Fantomen
- Denna artikel handlar om serien och seriefiguren Fantomen.
- För den svenska serietidningen, se Fantomen (serietidning). För övriga uppslag, se Fantomen (gaffelsida)
"Fantomen" (i original "The Phantom") skapades 1936 av Lee Falk och är idag en av världens mest populära äventyrsserier. Svenskar vurmar särskilt starkt för "Fantomen" eftersom vi här haft en egen livaktig licensproduktion av serien sedan 1960-talet. Denna licensproduktion har även gått på export till bl.a. de nordiska grannländerna, Australien, Brasilien, Spanien och Indien. De tecknare, författare, redaktörer etc. som är och varit inblandade i denna licensproduktion går under namnet Team Fantomen. Sedan Lee Falks frånfälle har den svenska redaktionen även varit inblandad i produktionen av den amerikanska dagspresserien.
I svensk dagspress har serien även gått under namnet "Dragos".
Handling
Fantomenlegenden
Legenden om Fantomen började år 1536 då ett skepp på väg till Indien överfölls av pirater utanför Afrikas kust. Som ende överlevande flöt Kit Walker, sonen till fartygets kapten, iland och togs om hand av bandarerna, en vänligt sinnad afrikansk pygméstam. Vid sin faders mördares skalle svor han att bekämpa sjöröveri, ondska och orättvisor, och vidare att hans söner skulle följa honom. Fantomens ed går till så här: "Jag svär att ägna mitt liv åt att bekämpa sjöröveri, grymhet och orättvisa -mina efterkommande skall följa mig". Kit Walkers far hade varit till sjöss många år tidigare som skeppsgosse på Christofer Columbus resa till Indien.
Inspirerad av en gammal djungellegend skapade han Fantomendräkten, och började den eviga kampen mot ondskan. När han dog så tog hans son efter honom, vars son tog efter denne och så vidare. Med tiden kom omgivningen att tro att det var samme man, en hämnare och vandrande vålnad, en man som inte kan dö. Den nuvarande Fantomens förfäder blev vanligtvis Fantomen i 16–20-årsåldern.
Den förste Fantomen slog sig ner i en grotta vid bandarernas by i de djupa skogarna, en av de mest svåråtkomliga områden på den afrikanska kontinenten. Vidare förbättrade han grottans utseende så att den kom att likna en dödskalle, och sedan dess har Dödskallegrottan varit Fantomens hem. Fantomenätten har funnits i nästan 500 år.
Fantomen som figur
Fantomen bär mask, tajta lila (eller blå) trikåer och två Colt-pistoler, kaliber .45 ACP (Automatic Colt Pistol, 11.43 x 23 mm). Dessutom har han två ringar. På vänster hand - närmast hjärtat - finns ringen med "det goda märket"; en symbol som den vandrande vålnaden lämnar på platser eller hos personer som står under Fantomens beskydd. På högerhanden finns Dödskalleringen som bl.a. lämnar ett outplånligt märke på de brottslingar som blir märkta med dem.
När Fantomen lämnar sitt hem i djungeln och reser som en vanlig man bär han vanligtvis en fedora-hatt, solglasögon och trenchcoat, och kallar sig Mr. Walker (från engelskans Ghost Who Walks - Den Vandrande Vålnaden). Då det sägs att "den som ser Fantomens ansikte dör en fasansfull död" döljs i serien allt som oftast hans ögon av skuggor eller bakom andra figurer, även när han uppträder som Mr. Walker.
Den 21:e Fantomen
Den nuvarande Fantomen (som varit huvudperson i serien ända sedan starten) är den tjugoförste i ordningen. Han är sedan 1977 gift med FN-diplomaten Diana Palmer, som han träffade redan i det första äventyret från 1936. Sina trognaste följeslagare har han i bergsvargen Devil och den vita hingsten Hero, och hans äldsta och bästa vän är Guran, bandarernas nuvarande hövding.
Vem som blir nästa Fantomen är inte helt klart, eftersom Diana några år efter vigseln födde tvillingar - pojken Kit och flickan Heloise, som idag är i tolvårsåldern. De går just nu på privatskolan Durham House i Shymouth i östra USA, under Dianas vakande öga.
Fantomen är också hemlig överbefälhavare för Djungelpatrullen, en modern och topputbildad elitpolisstyrka, med verksamhetsområde i Bengalis och dess grannländers djungelområde. Hans närmaste man i patrullen är den sympatiske Överste Worubu, som dock inte heller han känner till befälhavarens identitet..
Förutom Dödskallegrottan har Fantomen också ett antal gömställen utspridda på andra platser i världen. Däribland kan nämnas ett dolt rum i Notre Dame-katedralen i Paris, ett lönnrum i Roms katakomber, en slottsruin i Carpatia (seriens motsvarighet till Transsylvanien) samt den fiktiva Walkers klippa i USA, nära gränsen till Mexiko.
Övrigt figurgalleri
Fantomen och hans förfäder
- Fantomen 1: 1516 – 1566
- Fantomen 2: 1548 – 1604
- Fantomen 3: 1586 – 1625
- Fantomen 4: 1604 – 1646
- Fantomen 5: 1626 – 1662
- Fantomen 6: 1646 – 1682
- Fantomen 7: 1664 – 1700
- Fantomen 8: 1682 – 1717
- Fantomen 9: 1700 – 1735
- Fantomen 10: 1717 – 1758
- Fantomen 11: 1738 – 1775
- Fantomen 12: 1757 – 1793
- Fantomen 13: 1775 – 1811
- Fantomen 14: 1793 – 1831
- Fantomen 15: 1811 – 1848
- Fantomen 16: 1831 – 1869
- Fantomen 17: 1852 – 1889
- Fantomen 18: 1871 – 1908
- Fantomen 19: 1890 - 1935
- Fantomen 20: 1912 - 1959
- Fantomen 21: född 1939 - och är än idag i sina bästa år
Fantomens fruar
- För mer information, se huvudartikel Fantomens fruar
Beträffande fruarna är det speciellt kring den 9:e, 13:e och 16:e Fantomen som frågetecknen finns.
- Fantomen 1: Donna Marabella Columbus (hade även innan giftermålet en förbindelse med Gabrielle de Montmorency), från Spanien. Christofer Columbus dotterdotter.
- Fantomen 2: Ann eller Anne, bondflicka från England.
- Fantomen 3: Rosamunda Shakespeare, William Shakespeares brorsdotter. Efter hennes död omgift med den indiska prinsessan Pura.
- Fantomen 4: Engelska med släkt i Nottingham, dog i barnsäng (hade senare en förbindelse med Giovanna från Bestia).
- Fantomen 5: Föräldralös operasångerska från Rom.
- Fantomen 6: Drottning Natala av Navarra.
- Fantomen 7: Drottning Heloise av Koqania (eller av Hanta), Hantahäxan kallad.
- Fantomen 8: Ingrid av Holstein, svensk adelskvinna.
- Fantomen 9: Flame Stanbury, engelska.
- Fantomen 10: Marianne (även kallad Mary), från Frankrike.
- Fantomen 11: Renata (eller Renate) di Mascarelli, från Venedig.
- Fantomen 12: Marion Trelawney, från Cornwall i England.
- Fantomen 13: Jeanette Lafitte (syster till Jean Lafitte) från USA eller mongoliskan Vhatta Khan.
- Fantomen 14: Marie Claire, fransyska.
- Fantomen 15: Juliet Adams, USA.
- Fantomen 16: Asta Jensen, Danmark och/eller Annie Morgan, USA.
- Fantomen 17: Mary Stillwell, USA (hade innan giftermålet även en kort förbindelse med Lady Kate Sommerset).
- Fantomen 18: Lara Collins, England.
- Fantomen 19: Jane Cary, USA.
- Fantomen 20: Maude Thorne McPatrick, USA.
- Fantomen 21: Diana Palmer, USA.
Andra återkommande bifigurer
- Devil, den 21:e Fantomens bergsvarg.
- Hero, den 21:e Fantomens häst.
- Guran, den 21:e Fantomens förtrogne och hövding över bandarerna.
- Diana Palmer-Walker, gift med den 21:e Fantomen.
- Kit och Heloise, den 21:e Fantomens tvillingar, som idag är i 12-årsåldern.
- Lily Palmer, Dianas mor.
- Dave Palmer, Dianas morbror.
- Lamanda Luaga, Bengalis president och god vän till den 21:e Fantomen.
- Rex, den 21:e Fantomens fosterson. Furste av det lilla riket Baronkhan.
- Tom-Tom, Rex bästa vän och prins av Wambesistammen.
- Miss Tagama, Rex' och Tom-toms lärarinna. Sedermera gift med Luaga.
- Överste Worubu, nuvarande ledare för Djungelpatrullen.
- Överste Weeks, Worubus företrädare inom patrullen.
- Gamle Moz, djungelns historieberättare.
- Doktor Axel, läkare med klinik i djungeln.
- Handlar Joe, handelsman med liten butik i djungelns utkant.
- General Bababu, ondsint ex-diktator av Bengali.
- Kigali Lubanga, tidigare Bengalis president och i förbund med ondskan.
- Singhpiraterna, Fantomens ärkefiender ända sedan de dödade den förste Fantomens far.
- Vråkarna, en brottsorganisation som lever på andras olyckor.
- Chou Chan, kinesisk polis som känner till hemligheten med Fantomeneden.
Publicering
Dagspressversionen
Efter att ha rönt stora framgångar med sin serie "Mandrake" gavs Lee Falk möjlighet att utveckla ännu en serie för King Features Syndicate. Han hade en idé om en riddarserie som skulle utspela sig på kung Arthurs tid, men denna refuserades (en liknande idé utvecklades istället av Hal Foster när han skapade "Prins Valiant"). Falk fick fundera vidare, och presenterade slutligen sin nya idé "The Phantom", om en maskerad hämnare med dödskallen som symbol som sprider skräck bland bovar.
Mystiska, maskerade hämnare hade förekommit i populärkultur tidigare, men Fantomen blev den första serien i sitt slag när den debuterade i amerikanska dagstidningar den 17:e februari 1936. Serien tecknades av Ray Moore som tidigare jobbat som assistent på "Mandrake". Under den första tiden gjorde Falk layoutskisser för varje strip, men han lämnade snart över det artistiska helt och hållet till Moore.
Den första episoden, betitlad "The Singh Brotherhood", löpte under drygt 10 månader, och det märks tydligt att Falk vidareutvecklade sitt koncept under arbetets gång. Tidigt möter vi en playboyaktig typ vid namn Jimmy Wells som förgäves försöker vinna Diana Palmers hjärta. Från början var det tänkt att Wells skulle vara Fantomens hemliga identitet (ungefär som det senare blev i "Batman"), men Falk ändrade sig plötsligt. Han bestämde sig istället för att Fantomen skulle vara den senaste i en lång rad av maskerade brottsbekämpare, som härstammade från en ensam överlevande efter ett piratöverfall. Även Fantomens hem Dödskallegrottan i De Djupa Skogarna introducerades i den första episoden.
Detaljer såsom Fantomenättens ursprungliga namn, tidpunkten för överfallet, placeringen av de djupa skogarna på världskartan med mera bearbetades och ändrades konstant av Falk. I det allra första äventyret är det ett piratöverfall 1525 utanför ön Luntok där endast kapten Christopher Standish överlever som blir starten på Fantomenmyten. I civila sammanhang använder sig senare fantomer av aliaset Mr Walker, men i Falks äventyr antyds det att detta namn är taget från epitetet The Ghost Who Walks (på svenska Den vandrande vålnaden) och inte ättens ursprungliga namn. Årtalet för överfallet fastställdes senare av Falk till 1536 (exakt 400 år innan serien började), och placeringen av Fantomens hemland Bengali i en fiktiv del av Afrika med tydliga asiatiska influenser.
Den version som vi svenskar betraktar som "rätt" är hårt präglad av hur Falks äventyr redigerades och bearbetades för publicering i den svenska Fantomen-tidningen. Här är Fantomens civila namn Christopher "Kit" Walker. Av allt att döma använde Falk aldrig namnet Christopher Walker utan endast Kit Walker. Bengalis placering är fast rotad till Afrikas östkust, och kallas för övrigt fortfarande Bengali i den svenska Fantomentidningen trots ett namnbyte till Bangalla i den amerikanska versionen.
Serien blev en stor framgång, och en söndagsversion påbörjades 28:e maj 1939. Till skillnad från många andra äventyrsserier löpte separata äventyr i dags- respektive söndagsversionen av Fantomen.
Under 40-talet kom Moores assistent Wilson McCoy att ta över serien mer och mer. När Moore ryckte in var det McCoy som själv stod för allt teckningsarbete. Moore återvände sporadiskt till serien, men sedan 1948 var McCoy ensam ansvarig tecknare.
Under kriget tog även Lee Falk värvning. Det finns uppgifter om att serien helt eller delvis skrevs av Alfred Bester under denna tid.
Wilson McCoy dog på sin post 1961, och tecknandet togs över tillfälligt av Carmine Infantino och främst Bill Lignante. En fast ersättare hittades sedan i Sy Barry som kom att vara serien trogen ända till 1994.
Under Barrys tid som huvudtecknare passade Falk på att modernisera serien på ett sätt som inte skulle ha passat till McCoys naivare stil. Landet Bengali blev självständigt och fler starka afrikanska bifigurer introducerades (t.ex. president Luaga och Djungelpatrullens överste Worubu). Barrys stil blev kännetecknet för den moderna Fantomen. Som brukligt är omgav sig Barry av en mängd assistenter som hjälpte till att producera serien varje dag i över 30 år. Bland dessa kan nämnas Bob Forgione, Joe Giella, Don Heck, Andre LeBlanc och George Olesen.
När Barry pensionerade sig fortsatte Olesen att skissa serien, som han gjort från och till sedan 60-talet. På dagsversionen tog Keith Williams över som tuschare. Söndagsversionen tuschades under knappt ett år av Eric Doescher, som dock inte fick fortsatt förtroende, och 1995 tog veteranen Fred Fredericks över tuschpenseln.
I och med Lee Falks död 1999 kom den svenska Fantomenredaktionen att bli inblandad i produktionen av dagspressäventyren. Team Fantomens författare Tony De Paul och Claes Reimerthi började då skriva manus till dags- respektive söndagsversionen. I dagsläget är De Paul ensam författare för den amerikanska dagstidningsversionen och har – efter många år – fått sitt namn inkluderat i seriens byline.
År 2000 ville George Olesen trappa ner och lämnade då söndagsserien. Ny tecknare blev Fantomenfantasten Graham Nolan som hade gjort en del Fantomenrelaterade saker tidigare, bl.a. omslag för den svenska Fantomentidningen. När Olesen även slutade på dagsserien 2005 blev ersättaren även här en Team Fantomen-medlem: Paul Ryan, rutinerad superhjältetecknare som började teckna för Fantomen 2001 och varit väldigt populär bland de svenska läsarna. 2007 tog Ryan även över söndagsversionen.
Den största delen av dagspresserien har översatts till svenska och getts ut i samlad form, antingen i tidningen Fantomen eller i egna album.
Svensk dags- och veckopresspublicering
"Fantomen" har publicerats i följande svenska dags- och veckotidningar:
- Vecko-Revyn (1940–?)
- Hemmets Veckotidning
- Svenska Dagbladet (1942– , under titeln "Dragos" fram till 1980)
- Norra Västerbotten (1944–2006, under titeln "Dragos" fram till 1990-talet)
- Borlänge Tidning
- Smålands-Tidningen
- Västgöta Tidningar
- Falu-Kuriren
- Gefle Dagblad
- Hallandsposten
- Tidningen Ångermanland
- Jönköpingsposten
- Barometern
- Karlskoga-Kuriren
- Nya Wermlands-Tidningen (?–2006)
- Kristiandstadsbladet
- Smålänningen
- Norrbottens-Kuriren
- Skånska Dagbladet
- Folkbladet Norrköping
- Katrineholmskuriren
- Norrtelje Tidning
- Skövde Nyheter
- Bohuslänningen
- Ulricehamns Tidning
- Upsala Nya Tidning
- Vimmerby Tidning
- Smålandsposten
- Örnsköldsviks Allehanda
(listan är ofullständig)
Serietidningsversioner
Serietidningsversioner av "Fantomen" har gjorts på licens i åtskilliga versioner i olika länder. Den mest långlivade och framgångsrika är den svenska, som även har exporterats till våra nordiska grannländer och andra delar av världen.
Sverige
- Se huvudartikel: Fantomen (serietidning)
Norge
- Se huvudartikel: Fantomet
Danmark
- Se huvudartikel: Fantomet (Danmark)
Italien
Äran för att ha publicerat det allra första Fantomenäventyret producerat för en serietidning tillfaller Italien och förlaget La Freccia. Året var 1962, och tecknaren hette Massimo Liorni. Strax därefter bytte tidningen L'Uomo Mascherato förlag till Fratelli Spada, som blivit mest förknippade med produktionen av Italienska Fantomenäventyr. Bland de mest kända tecknarna hos Fratelli Spada kan nämnas Germano Ferri, Felmang, Usam (som alla har tecknat "Fantomen" även för den svenska tidningen), Guido Buzzelli, Senio Pratesi och Alberto Giolitti. Av de äventyr som inte skrevs av tecknarna själva stod Giovanni Fiorentini för de flesta manusen. Totalt producerades nästan 400 Fantomenäventyr av Fratelli Spada under ungefär tio års tid. Ett drygt 80-tal av dessa har publicerats i Sverige, men har dock varit redigerade näst intill oigenkännlighet.
Faktum är att serietidningsäventyr med "Fantomen" producerats i Italien ända sedan tiden för andra världskriget, då amerikanska serier var förbjudna. Det rör sig dock om olagligt producerade äventyr, skrivna av bl.a. Federico Fellini och tecknade av Roberto Lemmi.
USA
Trots att Fantomen är en amerikansk serie har den aldrig varit lika populär eller känd i hemlandet som i t.ex. Skandinavien. Att det rör sig om en dagstidningsserie och inte en serietidningsfigur har säkerligen med saken att göra. Försök att lansera serietidningar med Fantomen har dock gjorts ett flertal gånger.
I november 1962 startade den Fantomentidning som blev mest långlivad. Förlaget var ursprungligen Gold Key men gick sedan över till King Comics och slutligen Charlton Comics innan den lades ner 1977. De flesta serierna tecknades under Gold Key- och King-perioden tecknades av Bill Lignante, som tidigare hade gjort en kort sejour på den vanliga Fantomenserien innan Sy Barry tog över. Lignantes serietidningsavsnitt var oftast baserade på gamla dagspressäventyr. De flesta har publicerats på svenska, men i tidningen X9 istället för Fantomens egen titel. Charlton gav ut tidningen längst men hade lägre kvalitet på sina äventyr. Tecknare som Jim Aparo och Don Newton gjorde dock minnesvärda insatser.
DC Comics gjorde ett försök 1988 med The Phantom, en miniserie i fyra delar av Peter David, Joe Orlando och Dennis Janke. Denna blev populär så en månadstidning startade året efter, med serier av Mark Verheiden och Luke McDonnell, men efter 13 nummer försvann den p.g.a. dålig försäljning.
Även Marvel har gett ut Fantomenrelaterade serier, dock har det främst rört sig om olika framtidsversioner av figuren. Först och främst en tidning baserad på den tecknade TV-serien "Defenders of the Earth" där Fantomen kämpar tillsammans med Mandrake och Blixt Gordon mot den onde kejsar Ming. Fyra nummer gavs ut 1987.
En ny miniserie med en mer futuristisk Fantomen gavs ut i tre delar 1994–95. Det var ett omfattande och ambitiöst projekt som dock inte blev populärt bland de gamla fansen och inte heller lyckades locka till sig många nya. Kort därefter gav Marvel istället ut en serieversion baserad på TV-serien "Phantom 2040" med fyra nummer som tecknades av legenden Steve Ditko.
Det enda amerikanska serieföretaget som publicerar Fantomen i USA idag är det lilla Moonstone Books. Huvudförfattare på deras version av Fantomen har varit Ben Raab, som började som Fantomenförfattare på den svenska tidningen.
- Se även huvudartiklar: The Phantom (Gold Key), The Phantom (King), The Phantom (Charlton), The Phantom (DC), The Phantom (Marvel), Phantom 2040 samt The Phantom (Moonstone).
Tyskland
1966 gav Semic ut en tyskspråkig version av Fantomen, under namnet The Phantom.
Under 1970- och 1980-talet gav Bastei i dåvarande Västtyskland ut ett flertal Fantomentitlar. Dessa innehöll serier från samtliga befintliga källor (dagspress, serietidningsäventyr från Sverige, Italien och USA), men dessutom egenproducerat material. De tyska äventyren saknar dock jämförelsevis all känsla för Fantomenfiguren, vilket framgår tydligt jämfört med det övriga Fantomen-materialet i Basteis publikationer. Den enda "förmildrande" omständigheten är att Fantomen pratar swahili med infödingarna, vilket onekligen är rätt logiskt.
Närmare ett hundratal Fantomenavsnitt producerades av Bastei, inga av dessa har publicerats i Sverige. Samtliga skrevs av Peter Mennigen och tecknades av mer eller mindre anonyma studiotecknare.
Brasilien
Förlaget RGE (Rio Gráfica e Editora) i Brasilien har producerat ett okänt antal äventyr för den brasilianska marknaden under 1970-talet. Äventyren skrevs av José Menezes och Walmir Amaral, och tecknades av bl.a. Amaral, Júlio Shimamoto, Antonio Hombono, Adauto Silva, Wanderley Mayhé och Milton Sardella. Dessa äventyr har endast publicerats i Brasilien.
Australien
Frew Publications i Australien har framförallt tryckt om det mesta från den amerikanska dagspresspubliceringen och Team Fantomens produktion, men har i övrigt producerat fyra egna Fantomenäventyr på 90-talet. Samtliga skrivna av Jim Shepherd, tre tecknade av Keith Chatto och ett av Glenn Ford.
Därutöver finns tre specialutgåvor producerade av olika myndigheter med "public service"-innehåll riktade mot aboriginer.
- Se huvudartikel: The Phantom (Frew)
Fantomen i andra medier
Filmerna
En film med Billy Zane i huvudrollen hade premiär 1996.
En ny film har annonserats. [1]
En TV-film gjordes 2009. [2]
Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer . |
Musikalen
Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer . |
Kuriosa
- Att "Fantomen" hette "Dragos" i Svenska Dagbladet från början 1942 och fram till 1980 (då den bytte namn till "Fantomen" även där) berodde på att man på tidningen förväxlade serien med "Mandrake" av samma upphovsman, som 1938 hade lanserats i Danmark under namnet "Dragos" – detta trots att serien då redan hade gått i Vecko-Revyn sedan två år tidigare under samma namn som den är känd även idag.[3]
- Fantomen har gästspelat i "Herman Hedning". Där kallades han Fantadom.
- Fantomen har varit med i ett "91:an"-avsnitt av Jonny Nordlund. Avsnittet publicerades i 91:an 4/2006 och var en hyllning till "Fantomen", som firade 70-årsjubileum det året. Serieavsnittet gjordes dock ursprungligen för seriens 60-årsjubileum.
Fantomens dräkt
Det var när den första söndagssidan skulle publiceras som Fantomens dräkt skulle färgläggas för första gången. Falk hade från början tänkt sig en gråaktig färg (han hade till och med övervägt att döpa serien till The Gray Ghost). En grön ton skulle också ha varit logisk, med tanke på seriens djungelmiljöer. Men det blev istället lila – av allt att döma utfört av en anonym färgläggare på King Features som ansåg att lila stack ut bra på seriesidorna. Falk fortsatte att referera till Fantomen som "gråklädd" i dialogen ända till 50-talet, men insåg sedan att den lila färgen blivit inarbetad bland läsarna (åtminstone i USA, se mer nedan).
I ett äventyr på 1970-talet gav Falk en förklaring till det ovanliga valet av färg i ett serieavsnitt om den förste Fantomen. Här baseras dräktens utseende på en staty av en djungelgud, och färgas lila av bär.
Dräktens färg är dock något som skiljer sig betydligt mellan olika länder. I Italien hade Fantomen redan publicerats i färg innan den amerikanska söndagsversionen debuterade, och man fick därför gissa sig till lämplig färg. Valet föll här på rött, vilket är Fantomendräktens färg i många länder kring medelhavet och i Sydamerika. I Sverige lär det ha varit svårt att få fram rätt lila ton vid tryckning, vilket gjorde att dräkten blev i det närmaste flaggblå till slut. Detta spreds även till de övriga nordiska länderna.
Fantomen på olika språk
Mer om Fantomen
- Martin Grill: "Fantom i förvandling" (B&B nr 1/1996, s. 10–16)
- David Haglund: "Fantomer, Fantomer, Fantomer" (B&B nr 3–4/2007, s. 54–55)
Recensioner
- David Haglund: "Lee Falk’s Fantomen – Den inbundna årgången 1956: del 1–3" (B&B webbrecension mars 2009)
- David Haglund: "Fantomen [julalbum] 2008" (B&B webbrecension mars 2009)
Se även
- Fantomen för den svenska serietidningen med denna serie
- The Phantom för engelskspråkiga serietidningar med denna serie
- Fantomet, norsk utgåva
- Fantomet (Danmark), dansk utgåva
- Mustanaamio, finsk utgåva
- Fantomen Krönika
- Fantomen – Den vandrande vålnaden
- Fantomen julalbum
- Bästa Fantomenäventyr
- Bästa Fantomenomslag
- Fantomens fruar
- Fantomens tillhåll
- Fantomenklippan
- Dödskallegrottan
- Djungelordspråk
- Djungelpatrullen
- Lee Falk
- Ray Moore
- Wilson McCoy
- Sy Barry
- Team Fantomen
- Fantomenklubben
- Fantomenland
Externa länkar
- Fantomen (officiell webbplats) Den svenska tidningens webbplats
- KFS - Phantom (officiell webbplats) - Läs dagspressversionen på King Features Syndicate
- Deep Woods (fansajt) Den mest innehållsrika Fantomensajten, på engelska (uppdateras inte längre)
- CronicleChamber.com (fansajt) Nyhetssajt på engelska
- Gustafs Fantomenarkiv (fansajt) Välfylld fansajt på svenska
- Phantom Infotainment (fansajt) Välfylld fansajt på engelska
- Fantomen på susning.nu
- The Phantom på Toonopedia
- Bo Engbergs Fantomens Värld (fansajt)
- PhantomWiki.org - (Engelska) - Wiki som drivs ideellt av "The Scandinavian Chapter of the Lee Falk Memorial Bengali Explorers Club" (GNU licens).
- Rasmus fantomenindex Index över innehållet i den svenska Fantomentidningen.
- The free Phantom encyclopedia - (Engelska) - wiki på Wikia.com med 82 artiklar (januari 2009)
Fotnoter
- ↑ Läs en intervju med manusförfattaren från chroniclechamber.com.
- ↑ Filmens sida hos IMDb
- ↑ "Så gick det till när Fantomen blev Dragos", artikel av Hans Sidén i Göteborgs-Posten, "Världens gång", den 25 nov 2006.
Den här artikeln är bara påbörjad, en så kallad stubbe. Hjälp Seriewikin växa genom att fylla i mer! |
Artikeln, i den version den hade den 2006-11-24, innehåller till stor del information hämtad från Wikipedia:Fantomen.