därmed från de andra amazonerna i att hon besatt även för dem övermänskliga förmågor. Under en kort period publicerades äventyr med Wonder Woman som ung (Wonder Tot/Wonder Girl), där det antyddes att hon fötts innan amazonerna förvisades till Themiscyra, men efter några år förklarades dessa vara fantasihistorier och serieskaparna gick tillbaka till ursprungshistorien.

1964 begåvades Wonder Woman med en yngre syster och sidekick, Wonder Girl, som tidigt gick med i Teen Titans – en sorts juniorvariant på det Justice League of America som Wonder Woman varit med och grundat 1960.

I slutet av 1960-talet sålde Wonder Woman så dåligt att serietidningen var nära nedlägning. Manusförfattaren Denny O'Neil övertog serien fr.o.m. nr. 178, och lät Wonder Woman förlora sina krafter och fick klara sig på jorden med den kampsport hon lärt sig av mästaren I Ching. Äventyren fick agentkaraktär och fantasyinslag förekom också. Wonder Woman övergav sin gamla dräkt och identitet och opererade ett tag under namnet Diana Prince i en tajt vit overall. 1973 återkom Robert Kanigher till serien, som fr.o.m. nr. 203 återgick till sina rötter. Under resterande delen av 1970-talet var flera olika serieskapare verksam på serien.

1985–1986 stod DC Comics i begrepp att nyskapa sitt serieuniversum genom maxiserien "Crisis on Infinite Earths" och flertalet serier skulle få en nystart. Sista numret av den gamla Wonder Woman-titeln var nr 329, och därefter, medan seriens nya koncept utarbetades, publicerades den fyrdelade miniserien The Legend of Wonder Woman, i vilken Trina Robbins och Kurt Busiek tar farväl av den gamla versionen av serien.

Moderna versionen

Flera förslag på moderniseringar inkom till DC Comics, men jobbet gick till sist till författaren Greg Potter (som även ligger bakom "Jemm, Son of Saturn"). När grundstoryn till de två första numren av nya Wonder Woman var klar, blev det tydligt för förlaget att varken Potter eller den tilltänkta tecknaren var rätt för projektet. Av en händelse blev tecknaren George Pérez inblandad, och tillsammans med Potter färdigställde han de två första numren. Därefter skrev och tecknade Pérez serien med Len Wein som manushjälp i början. Pérez gick ursprungligen med på att göra sex nummer men blev kvar på serien i fem år.

Den här versionen av Wonder Woman är ännu djupare rotad i grekisk mytologi än tidigare med ett rikt persongalleri. Pérez har beskrivit hur han känt sig inspirerad av det korta äventyr med grekiska gudar som han gjort för New Teen Titans och Walt Simonsons prisade "Thor" för Marvel Comics. I Pérez version följer Wonder Woman med Steve Trevor till "Patrikarkatets värld" för att sprida fredsbudskapet. Samtidigt är hon fullt ut en amazonkrigare som inte tvekar att döda om nöden så kräver. En viktig skillnad i den här nya versionen var att Wonder Woman är en relativ nykomling som gör sin debut flera år efter att Batman, Superman och de andra bildade Justice League. I en retcon blev det så Black Canary II som fick ersätta henne som grundare av gruppen. Efter miniserien "Infinite Crisis" 2005–2006 gjordes tidslinjen om igen så att Wonder Woman ändå hade varit med och grundat Justice League.

På senare år har Wonder Woman återigen tagit upp identiteten Diana Prince och blivit hemlig agent i en homage till 60-talets tid i vit overall.

Krafter och vapen

Wonder Woman kan flyga och sägs vara stark som Superman, men har även andra förmågor som kommit och gått genom åren.

Bland hennes vapen finns det gyllene lassot, ("The Lasso of Truth"), som tvingar den som binds med det att lyda och tala sanning. Det är i princip oförstörbart. Kring handlederna bär hon silverarmband som används för att deflektera till exempel pistolkulor. För amazonerna är armbanden en påminnelse om deras förflutna, att de aldrig mer ska förtryckas av män. Wonder Womans tiara är även ett sylvasst kastvapen.

Som transport har alla inkarnationer av Wonder Woman haft ett osynligt flygplan.

Figurgalleri

Vänner

Fiender

Mini sverige.gif Svensk publicering

Senare soloäventyr med "Wonder Woman" har publicerats i svenska serietidningen Gigant under 1970- och 80-talen, då under titeln "Mirakelkvinnan" (vid något tillfälle också under namnet "Mirakelflickan", vilket kan vara förvirrande då Mirakelflickan är det namn som främst använts på Wonder Womans skyddsling Donna Troy i Sverige). Gigant nr 6/1982 var ett specialnummer tillägnat enbart Mirakelkvinnan.

1940-talsavsnitt med Wonder Woman publicerades i ungdomstidningen Rundsnack under titeln "Mirakelflickan" 1975–76.

Wonder Woman har även dykt upp i andra serier publicerade i Sverige. Hon var en fast figur i serien "Lagens Väktare" som publicerades i tidningarna Stålmannen och Gigant under 1960-, 70- och 80-talen. 2001 gjorde serien en kortvarig svensk comeback under originaltiteln "Justice League of America" i den svenska tidningen med samma namn. Här behöll även Wonder Woman sitt originalnamn.

Wonder Woman/Mirakelkvinnan har dessutom gästspelat i serier som "Stålmannen" och "Tonårsgänget", publicerade på svenska i tidningarna Stålmannen, Gigant, Supermagasinet och Serietidningen (II) på 1970- och 80-talen. I "Stålmannens julalbum" 1987 mötte hon inte enbart Stålmannen, utan även Marvels figurer Spindelmannen, Hulk och Doktor Doom.

I vissa avsnitt av den animerade TV-serien "Super Friends" som sänts på svenska har hon (felaktigt) kallats för Superkvinnan. I den svenska översättningen av den animerade TV-serien "Justice League" behöll hon originalnamnet Wonder Woman.

Wonder Woman i andra medier

1967 gjorde personerna bakom den populära TV-serien "Batman" en fyra minuters kortfilm betitlad "Wonder Woman: Who's Afraid of Diana Prince?", i hopp om att den skulle kunna övertyga TV-bolagen om att satsa på figuren som sitcom. Det gjorde de inte. Wonder Woman spelades av Ellie Wood Walker.

1974 gjordes ett pilotavsnitt för TV med Cathy Lee Crosby ("Murphy Brown") i huvudrollen. Utstyrseln och storyn följde i spåren av seriens utveckling med en Diana i närmast civila kläder.

1976–79 spelade Lynda Carter huvudrollen i TV-serien "Wonder Woman".

2009 kom en tecknad långfilm direkt på köpfilm. Wonder Woman har utöver detta förekommit i tecknad form i bland annat den animerade TV-serien "Justice League".

2017 släpptes en långfilm med den israeliska skådespelerskan Gal Gadot i huvudrollen som Wonder Woman (svensk premiär den 2 juni).[1]

Hyllningar och parodier

Utmärkelser

Lagom till 75-års jubileet i december 2016 utsågs Wonder Woman till FN-ambassadör för kvinnors och flickors rättigheter.[2]

Mer om Wonder Woman

Stub.png Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer!